Nu har bostadspriserna har stigit i tjugo år. I Stockholm säljs lägenheter för upp till 100.000 kronor per kvadratmeter, men det finns många platser i landet där den procentuella värdeökningen varit ännu större.
Känner sig rika
Många bostadsägare har känt sig allt rikare och konsumerat därefter. Villan eller lägenheten har använts som säkerhet när man lånat till köks- och badrumsrenoveringar, bilar och semesterresor.
Och ju högre priserna stiger, desto högre blir fallhöjden. Så gott som samtliga experter är ense om att nedgången kommer. Förr eller senare.
– De tvåsiffriga prisökningarna på upp emot 20 procent om året håller inte i längden. Men det är omöjligt att säga om det blir pyspunka eller ett plötsligt fall som får samhällsekonomin att stanna av, säger Stellan Lundström, professor i fastighetsekonomi till Gomorron Sverige.
I många år har de bostadsekonomiska tipsen mest gått ut på hur man bäst förhandlar med banken för att få rabatt på bolånen eller bygger upp en buffert för räntehöjningar och oförutsedda kostnader. Men att skydda sig mot att fastighetspriserna faller är svårare.
De flesta berörs inte
Annika Creutzer är expert på privatekonomi och anser att man ska ta varningstecknen på allvar. Samtidigt poängterar hon att de allra flesta svenskar inte kommer att påverkas särskilt mycket när priserna vänder nedåt.
– Viktigast är att förstå att en fastighetskrasch inte berör alla. Ska du inte köpa eller sälja en bostad så händer det egentligen ingenting. Du kan bo kvar som vanligt och så länge räntan inte stiger och avdragen finns kvar blir boendekostnaden densamma, säger hon.
Det finns dock ett antal tips för hur man kan tänka (se faktaruta). Det stora oron gäller hur en sprucken fastighetsbubbla påverkar samhällsekonomin i stort:
Att svenskarna ska sluta konsumera när de inte längre känner sig rika på bostäder och dra in landet i en lågkonjunktur där företag går omkull, jobb försvinner och fastighetspriserna faller ytterligare i en nedåtgående spiral.
De flesta bedömare är ense om att om bubblan skulle spricka med en smäll (kraftiga prisfall på kort tid) så är det dåligt, medan en långdragen pyspunka inte behöver vara särskilt skadlig.
Privatekonomiska hot
De största hoten mot privatekonomin är svåra att förutse och gardera sig mot. Det handlar exempelvis om långvarig sjukdom, arbetslöshet eller skilsmässa. Men även om inkomsterna skulle sjunka av något av ovanstående skäl brukar de flesta kunna bo kvar som förut. Svenskar är generellt extremt noga med att betala sina bolån, menar Annika Creutzer.
– Dessutom finns ny lagstiftning som säger bankerna inte kan ändra lånevillkoren bara för att bostaden blir mindre värd och dina inkomster sjunker. Så länge du sköter dig får banken inte säga upp lånet och du kan bo kvar, säger hon.
Annika Cretutzers tips inför en befarad fastighetskrasch
- Köp inte för dyrt och räkna inte med att bostaden ska öka i värde! Lita inte på mäklarnas kalkyler utan räkna själv. Ta höjd för högre räntor.
- Sälj nu och ta hem vinsten! Men det bygger på att du inte behöver köpa nytt boende.
- Om du tänker köpa bostadsrätt – tänk på att du tar en dubbel ränterisk. Nybildade föreningar är ofta högt belånade, och många spekulanter tittar inte ens på årsredovisningarna innan de köper.
- Bor och arbetar du på en ort med ett fåtal dominerande arbetsgivare är du extra sårbar. Här kan huspriserna falla kraftigt om jobben skulle försvinna. Risken är att du tvingas sälja med förlust och att en del av bolåneskulden blir kvar när flyttlasset rullat vidare.
- Jobbar du i en bransch som är beroende av att andra har gott om pengar bör du tänka dig för. Risken är att många sparar in på vardagslyx som exempelvis kafébesök, hårklippningar och spabehandlingar när sjunkande fastighetspriser får dem att känna sig mindre rika.