Hybritprojektet har hittills fått ta emot drygt tre miljarder kronor i statligt stöd via Industriklivet. Nu riktar Riksrevisionen stark kritik mot hur regeringen och Energimyndigheten hanterat stödet.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hybritprojektet har hittills fått ta emot drygt tre miljarder kronor i statligt stöd via Industriklivet. Nu riktar Riksrevisionen stark kritik mot hur regeringen och Energimyndigheten hanterat stödet. Foto: Adam Sundman/SvD/TT

Tuff kritik från Riksrevisionen mot Industriklivet – osäker klimatnytta

Uppdaterad
Publicerad

Industriklivet, regeringens storsatsning på grön omställning, får hård kritik. En granskning från Riksrevisionen visar att det är oklart om det statliga mångmiljardstödet ens kommer att bidra till minskade fossila utsläpp.

– Det finns brister både när det gäller regeringens utformning av Industriklivet och Energimyndighetens arbete med att fördela stödet, säger Linda Sahlén Östman, projektledare för Riksrevisionens granskning.

Industriklivet handlar om stora pengar. Från att stödet inrättades av förra regeringen 2018 till och med i år har det betalats ut 3,8 miljarder kronor till forskningsprojekt och kommersiella anläggningar som sysslar med att minska utsläppen av växthusgaser.

Riksrevisionens kritik riktas mot att regeringens utformning av Industriklivet är ogenomtänkt samt att den utlovade klimatnyttan inte mäts enhetligt. Det har gjort att ansökningarna inte går att jämföra och rangordna på ett rättvist sätt.

Saknas utvärdering och uppföljning

– Eftersom det handlar om skattepengar så vill vi ju veta säkert att Industriklivet valt ut de projekt som ger mest effekt. Men så har inte skett – man har inte sett till att få in de uppgifter som behövs för att kunna bedöma ansökningarna, säger Linda Sahlén Östman.

Rapporten pekar också på att ansvariga Energimyndigheten inte gjort egna utvärderingar av projekten som fått stöd. I återrapporteringen till regeringen har myndigheten använt samma uppgifter som företagen själva uppgett i sina ansökningar.

Bland bidragstagarna finns bland annat storföretag som Perstorp, Boliden och Stena. Klart mest pengar, 3,1 miljarder kronor, har Industriklivet gett till Hybrit-projektet – SSAB, LKAB och Vattenfalls samarbete om fossilfri ståltillverkning.

Klimatmålen riskeras

Riksrevisionen menar att klimatnyttan är osäker då flera av åtgärderna som fått stöd riskerar att inte kunna genomföras eftersom de är beroende av stora stora mängder billig fossilfri el – ett behov som är långt ifrån säkrat.

– Vi har sett att det finns stora ekonomiska risker med flera av de här projekten. Så det är viktigt att regeringen har en alternativ strategi hur klimatmålen ska nås – om de höga förväntningarna på Industriklivet inte skulle förverkligas.

Regeringen får kritik för bristande samordning av klimatåtgärderna. Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) skriver i en kommentar till SVT att ”regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och kommer att analysera alla rekommendationer som lämnas”.

Rättelse: I en tidigare version stod att Industriklivet betalat stöd på 4,8 miljarder, rätt belopp är 3,8 miljarder.

Fakta om Industriklivet

  • Industriklivet är en satsning på att få ner utsläppen av växthusgaser från industrin, som står för en tredjedel av Sveriges utsläpp.
  • Industriklivet infördes 2018 för att minska de så kallade processrelaterade utsläppen, som visat sig svåra att få ned. Genom åren har stödet breddats.
  • Pengar kan sökas för förstudier, pilotprojekt liksom kommersialiseringar. Mest pengar har gått till LKAB:s Hybritprojekt. Andra satsningar rör bland annat koldioxidavskiljning (CCS/CCU) och biomassa.
  • För 2024 är anslaget 1,5 miljarder kronor

Källa: Energimyndigheten

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.