Uppdrag granskning har träffat flera anställda som på olika sätt larmat om missförhållanden eller riktat kritik mot sin arbetsplats. En av dem är Ingrid Leirnes, som blev utskälld och omplacerad till en ny arbetsplats inom sin region, efter att ha larmat om smittorisker för covid-19. 

– Är man utstött från en arbetsplats i regionen då blir man det i hela regionen, säger hon. 

Regionen har i dag konstaterat att de agerat fel och Ingrid Leirnes har fått ett skadestånd på 65 000 kronor. 

“Skapar en tystnadskultur”

Att gå till medier som offentliganställd med uppgifter om missförhållanden på sin arbetsplats är en grundlagsskyddad rättighet, genom den så kallade meddelarfriheten.

– I första hand så finns ju det här till för att vi ska få, eller bygga upp en tillit och förtroende för myndigheternas verksamhet, säger Nils Funcke, en av landets ledande experter på yttrandefrihet.

Men att våga larma är ingen självklarhet.

Uppdrag granskning har skickat ut en enkät till 48 fackförbund inom LO, TCO och SACO. Av de 35 som svarat uppger åtta att rädslan för att påtala missförhållanden har ökat de senaste åren. Endast ett förbund uppger att rädslan har minskat.

– Som förbund upplever vi att det är svårare att få både medlemmar och förtroendevalda att vara med i media. Det säger någonting. Man vågar inte riktigt, vilket skapar en tystnadskultur som är förödande, säger Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet – ett av förbunden som uppger att det ökat.

Medlemmar upplever sig utsatta 

Offentliganställda och anställda inom privat verksamhet inom vård, skola och omsorg som är offentligt finansierad omfattas av meddelarskydd. Arbetsgivaren har inte rätt att efterforska vem som tagit kontakt med media eller bestraffa den som har gjort det – ett så kallat repressalieförbud.

Men sex av fackförbunden i undersökningen uppger att antalet medlemmar som upplevt sig utsatta för repressalier – som bestraffning, uppsägning eller omplacering – för att de påtalat missförhållanden har ökat. 

Ett av dem är Vårdförbundet som organiserar personal med legitimationsyrken, alltså anställda som har en skyldighet att larma om missförhållanden. 

– Någonstans finns det ett problem om inte personal inom hälso- och sjukvården får påtala brister, det skapar en otrolig stress och jag har kollegor som valt att lämna arbetsgivaren till följd av det, säger Sineva Ribeiro. 

Regeringen vill stärka skyddet för visselblåsare

Skyddsombud är skyddade av arbetsmiljölagen och får inte straffas eller få sämre villkor på grund av att de utfört sitt uppdrag. Trots det ser åtta av fackförbunden att repressalier mot skyddsombud ökat under de senaste fem åren.

– Vi vill från regeringens sida stärka skyddet för visselblåsare och kommer att presentera ett förslag på en ny lag innan sommaren, säger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S).

Hon trycker på behovet av facklig organisering på arbetsplatser och säger att den som larmar inte ska bli utsatt för repressalier.

– Om arbetsgivaren kliver över den gränsen och utsätter ett skyddsombud för repressalier, då finns det stor risk att den arbetsgivaren får betala kraftiga skadestånd och det är helt riktigt.