• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Eskilstuna är en av många kommuner som pressas av flyktingmottagandet. Bl.a. saknas bostäder. Foto: SVT

Flyktingmottagande pressar kommuner

Uppdaterad
Publicerad

Många svenska kommuner pressas allt hårdare av flyktingmottagandet. Det fattas pengar, bostäder, jobb, utbildningsplatser – flera kommunalråd som Agenda talat med är allvarligt bekymrade.

I Alvesta i Småland har kommunalrådet Mats Johnsson (M) just färdigställt en skrivelse som han tänker skicka till integrationsminister Erik Ullenhag. Han räknar med att kommunstyrelsen vid sitt nästa möte den 5 februari enas om att skrivelsen ska skickas iväg.

I den ger han en dyster bild av hur flyktingmottagandet i Alvesta utvecklats. Där står bland annat:

Agenda

Under de senaste två åren, när ansvaret för etableringen och bosättningen överfördes till Arbetsförmedlingen, har något allvarligt hänt i den svenska invandringspolitiken. I nuläget finns 92 personer med permanent uppehållstillstånd och 8 med tillfälligt uppehållstillstånd på asylboendet i kommunen. Dessa väntar på kommunplacering. Flera av dem har väntat i snart två år. När anhöriga anländer till dessa individer kan de inte beredas boende hos Migrationsverket, utan ansvaret för boendet överlämnas i avvaktan på kommunplacering på Alvesta kommun genom yttersta ansvaret i Socialtjänstlagen. (...) En preliminär beräkning är att cirka 200 personer väntas till Alvesta till sina anhöriga under år 2013.”

Alvesta kommun har ca 19.000 invånare. Förra året hade kommunen en överenskommelse med Migrationsverket om att ta emot 60 flyktingar, men t.o.m. november hade det kommit 112.

Många jobb har försvunnit

I skrivelsen till Ullenhag betonas att kommunen ända sedan mitten av 1950–talet tagit emot flyktingar av vilka många stannat kvar och etablerat sig.

– Jag har bott här hela mitt vuxna liv. Men jag aldrig varit med om något liknande som det som hänt de sista två åren. Innan dess fungerade det jättebra. Nu sitter människor fast i asylboendet och kommer inte ut i kommunerna, säger Mats Johnsson.

– Mitt ansvar är att alla som stannar i kommunen ska få förutsättningar att komma ut i arbete. Förr fanns det gott om enkla arbeten som passade dem som skulle introduceras på arbetsmarknaden. Gjuterier, slakterier... De jobben är borta nu. Fram till 2008 hade vi en arbetslöshet i kommunen på 1,8 till 2 procent. Nu är den mellan 9 och 10 procent, konstaterar han.

I skrivelsen till integrationsministern står också: ”Den ekonomiska situationen för Alvesta kommun är så allvarlig att statliga insatser måste tillföras i stor omfattning för att inte skola, vård och omsorg ska drabbas genom stora nedskärningar”.

Kan inte bo kvar i sina lägenheter

– Framför allt måste det statliga etableringsstödet för flyktingar förlängas, säger Mats Johnsson.

– I dag är det två år. Hos oss tickar de första försörjningsstöden ut runt 10 februari, då får kommunen ta över och betala. För många som kommer hit tar det mellan sju och tio år att komma ut på arbetsmarknaden. Etableringsstödet ska räcka till en bra start i samhället, till ett bra boende. Men när det tar slut kan människorna inte längre bo kvar i sina hyresrätter.

De som inte har arbete får ofta överleva på försörjningsstöd. Ungefär 70 procent av det försörjningsstöd som Alvesta kommun betalar ut går till utrikes födda i dagsläget, enligt Mats Johnsson.

– Försörjningsstödet är ju inte högt. Det skapar spänningar i de familjer som inte har andra inkomster och det skapar spänningar i samhället om många lever på försörjningsstöd, säger han.

Stopp för anställningar och investeringar

Annat som kostar kommunen pengar är att ordna boenden och skolundervisning.

– Just nu har vår kommun anställningsstopp, investeringsstopp och inköpsstopp. En så här liten kommun måste få ihop sin budget, konstaterar Mats Johnsson.

– Blir det ingen förändring kommer vi att säga nej till att ta emot fler flyktingar. Det skulle kännas väldigt märkligt efter så här lång tid.

Kravet kommunen riktar till integrationsministern är att regering och riksdag ska ta det långsiktiga ekonomiska ansvaret för de människor som beviljats uppehållstillstånd. I skrivelsen står också: ”Alla kommuner måste också ta sitt ansvar i denna viktiga fråga, där respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet måste genomsyra integrationspolitiken”.

”Så pressade som man kan vara”

Katrineholm i Södermanlands län, med ca 32.400 invånare, är en av 18 kommuner i Sverige som inte har något avtal för 2013 om att ta emot flyktingar. Det hade kommunen inte heller 2012.

Kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström (S) är bekymrad.

– Vi är så pressade som man kan vara. Situationen är väldigt besvärlig. Vi väntar in omkring 300 anhöriga till somalier som finns här nu, men vi har inga bostäder att erbjuda. Vi har högre arbetslöshet än riksgenomsnittet, inte tillräckligt med utbildningsplatser, skolan är väldigt ansträngd. Dessutom tar försörjningsstödet en väldig massa pengar som vi hellre skulle vilja lägga på skola och äldreomsorg, lyder hans sammanfattning av läget.

Göran Dahlström riktar skarp kritik mot regeringen och staten.

– Jag tycker regeringen sköter det här väldigt dåligt. Den har ansvar och initiativ, även om det också är övriga partiers ansvar att lyfta frågan. Vi måste få bättre ersättning av staten för mottagandet av dem som kommer hit. En kommun kan inte med egna skattemedel driva statens integrations– och migrationspolitik, säger han.

”Ett minfält ingen vill trampa i”

Enligt honom är dessa områden ett minfält som inga politiker vill trampa i.

– Jag har jobbat med det här i över tio år. Två saker gör att man inte kommer någonstans. Det ena är att – om jag tar mig själv som exempel – när jag vill diskutera kapas mina åsikter av chefredaktörer, ledarskribenter och journalister som är okunniga och snusförnuftiga och kallar mig främlingsfientlig och rasist.

– Det andra är att de som är rasister och främlingsfientliga kapar mina åsikter och lägger in dem på sina sajter och tycker att jag är en hjälte. I det här minfältet vill politiker inte befinna sig. Därför kommer vi ingenstans i den här frågan. Den måste upp på bordet både i Sverige och EU så att vi kan ta emot människor som behöver stöd, fastslår han.

Om man fortsätter som nu utan att göra något kommer läget att bli än mer besvärligt både i Katrineholm och hela landet om fem–tio år, enligt Göran Dahlström.

– De vanliga partierna kommer att behöva försöka ta tillbaka väljarna från de rasistiska partierna. Det är förödande att vi inte pratar om detta nu. Det handlar om så många människor och livsöden och om så mycket pengar. Det här kan bli den största frågan i valrörelsen om vi inte passar oss.

Lång väntan för Simon

En som för längesedan fått uppehållstillstånd men varken jobb eller egen bostad är Simon Tekle från Eritrea. Han delar lägenhet med fyra andra på ett flyktingboende och kan inte ta hit sin familj.

– Jag väntar på att få börja ett nytt liv med min familj, säger han.

– Jag är så förvånad, jag trodde inte det skulle bli så här. Jag trodde det skulle ordna sig med bostad och arbete. Men när jag kom till Sverige visade det sig vara ... precis tvärtom.

De bostäder som erbjuds nyanlända finns ofta i små orter som inte lockar dem som vill få in en fot i det svenska samhället. I Mellösa bor Mehdi Doost som varje dag tar bussen in till Flen för att få prata några ord svenska.

– Mellösa har inte, om ni ursäktar... Där finns bara några få hus, inte butiker... Jag måste komma ut och prata svenska för att en dag kunna få ett jobb, säger han.

Eskilstuna: Måste växa men saknar bostäder

I grannkommunen Eskilstuna betonar kommunalrådet Jimmy Jansson (S) att invandringen behövs.

– Befolkningen skulle inte växa utan invandring och vi behöver den. Men vi måste ha en bostads– och arbetsmarknadspolitik som gör att människor kan bli delaktiga i samhället. Där brister det i dag, säger han.

I Eskilstuna finns inte längre några lediga lägenheter, enligt Jimmy Jansson.

– Det blir trångbott, det blir social problematik. Det får konsekvenser som vi inte gärna vill ha i vårt samhälle. Det flyttar över 1.000 personer till Eskilstuna varje år. Antalet lediga lägenheter kan räknas på ena handen. Var bor alla?

Även han betonar kommunernas beroende av statsmakten. Kommunerna måste få mer resurser under tillräckligt lång tid, menar han. Han tycker också att det behövs ett mer nationellt perspektiv på invandringsfrågan.

– Det finns kommuner som dör sotdöden därför att folk flyttar därifrån. De är rökta om inte människor flyttar in.

Se reportage i Agenda kl 21.15 i SVT2. Till studion kommer migrationsminister Tobias Billström (M) och Migrationsverkets chef Anders Danielsson.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Agenda

Mer i ämnet