Sannolikheten att en ny bankskatt däremot kommer påverka storbankernas vinster är liten, enligt Frida Bratt.
– Det här kommer man se till att ta ut någon annanstans och då blir det bankunderna som kommer stå för det i slutänden, säger hon.
”Man är kreativ i finanssektorn”
Hon betonar att man inte får glömma att banker är börsnoterade bolag med krav på sig från ägarna.
– Därför vill man verkligen dra sig från att sänka utdelningen.
Frida Bratt menar att det finns flera tänkbara sätt på vilka bankerna kan försöka täppa igen nya utgifter.
– Det kan handla om höjda kortavgifter, avgifter för betaltjänster, startpaket. Man är rätt kreativ i finanssektorn.
Snabbare neddragning av personal
Även Söderberg & Partners sparekonom Joakim Bornold tror att en bankskatt kommer drabba de privata kunderna.
– Bankerna har svårt att ta ut avgifter eller öka dem mot företag, så det blir det oftast vi privatpersoner som får ta notan. Det har vi hittills gjort för den resolutionsavgift som redan finns, men också den negativa räntan från Riksbanken. Båda kostnaderna har man i stor del tagit ut på privatpersoner, i form av fortsatt ganska stora avgifter och rekordmarginaler på våra bolån.
Joakim Bornold är däremot inte lika säker på att till exempel kort-, transaktions- eller fondavgifter kommer att höjas.
– Men de kommer inte sänkas i den takt de borde när banksektorn hela tiden effektiviseras och blir mer digital. Det kommer inte komma oss till godo utan i stället gå till att betala de här skatterna.
– Det kan också leda till en snabbare neddragning av personal till exempel.
”Inte självklart att man lyckas”
Både Joakim Bornold och Frida Bratt understryker dock att det ännu inte är klart hur bankskatten är tänkt att vara utformad. Bratt påpekar också att tidigare förslag har mött kritik och dragits tillbaka.
– Det blir intressant att se hur den ska utformas för det är inte helt självklart att man lyckas. Att bankkunder drabbas är förutsatt att man faktiskt får igenom skatten genom politiska processer och remissinstanser.