Det är inte bara energikrisen i kölvattnet på Ukrainakriget som har ställt till det. Inflationen har spridit sig till nästan hela den svenska ekonomi, enligt Erik Thedéen.

Han pekar på varukorgen som Statistiska centralbyrån (SCB) använder för att beräkna svensk inflation, där 85 procent av varukorgen har prisuppgångar på mer än 4 procent i årstakt.

– Det här är en mycket bred uppgång av inflationen och det är det som är oroande, säger Thedéen.

Inflationen värre än räntehöjningar

Enligt riksbankschefen är inflationen ett mycket större problem för hushållens ekonomi än räntehöjningarna. Inflationen äter nämligen upp köpkraft, vilket brukar uttryckas i sjunkande reallöner.

Det hökaktiga beskedet ligger i linje med det budskap Thedéen gick ut med i samband med den senaste räntehöjningen den 9 februari.

Riksbanken har redan höjt styrräntan från 0 till 3 procent på nio månader, vilket bland annat mer än fördubblat de rörliga boräntorna. De historiskt snabba räntehöjningarna har också bidragit till att trycka ned bostadspriser, konsumtion och bostadsbyggande i Sverige.

Flaggar för räntehöjningar

Men än är det inte över. Erik Thedéen har redan flaggat för att det blir räntehöjningar på 25–50 punkter (0,25–0,50 procentenheter) i april även i Sverige.

Riksbanken siktar på inflationsmålet på 2 procent enligt måttet KPIF – där effekten för boräntor räknats bort. I januari låg KPIF-inflationen på 9,3 procent, enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Samtidigt steg den underliggande inflationen – där även energipriser räknats bort – till 8,7 procent.