De senaste tio åren rapporterades i genomsnitt 57 dödsfall per år orsakade av arbetsplatsolyckor till Arbetsmiljöverket. Mellan 2008 och 2012 ledde endast omkring sex procent av dödsfallen till fällande dom.

– Bara för att någon blir skadad eller dör på en arbetsplats så innebär det ju inte att brott har begåtts men vi måste ju ändå utreda det. Och vi måste utreda det tills vi kan fastslå om det här håller för ett åtal eller inte. Och åklagaren ska ju heller inte väcka åtal om de inte är säkra på en fällande dom, säger Git Hägglund, kriminalinspektör Miljöbrottsenheten Norrbotten, som utreder många arbetsplatsolyckor.

Om ett åtal inte leder till fällande dom, trots grov oaktsamhet kommer det att innebära att allt fler slipper åtal i framtiden:

– Om man kan fastslå att man har varit grovt oaktsam och att man kanske ändå blir friad. Då ligger ju det till grund sen för hur åklagaren ska resonera i liknande ärenden och då kan ju inte de väcka åtal. Så det blir ju en norm. Våra domar blir ju en norm för vilka ärenden som sen polis och åklagare kan driva vidare, säger Git Hägglund.

Det längsta ärendet rörande en dödlig arbetsplatsolycka under perioden som Uppdrag granskning har tittat på tog sju år och tre månader. Preskriptionstiden är som regel fem år men kan förlängas upp till tio år vid mycket grova brott. I hälften av fallen har utredningarna pågått i fyra år eller mer. En orsak kan vara komplicerade ansvarsfördelningar på arbetsplatser med många underleverantörer.

– Det är många underentreprenörer, det är många företag som är inblandade. Så det är inte bara ett företag som vi i regel utreder och tittar på bristen utan det är flera företag. Just nu har vi fem företag i en utredning här nu och det blir ju som fem utredningar i en utredning Så bara det gör att det tar tid, säger Git Hägglund.

Reporter: Agneta Bernárdzon

Text: Gunnar Rensfeldt