Redan 2004 påtalades bristerna i en rapport från Ekobrottsmyndigheten. Varför har inget väsentligt hänt?
Att inte något har hänt stämmer inte. Det har vidtagits åtgärder med anledning av de problem som har påtalats, t.ex. har det införts en möjlighet att i handelsregistret avregistrera en firmatecknare för ett handelsbolag som har fått näringsförbud. I samtal med berörda myndigheter har det dock framkommit några frågor som behöver ses över. Regeringen har för avsikt att samla ihop de frågor som kvarstår och utreda dessa. Utredningen är planerad att dra igång innevarande år och slutföras under 2012. Regeringen arbetar just nu med att ta fram direktiv till utredningen.
Just nu pågår en översyn av näringsförbudslagen – kommer Kronofogdemyndigheten att få skarpare verktyg?
Vi sitter just nu och tar fram direktiv till en utredning. Om KFM ska få skarpare verktyg är en fråga som utredaren ska ta ställning till. Utredaren kommer att göra en bedömning utifrån det behov som eventuellt finns och kan identifieras, de praktiska möjligheter som finns att skapa verktyg som är effektiva och naturligtvis även integritetsaspekter för den enskilde individen. Att kommentera ytterligare huruvida KFM kommer få skarpare verktyg vore att föregå den utredning som regeringen inom kort kommer att tillsätta.
Vilka konkreta brister i lagen vill regeringen åtgärda?
Det finns några frågor som regeringen menar behöver ses över. Det handlar exempelvis om att vidga kretsen över vilka som kan få näringsförbud, titta på revisorernas ansvar, registerfrågor och samarbetet mellan myndigheter.
Vilka skärpningar av lagstiftningen kan bli aktuella?
Det är en fråga för utredaren att titta på.
Är näringsförbud ett effektivt verktyg för att komma åt den ekonomiska brottsligheten i Sverige?
Regeringen ser mycket allvarligt på den ekonomiska brottsligheten. Straffpåföljder för t.ex. skatte- och bokföringsbrott är de instrument som i första hand syftar till att motverka den ekonomiska brottsligheten. Regeringen har även vidtagit ett antal åtgärder för att komma åt den ekonomiska brottsligheten, t.ex. kassaregister, personalliggare och en bred satsning mot grov organiserad brottslighet. För brott för vilket det föreskrivs fängelse i 6 månader eller mer så ska man enligt huvudregeln även få näringsförbud. Näringsförbud anser vi är kopplat till den vida näringsfrihet vi har i Sverige och som vi värnar starkt om. Näringsfriheten är en av hörnstenarna i svensk ekonomi och oerhört viktig för att var och ska kunna etablera och driva näringsverksamhet med det innehåll och den form som han eller hon önskar.
Bland de som dömts till näringsförbud bedöms bara en handfull vara grova ekobrottslingar – i övrigt är det bara målvakter och andra b-figurer. Är det inte bara att ge upp näringsförbud som en metod att komma åt den ekonomiska brottsligheten?
Näringsförbudet finns som en viktig markering om var gränsen för den fria etableringsrätten går. Man kan mycket väl tänka sig att lagen har preventiv effekt och den bidrar till att försvåra för de som på ett grovt sätt missbrukar näringsfriheten, oseriösa individer, att fortsätta att bedriva verksamhet. Det är regeringens ambition att skapa en så likvärdig spelplan som möjligt för de företagare som väljer att starta och driva företag på ett seriöst sätt. Därför har vi också valt att se över näringsförbudet i en utredning.
Var tredje näringsförbud i Sverige har anknytning till byggbranschen. Förvånad?
Det är svårt att peka ut en speciell bransch. Näringsförbudet är en sanktion som riktar sig mot enskilda personer som på ett oseriöst sätt bedriver näringsverksamhet oavsett inom vilken bransch de verkar.
Gamla uppgifter om tidigare näringsförbud rensas bort ur bolagsregistret – det finns inte heller sparat i belastningsregistret. Är det en bra ordning?
Näringsförbudet är ju inte något brott utan en administrativ sanktion och skiljer sig därför från de uppgifter om en person som annars sparas i belastningsregistret. Denna fråga måste hanteras i ett helhetsperspektiv där man tittar på vilken grupp av sanktioner som sparas om en person och vilka som inte gör det. Dessutom måste man noga överväga hur länge en individ – och dennes verksamhet – bör straffas för ett tidigare näringsförbud. Dessa frågor är något som utredningen bl.a. ska ta ställning till.
För svaren står Johanna Martin, Näringsdepartementet.
