När Thyra, som egentligen heter något annat, var 16 år tog anorexin ett hårt grepp om hennes liv. Under tvångsvården på barnpsykiatrin på Östra sjukhuset i Göteborg spändes hon upprepade gånger fast i händer och fötter för att sondmatas via en gummislang i näsan ner till magen. 

– Det är ett oerhört stort ingripande i den personliga integriteten och det upplevs som både skrämmande och förnedrande, säger juristen Anna Nilsson som forskar på tvångsvård vid Lunds universitet.

Annan lag i Norge

I Norge bältas inga barn under 16 år. På Island slutade man med bältningar på 1930-talet. I Sverige är det lagligt men det ska ses som en sista utväg, när “andra åtgärder inte är tillräckliga”, enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. 

I fjol tvångsvårdades drygt 140 barn i svensk anorexivård. Socialstyrelsen har inga säkra siffror över hur ofta barn läggs i bälte, inrapporteringen från regionerna är bristfällig.

Beslut om upprepande bältningar

Thyra är idag 18 år och vårdas nu i vuxenpsykiatrin. I barnpsykiatrin bältades hon 34 gånger under två månader.  Uppdrag granskning kan visa hur vården vid en behandlingskonferens, tog beslut om att Thyra skulle läggas i bälte vid varje sondmatning. Att på förhand fatta ett sådant beslut är olagligt, enligt juristen Anna Nilsson. 

– Rekvisiten måste vara uppfyllda i varje enskilt fall. Vi kan aldrig acceptera slentrian.

I sin dagbok från vårdtiden skriver Thyra om hur hon upplevt bältningarna som traumatiska.

“Alla dessa scener spelas ständigt upp i mitt huvud. Jag kommer aldrig bli hel igen.”

Thyras journaler visar att hon innan bältningsbeslutet vid flera tillfällen medverkade frivilligt vid sondmatningen, eller hölls fast av personal. 

“Viktigt med en vårdplan”

Johan Sandelin, chefsläkare på Sahlgrenska universitetssjukhus är inte insatt i Thyras fall, men Uppdrag granskning hänvisas till honom för frågor. Han ser inga problem med bältningsbeslutet på behandlingskonferensen. 

– Det viktigt att man har en vårdplan där man förutser vissa förväntade uppkomna situationer och hur man skall agera, säger Sandelin som förutsätter att det fattas formella bältningsbeslut vid varje tillfälle. 

Bältning eller fasthållning

Ett alternativ till bältning i anorexivården är fasthållning, en metod som överläkaren Ulf Wallin i region Skåne förespråkar.

– Jag upplever att det ofta är betydligt skonsammare att bli fasthållen av människor än av bälten. Om det blir våldsamt kan det vara obehagligt, men att hålla ett barn för att lugna det, det kräver också en viss utbildning.

Anne-Line Solberg, ansvarig för Ätstörningscentrum barn och unga på Sahlgrenska universitetssjukhuset, anser till skillnad från Ulf Wallin att det finns situationer där fasthållning riskerar att skada patienterna och att det finns de barn som har trauman från fysiskt våld och övergrepp. 

– Att då ha fyra, fem vuxna människor så fysiskt nära som håller fast dig, det kan vara retraumatiserande för en del patienter.

Thyra vill att vården ändras

Thyra är medveten om att vården hon fått har räddat hennes liv, men vill se en förändring när det gäller bältesläggningar.

– Det behöver minskas väldigt mycket och inte tas till så ofta som det gjort och egentligen utan anledning, när man själv har velat äta.

Se hela Uppdrag granskning – ”Äta, bältas eller dö” i SVT Play.