Anställd i Kriminalvården: Hej! Jag är så glad och med största sannolikhet många fler med mig som är anställda inom kriminalvården att ”den skyddade verkstaden” granskas. Det är fruktansvärt det som hänt Karen, men tack vare det sätts nu luppen på kriminalvården. Jag reagerade på vad de anställda pratade om i köket, en nämnde att det förekommer hot ”påminnelser” om att man kan bli placerad att jobba varsomhelst om man är anställd inom ett verksamhetsområde eller att man kanske ska byta jobb om det inte passar. Detta verkar vara en röd tråd bland cheferna. Min chef ex kör samma stil. Det är mycket härskartekniker som försiggår från chefernas sida. Man får inte ha en annan åsikt eller säga något negativt om verksamheten, man förväntas bara acceptera alla beslut som kommer. Man får inte tycka att saker och ting är fel för då blir det mothugg och man kanske ska fundera på om man har rätt jobb. Många vågar inte säga vad man tycker för då påverkar det vid lönesättningar. Jag hoppas ni inte släpper det här med vad som försiggår inom kriminalvårdens slutna väggar. Det är precis som skyddsombudet tror jag hon var som sa i programmet att kriminalvården bildat en subkultur. Rekryteringar går inte heller alltid rätt till. Vi som jobbar inom kriminalvården behöver hjälp. Våra chefer kör sitt eget race och håller personalen i schack genom att ”påminna” om att det finns andra jobb eller att man kan bli placerad var som helst i verksamhetsområdet, Jag vågar inte säga i vilket kommun jag jobbar men fortsätt granska verksamheten och prata med folk på golvet, det kommer att komma fram en massa saker och det vore så skönt om saker och ting kom fram i ljuset och cheferna tvingas rätta sig efter lagar och paragrafer som finns. Man säger väl inte till en anställd som jobbat en massa år och som är missnöjd med saker och ting att de kanske borde byta jobb! Som chef borde man väl vara rädd om sin personal och försöka hjälpa den eller?
Gellert Tamas: Hej I det här fallet verkar det ha utvecklats en företagskultur som innebär att de som inte höll med kände sig utsatta för risk att omplaceras, det kan knappast främja en positiv utveckling, inte minst när det gäller att ta risker på allvar.
La Luba: I trängda,pressade situationer ( som ex.vis en häktning ) kan vem som helst bli farlig (d.v.s bryta ihop och tappa kontrollen över sina handlingar) Hur gör man dessa farlighetsbedömningar och hur ofta uppdateras de?
Gellert Tamas: På häktet i Huddinge görs de vid inskrivning, men ibland på helger så får det vänta till måndag. Riskbedömningarna ska sen ses över regelbundet, varje persons humör kan ju växla kraftigt beroende på vad som t ex händer i det egna rättsfallet. Det verkar dock inte alltid som om riskbedömningarna uppdateras, eller framför allt som i det här fallet får spridning.
VårdareX: Kan du/ni garantera skydd mht meddelarfriheten?
moderator: Peter Bagge: Din identitet är skyddad hos oss. Mejla oss direkt på granskning@svt.se
Thomas: Hej Gellert! Bra reportage. Under mina juridikstudier jobbade jag 1999-2001 som ”sommarbarn” på Kronobergshäktets restriktionsavdelning. Varje sommar tar KVM in ett stort antal universitetsstudenter som sommarvikarier. Jag vill minnas att vi erhöll en halv dags utbildning. Inte mycket att hänga i julgran när man som jag vaktade Jackie Arklöv. Satt vid flertal tillfällen ensam med honom och liknande interner i ett rum och tittade på film. Tänkte ofta då om detta verkligen var genomtänkt och ditt reportage visar ju att det var det inte. Spelar ingen roll att vi var två sommarbarn som tog emot på taket, eftersom ingen av oss visste vad vi skulle göra om vi skulle blivit attakerade. Exempelvis så skickade tunga anstalter dit omplaceringsfall som varit våldsamma och där stod vi glada små studenter och tog emot dem. Naiv syn på säkerhet kan jag tycka.
Gellert Tamas: Tack, jag har hört liknande historier fråb flera andra. Många sommarvikarier verkar tas in med väldigt kort utbildning, det kan i sig vara ett riskmoment, kanske något som vi kan titta vidare på.
stefan: Hej. Jag undrar varför ni/du inte vågar beröra frågan om det verkligen ska vara kvinnliga plitar och poliser, som i den utsträckningen det är idag. Ingen verkar prata om det. varför?
Gellert Tamas: Frågan om kvinnliga vårdare berördes i den internutredning som Kriminalvården presenterade och som vi refererade till i programmet. Personligenm tror jag inte det handlar om kön utan om fysik. Det finns kraftiga män och kvinnor och det finns mindre kraftiga män och kvinnor. Det låter kanske inte helt fel att väga in den fysiska faktorn.
hassecarlsson: min f.d sambo blev misshandlad i arresten i fempan ensam jobb det krävdes 6!!!poliser för att gripa denne man men hon fick jobba ensam medhonom inget har hänt sen mordet
Gellert Tamas: Hej Det låter inte bra om ensamarbete har fått fortsätta efter en sådan händelse. Det ser ut som ett ärende för skyddsombudet?
Häktesvakten: Ang. de s.k. säkerhetsbedömningar som görs på intagna. Hur tillförlitliga är de? Vad har de för validilitet? Vad säger experter på området om dem?
Gellert Tamas: Säkerhetsbedömningarna är ju en huvudfråga. De är nog av ganska varierande kvalité, en del kan vara bra en del är säkert mindre bra utförda. Vad man gör är att titta på tidigare brottshistorik etc, ett problem är då en person som inte varit straffad tidigare, han eller hon, kan vara hur psykiskt instabil som helst utan att detta framgår.
Tom Dolder: Det där med att ”man kanske inte skall jobba inom kriminalvården” har verkligen upprepats. Jag jobbade vid just häktet Huddinge och för ett par år sedan framkom att ett par intagna hade skramlat pengar för att en av dem skulle ge sig på en vårdare. När vi framförde att vi tyckte att det var olustigt samt ifrågasatte varför den intagne inte hade flyttats så var svaret i stil med ”Sådant får man räkna med i det här jobbet och om man inte tål det så skall man kanske söka sig någon annanstans”
Gellert Tamas: Jag har hört liknande historier av flera av dem som jag var i kontakt med under arbetet på detta reportage, jag tror att den typen av attityd, att inte ta oro på allvar kan utgöra en riskfaktor i sig. Enligt arbtesmiljölagstiftningen ska säkerhetsarbetet utföras i samråd mellan arbetsledning och anställda/fack/skyddsombud, det verkar inte alltid vara fallet.
Peter Brych: Jag föreslog att häktespersonalen, skulle utbildas och använda el-pistol, när de utsätts för liknande situationer. Vad tycker du?
Gellert Tamas: Varje vapen inne på ett häkte är ett riskmoment i sig, i det här fallet var det ju den intagne som kom över batongen, en intagen kan också komma över elpistoler och andra vapen. En hel del menar därför att det snarare ska vara färre än fler vapen på avdelningarna, en liknande diskussion har förts om t ex flygplan och beväpnade vakter, det är inte säkert att tryggheten ökar...
Anställd i kriminalvården: Något som cheferna helt har förbisett är att om man är ensam så är man mycket mer känslig för annan påverkan. Jag själv och andra har flera gånger blivit erbjudna pengar och andra saker för att ändra beslut etc. Det var ju så rymningen från Hall kunde ske 2004 (en anställd smugglade in en pistol). Har ni pratat något om detta när ni gjorde research?
Gellert Tamas: Det argumentet förs ofta fram av facket, att vara två vårdare minskar inte enbart risken för överfall och dess följder, det innebär också att det alltid finns ett vittne vid eventuella hot, mutförsök mm.
Mr T: Det är märkligt Kriminalvårdens högsta chef Inga Mellgren anser sig ha så lite ansvar över det tragiska som inträffat. Hon har ju dessutom varit chef över region Sthlm en längre tid...
Gellert Tamas: Ja, som reporter hamnar man i en något komplicerad situation. Både internutredningen och gd-n pekar på häkteschefen Kempe och menar att hon sitter inne med både svar och ansvar, och hon vill inte ställa upp på intervju. Svarar gör en gd som gång på gång refererar till den häkteschef som inte vill uttala sig...
Bempa: Hej Gellert, När det gäller att folk ”hotas” med att dom är anställda inom en region och kan få flytta till annan arbetsplats med resor på typ 2.5 tim restid enkel resa tillhör våran vardag när vi yttrar vad vi tycker och vill.
Gellert Tamas: Ni är många som vittnar om samma sak, knappast en ledarstil som i så fall gagnar stämningen – och säkerhetstänkandet – på arbetsplatsen.
Kalle: Kriminalvården behöver granskas ordentligt. Tack för ett bra reportage.
Gellert Tamas: Tack själv. Kriminalvården är ett av Sveriges största myndigheter med en rejäl budget, det behövs säkert fler granskningar.
Lennart Ljungblom: Provar min fråga igen Vart tog ansvaret för de två vårdare vägen som skickade upp fången i hissen och vad händer med den ansvarige häktes chefen sóm låtit det utvecklas en kultur där viss personal gör som dom vill
Gellert Tamas: Det pågår för tillfället en polisutredning om eventuellt ansvar för att Ljungström skickades upp ensam till rastgårdarna. Utifrån de polisförhör som hittills offentliggjort visste en av de två vårdare som förde Ljungström till hissen inte om hans farlighetsbedömning, om den andres eventuella vetskap vet vi inte. Men att minst en av vårdarna inte kände till att Ljungström inte får lämnas ensam visar på just det som vi tog upp i reportaget; att riskbedömningarna inte sprids, inte ens på den avdelning där de görs får alla informationen. Enligt internutredningen var det inte heller första eller andra gången som Ljungströms tycks ha lämnats ensam.
Lasse: Vilket kvalificerat skitsnack att Kriminalvården ger sin personal möjlighet att träna/repetera självskydd!! På alla häkten och anstalter i landet är personalsituationen så nerbantad och ofta vakanta schemarader och eller okvalificerade vikarier, så att det inte ges möjlighet att delta på dessa utbildningar. Oj!! vad du skulle kunna göra avslöjande granskande program om Kriminalvården!!!
Gellert Tamas: I fallet Huddinge var det just utbildningar och träning, t ex i att hantera batonger, som saknades och det har lyfts fram både av de jag intervjuat till reportaget och i kriminalvårdens internutredning.
Joppe: Hej. Jag vill börja med att ge beröm för ett JÄKLIGT BRA PROGRAM. JAG ÄLSKAR UPPDRAG GRANSKNING!!!!! OCH HELA REDAKTIONEN ÄR FAN BÄST!! NI ÄR GULD VÄRT. TACK FÖR ATT NI HJÄLPER SAMHÄLLET. Och nu kommer min fråga: Hur lång tid tar det att göra ett reportage och hur många kameramän är det som jobbar med varje reportage? P.S. Hälsa Janne Josefsson och säg till han att jag vill träffa honom i verkligheten. Svar ombedes och sist så vill jag säga att uppdrag granskning ska hålla på hela livet tills jag dör jag är bara 18 år.
Gellert Tamas: Vi får verkligen hoppas att du lever riktigt länge och därmed även Uppdrag Granskning :-) Det är olika hur länge vi jobbar med de olika reportagen, men ca två månader är inte ovanligt, det är några veckors research, några veckors filmning och några veckors redigering. Vanligtvis försöker vi ofta jobba med en fotograf för att hålla samma bildspråk, i det här fallet var det 4 duktiga fotografer som arbetade.
Kerstin Blomkvist: Att Inga offrar chefen för häktet är inget nytt inom KVV. Jag vill att UG tittar närmre på Ingas egen tjänst inom Sthlm-regionen. Offrar hon en chef som utför hennes direktiv? Inom KVV går allt liksom i arv... Det handlar inte om ledarstil – det är ett arv som förs vidare.
Gellert Tamas: Du påpekar som tidigare chattare att IM tidigare arbetade inom Stockholmsregionen, hon bör därmed vara insatt i förhållandena på Huddinge utifrån sin tidigare position. Till saken hör att hon för tillfället är tillförordnad gd, så det innebär att regeringen vilken dag som heslt kan tillsätta en ordinarie gd.
Bempa: Våran budget? Vi skär ner på personal och lägger pengar på teknik?? En kamera hjälper inte den som blir överfallen.
Gellert Tamas: Vi vill inte ha kameror, inga kameror har räddat liv, är en kommentar jag fått höra från flera vårdare jag intervjuade. Känslan av säkerhet kommer av mänsklig kontakt, inte via övervakning är ett annat återkommande svar.
Anställd på behandlingsan: Gallert- hade du börjat rota och prata med personalen så hade du fått reda på en hel del – Våga börja ställa frågot r
Gellert Tamas: Vi har försökt prata med så många anställda som möjligt. Tänk på att det ibland är bra att själv kontakta journalister om det som man upplever som felaktigt, alla som vänder sig till journalister har ett mycket starkt lagligt skydd – vi får inte röja er identitet om ni inte vil. Så hör av er till UGs tipstelefon.
Miss B: Ensamarbete och personalbrist är inte ngt enskilt för häktet Huddinge utan för samtliga verksamhetsgrenar inom kriminalvården: häkte, anstalt och frivård. Tycker att politikerna lyser med sin frånvaro i hela det här ärendet, varför sätts inte mer press på dem att uttala sig?
Gellert Tamas: I slutändan är det en politisk fråga, som du är inne på, i den betydelsen att anslagsnivåer fastställs på den politiska nivån. Vad gäller kriminalvården har man faktiskt fått stora extra resurser under den senaste tioårsperioden, facket hävdar att majoriteten av pengarna lagts på sk skalskydd och ökad teknik, ledningen att detta inte stämmer utan att även vårdarna på golvet fått ökade resurser. Vi försökte faktiskt bena ut den ekonomiska biten men det visade sig saknas tillförlitlig statistik.
Håkan: Hej! Jobbar som sjuksköterska och min tankar runt det hemska som hänt gäller hur olika man tänker vid säkerhetsbedömningar av häktade kontra fängelsedömda. Får emellanåt patienter från Tidaholms anstalten och dessa har i så gott som alla fall med sig 3 vakter + att (Patienten) har handfängsel på sig vid transport från och till sjukhuset. Det kanske är en fråga att ställa till kriminalvården hur och varför man gör olika bedömningar vid häktesförvaring/fängelse.
Gellert Tamas: Jag har hört samma sak, en intagen kan få olika bedömningar på t ex arrest och häkte, kanske inte heelt oväntat eftersom bedömningarna görs av olika personer och en intagens humör kan ändras snabbt, men frågan är ändå hur tillförlitliga bedömningarna kan anses vara.
Vik.vårdare: Vet media att alla kriminalvårdens interna rapporter (som personal skriver om bl.a. inträffade incidenter) är offentliga? Och även vad de ansvariga vidtagit för åtgärder? Jag, likt VårdareX, kan ha en del att berätta eller tipsa om.
Gellert Tamas: Ja, incidentrapporter är i princip offentliga. Vi har även tittat på flera av dem, bland annat det fall som vi nämner i reportaget då en kvinnlig vakt blev överfallen på just Huddinge i våras, den sk incident som fick skyddsombudet att fråga om någon ska behöva dö...
Anställd på behandlingsan: Gallert – hade ni fått veta vilka diskutiner som pågick på KV.disktionsforum och vilken kritik som framfördes under Karens död så hade ni gnuggat händerna under förtjusning! Personal innom KV berättar inte om om interna saker pga av risken att bli straffad om ni inte börjar ställa frågor!
Gellert Tamas: Jag, och alla andra på UG, tar tacksamt emot alla tips inte minst från t ex de samtal som förs internt på mejl eller olika diskussionsforum. Jag förstår att många tvekar att kontakta medierna om man känner en oro över att det kan leda till exempelvis omplacering, i så fall kontakta gärna anonymt.
lisa: Varför är personalen vårdare när det är ett häkte. De intagna är väl inte dömda utan bara misstänkta.Personalen är väl vakter!
Gellert Tamas: Vårdare är den benämning som används.
Peter Brych: Hej igen, Tamas! Jag håller med om att vapen på häktet är ett vapen för mycket. Men jag fick ingen svar på frågan, om inte en elpistol, hade varit ett bättre ”vapen” ur säkerhetssynpunkt! Man dör ju inte av elen,utan man blir ganska mör, och annan personal hade kunnat rädda livet på en kollega i nöd. Jag skickar mina tankar till familjen och till den oroliga personalen.
Gellert Tamas: Det är möjligt att en elpistol hade varit ”bättre”, men det måste ju samtidigt vägas mot risken som varje vapen utgör. Jag tror inte att jag kan ge ett tillfredsställande svar på din fråga eftersom det blir hypotetiskt.
Lennart Ljungblom: Hej jag är ledsen att upprepa mig men vad har hänt med de tcå häktesvakterna som inte gjorde sitt jobb och skickade upp den farlige fången i hissen och det pågrund av den subkultur som utvecklats där viss personal gör vad den vill på grund av svaga chefer
Gellert Tamas: Det pågår som sagt en polisutredning kring ansvarsfrågan. Vad gäller arbetsmiljölagen så säger den, grovt sammanfattat, att det är chefernas ansvar att göra riskbedömningar och se till att de efterlevs. Om man t ex inte ger personal möjliughet att se vilka säkerhetsbedömningar en intagen fått och en vårdare därför skickar iväg en intagen själv, så kan ansvaret lagligt mycket väl placeras på chefen, inte den enskilt anställda. Vi lär få svar på dessa frågor, som vi sa i reportaget tittar arbetsmiljöverket på en eventuell åtalsanmälan.
La Luba: Tamas Du menar att kriminalvården har varit så dålig på att utvärdera det de gör att det inte går att granska? Men är inte det alarmerande i sig?Ibland tänker jag att det borde vara obligatoriskt att chefer fåste göra viss arbetstid på ”golvet i de organisationer de chefar över.
Gellert Tamas: Jo, den internutredning som presenterades ger definitivt anledning till eftertanke, de tog upp många av de missförhållanden som även vi fått fram genom våra intervjuer; t ex att de helt centrala säkerhetsbedömningarna av enskilda intagna inte sprids – och att det inte ens finns fungerande rutiner för hur dessa bör spridas.
B.N. från Husby: Tjenare Gellert, än en gång har du visat din goda kalliber som journalist. Jag hoppas verkligen att man nu får upp ögonen för det mygel som nu uppdagats där ”alla” skyller på ”någon” men ”ingen” tar på sig skulden! Jag hoppas verkligen att man nu gör en GRUNDLIG undersökning gällande VAD som gick fel och VEM som bär ansvaret och att kriminalvården, ekonomerna men framförallt staten skärper sig gällande nedskärningar, man kan, vilket det tragiska öde som drabbat Karen visar, inte skära ner på säkerheten utan att det förr eller senare får ödesdigra konsekvenser!
Gellert Tamas: Tack för orden. Jo det känns absolut viktigt med ansvarsfrågan. Jag ser fram emot den juridiska process som eventuellt väntar, till och med i internutredningen framkommer så allvarliga fel och missgrepp att det bör vara av vikt att pröva rättsligt, vi får nog anledning att återkomma i frågan.
göran allan näsström: ett mycket bra program. tyvärr så ser vårt samhälle ut så här. tråkgt att det ett människoliv måste till för att arbetsgivaren skall agera eller inte agera. ensam arbeta skall inte få förekomma o avsett vilken arbetsplats det än är. arbetsmiljöverket, måste agera tuffare o arbetsgivaren måste ta sitt ansvar o inte hänvisa vidare. ingen vågar ta ansvar. det är bedrövligt att många inte våga , till nsäga ifrån eller alltid hänvisar viågon anndarean part. kriminalvården är inte ensam om arbetsmiljproblem. många arbetsplatser i sverige har problem med uppföljning av arbetsmijön. mm. tack för ett bra program ni behövs i ,välfärden sverige, som är på väg utför sakta men säkert.
Gellert Tamas: Arbetsmiljölagen är ca 100 år, trots detta verkar den inte alltid respekteras, det står bl a att säkerhetsarbete ska ske i samverkan mellan arbetstagare och arbetsgivare, på de arbetsplatser som präglas av hårda motsättningar mellan dessa två grupper är det kanske inte helt oväntat att inte heller arbetsmiljöfrågorna sköts som de var tänkta.
Anställd: Jag blir ofta ensam med en hel avdelning av intagna, ca 20 st. Ledningen tycker att det är ok om vi öppnar upp dörren till en annan avdelning där det finns en eller två anställda och ytterligare 20 intagna till!
Gellert Tamas: Ditt fall verkar inte vara ovanligt, jag har hört liknande fall med två vårdare som har uppsikt över 20-talet intagna.
johan: tack för ett bra program som vanligt
Gellert Tamas: tack själv, tack alla ni som hör av er
Kriminalvårdare: Något som också sker inom KVV är att man bygger så mycket fysisk säkerhet att det blir osäkert. Det finns avdelningar där man i vissa situationer inte kan ta sig ut pga att det är centralvakten som sköter dörren. Avdelningar där kanske sveriges farligaste sitter. Då räcker det inte ifall man är fler. I värsta fall så kommer vi i framtiden få ett dubbelmord pga att personalen helt enkelt inte kunde öppna dörren. Detta har kritiserats både av anställda och av facket med tystnad till svar.
Gellert Tamas: Du pekar på något av en kordisk knut, anstalter med hög säkerhet kan samtidigt innebära ökade risker för de vårdare som vistas innanför murarna. En debatt om detta har pågått bl a från fackets sida, kan kanske få en ökad aktualitet efter den tragiska dödsmisshandeln vi såg här.
KV-personal: Synd att det inte framkom att KVC inte fått kicken, utan bara omplacerats till luddig ”resurs” på regionskontoret. Hon borde tvingas lämna myndigheten, men i vanlig ordning flyttar man bara runt inkompetenta chefer i verket.
Gellert Tamas: Som du så riktigt påpekar har den tidigare häkteschefen förflyttats till en ny tjänst inom Kriminalvården
Tom Dolder: Det är samma sak med de så kallade suicid screening dokumenten som Kriminalvården har skapat för att svära sig fria om en intagen begår självmord. Hade vårdarna haft högre personal täthet så hade de haft mer tid att uppmärksamma avvikande beteende. Nu skall man istället fråga t.ex. efter rättegång om det ”känns hopplöst” för den intagne innan man stressar vidare...
Gellert Tamas: Det har gjort en bra granskning om självmord på häkten för några år sedan, belönades med Guldspaden. De problem framkom som du pekar på, samma sak hörde även jag i della fall; flera vårdare menar att de har fått så lite tid med de intagna att det kan handla om, minuter per dag. Det är inte svårt att föreställa sig den press det innebär att vara i ett häkte, då man ju rent juridiskt fortfarande är oskyldig, och bara få minuter mänsklig kontakt om dagen, det kan leda till aggressioner som riktas både mot en själv och mot vårdare.
Pliten: Varför inte ta upp det faktum att nästan alla chefer i kriminalvården mörkar att det förekommer narkotikamissbruk i våra fängelser och häkten, tala om farlig miljö för personalen. Urinprov kostar pengar så det tar man inte! 5-6 av tio är grava narkomaner men det bryr man sig inte om,alla chefer vill framhålla sina enheter som drogfria........
Gellert Tamas: Frågan om narkotika på våra anstalter har lyfts fram i olika omgångar, det kan säkert behöva granskas igen, kanske i ett framtida ug...
Robert: Provar igen. Varför skickades en farlig person från rättpsyk där de har bältessängar och möjlighet till lugnande intravenöst? KVV har gjort fel och det är bra att ni granskar dem men har inte rättpsyk mer resurser för en farlig person?
Gellert Tamas: Rättspsyk beslöt att skicka iväg Ljungström just för att man inte ansåg sig kunna garantera säkerheten, inte minst efter att man funnit att han beväpnat sig. Jag kan inte bedöma rättsspyks möjligheter till säker behandling, men Ljungströms beteende där, och i samband med överfallet i Söädertälje av en arrestvakt visade ju att det här rörde sig om en potentiellt mycket farlig person.