Enligt Hugelius finns det inget annat sätt att sätta stopp för en fortsatt smältande permafrost än att minska utsläppen av växthusgaser.
– Utsläppskurvan behöver vända nu, säger han och tillägger att det måste till ”drastiska” minskningar under de kommande 10-20 åren för att vända trenden.
Smältande permafrost påskyndar klimatförändringarna
En allt högre temperatur i de arktiska delarna av världen, inte minst i Sibirien, har fått permafrosten, den ständigt frusna marken, att börja smälta. När den smälter släpper den ifrån sig både koldioxid och metangas som påskyndar klimatförändringarna ytterligare.
– Det är fråga om väldigt stora mängder. Permafrosten täcker stora delar av av Arktis, ett område tre gånger så stort som hela EU:s area, säger Hugelius.
Permafrosten innehåller väldigt mycket gammalt kol och gamla växtdelar, vilket också gör att utsläppen av växthusgaser blir extra stora.
– Vi projicerar att innan slutet av det här århundradet kommer utsläppen av växthusgaser från permafrosten att motsvarar all den gas som EU släpper ut idag, fortsätter Hugelius.
Än finns det hopp
Gustaf Hugelius är dock optimistisk, även om kunskapen bland politiker och beslutsfattare ännu inte är i fas med forskningen om de växande klimatproblemen. Men, om den ekonomiska tillväxten efter coronapandemin kan ställa om från fossila bränslen till förnybar energi så finns det hopp.
– Vi kan fortfarande klara av det här, men det som händer de kommande åren blir avgörande.