Efter Uppdrag gransknings av mjölkkrisen och Arla som sändes i maj har Arla låtit göra en egen undersökning av vad ägarna, Arla-bönderna, tycker i en rad frågor. Uppdrag granskning kan avslöja att mer än var fjärde svensk Arla-bonde svarar att de räknar med att lägga ner sin mjölkgård de kommande ett till fem åren.
– Ja, det stämmer och det stämmer ganska bra med andra undersökningar bland alla mjölkbönder, inte bara Arla, skriver Arlas presschef Claes Henriksson i ett mejlsvar till Uppdrag granskning.
– Som du vet har en strukturutveckling pågått i många år och det blir färre men större gårdar inom mjölkproduktionen i såväl Sverige som i andra länder.
Mejerijätten har låtit TNS Gallup/Sifo ställa frågor till ett urval av Arlas medlemmar. Arla har presenterat resultatet för sitt så kallade nationella råd. Men företaget vill inte offentliggöra rapporten.
– Det är en intern undersökning som först och främst ska kommuniceras till ägare. Det arbetet har börjat och kommer att pågå en tid framöver på olika sätt. Vi har inte beslutat om den ska kommuniceras även externt, skriver Arla i sitt svar.
Men Uppdrag granskning erfar att undersökningen visar att sex av tio Arla-bönder svarar att de skulle föredra att tillhöra ett annat mejeri än Arla.Lika stor andel, sex av tio, svarar att de är missnöjda med demokratin inom Arla. De anser att det är svårt att komma till tals och att ingen lyssnar samt att det är långt mellan medlemmen och Arla.
Arla bekräftar i ett mejl till Uppdrag granskning att uppgifterna stämmer. Heléne Gunnarson, ordförande i nationella rådet och styrelseledamot i Arla, säger så här om den allvarliga kritiken från de egna medlemmarna.
– Det låga betyget när det gäller påverkan är givetvis inte bra, att medlemmarna har och upplever att de har demokratiskt inflytande är centralt för ett bondeägt kooperativ. Jag tror att en stor del beror på Arlas tillväxt både inom och utanför Sveriges gränser, med en demokrati som sträcker sig från det nationella i kretsar och regioner till det internationella i representantskapet och styrelsen.
Arla skriver att undersökningen ska genomföras minst tre gånger till, för att Arla ska kunna följa utvecklingen och se om åtgärder leder till förbättringar.
– Vi har ett viktigt arbete med att tydliggöra vår demokratiska struktur och de förtroendevaldas roll på olika nivåer. Det handlar inte bara om konkret inflytande, utan också om vilka förväntningar man har när det gäller detaljnivån på besluten. Samtidigt visar undersökningen att 8 av 10 ger tryggheten Arla står för – att vi alltid hämtar all mjölk hos alla – ett högt betyg, säger Heléne Gunnarson.
I maj sände Uppdrag gransknings program ett uppmärksammat reportage om den svenska mjölkkrisen. Bland annat avslöjade en undersökning som Uppdrag granskning lät göra bland svenska mjölkbönder ett utbrett missnöje bland Arla-bönderna.
56 procent, över hälften, av de svenska Arlabönderna var missnöjda eller mycket missnöjda med Arla. 71 procent, sju av tio, skulle om de kunde byta eller överväga att byta från Arla till ett annat mejeri. Och, 89 procent, nio av tio, tyckte att de hade begränsad eller dålig möjlighet att påverka inom Arla.
Arlas styrelseordförande Åke Hantoft förklarade resultatet med att Arlas internationella expansion fått de svenska bönderna att känna att de var längre ifrån besluten än tidigare.
Reporter: Vad sätter du för betyg på dig själv och ledningen utifrån den här kritiken?
– Jag sätter ett betyg på att det är en ständig utmaning i ett medlemsägt företag att möta, tillfredsställa och få nöjda medlemmar. Och när man ställer en sådan här fråga i en riktigt tuff period så får man det här svaret. Och det är också så att både ledningen och styrelsen har ett ansvar för att förbättra och förändra det här. Men i ett medlemsägt företag så klarar inte styrelsen och ledningen det själva, utan man måste hjälpas åt alla, sa Åke Hantoft i en intervju med Uppdrag granskning i våras.