De hotade

Publicerad
Uppdrag granskning ·

Läs manuset till reportaget De hotade och ta del av delar av det källmaterial som samlades in. I spalten ”relaterat” till vänster finns materialet samlat i en lista. Reporter är Knut Kainz Rognerud.

Rossanna Dinamarca (V), riksdagsledamot: Det här var på påsken. Jag var hemma hos en av mina systrar. Vi hade samlats där. Alla systrar, familjer. Våra barn stod ute i trädgården och hoppade studsmatta. Det var jättefint. Min syster är väldigt traditionell av sig. Det sägs att det alltid är elvakaffe. Vi höll på att duka fram det. Och så plingade det till i min telefon. Jag bara går dit och ska kolla snabbt vad det var. Och får då det här.

Meddelande idag 10:51 Jag skulle gärna knulla dig stenhårt bakifrån. 

UG – De hotade

Åsa Linderborg, kulturchef Aftonbladet: Det gör ju någonting med mig när någon säger att jag ska skända ditt underliv, jag ska förstöra din livmoder och sådana saker. Det är mycket grovare grejer jag inte vill säga i teve, men det är klart att det gör någonting med mig när jag får den här typen av verbaliserat sexuellt liksom våldfantasier, så gör det någonting

Alexandra Pascalidou, journalist: Och jag skrattar. För jag försöker alltid se det humoristiska i det här för att inte gå under. För att jag, för att jag egentligen är känslomässig köttfärs. Efter tjugo år av det här hatet som har … som har förgiftat hela min existens. 

Det är den 25 november 2015. En ovanlig rättegång inleds i Lunds tingsrätt. Tio politiker, varav fyra riksdagsledamöter, har under 2014 hotats2 och sextrakasserats. Bakom hoten finns en man med femton anonyma kontantkort3.

Ljudupptagning från rättegång: Förhör med Rossana Dinamarca det gäller åtalspunkterna 1 till 4 och det är åklagaren som har begärt det förhöret och som får börja, var så god. 

Rossana Dinamarca: Det blir ju en enorm kontrast till det man befinner sig i just då liksom när allt är soligt, fint, vackert och så kommer den här skiten rakt i mitt ansikte. Och även att mina barn är omkring, mina syskonbarn är omkring och det blir istället att jag får gå in i min systers sovrum för att ringa till polisen.

Sms ur förundersökning: 

Meddelande idag 10:51 ”Jag skulle gärna knulla dig stenhårt bakifrån både i din härliga fitta och i köttrosen”

Rossana Dinamarcas föräldrar kom som politiska flyktingar till Sverige på 70-talet. Och hon berättar att hon själv som politiker har fått leva med hot hela sitt vuxna liv.

-Den här är ingenting du går runt och förväntar dig att nu plingar det till i telefonen då kommer det något ett sexhot eller någonting. Det är inte det du tänker när du liksom halar upp telefonen, eller när du öppnar din post. Men så är det där – i färd med att du står och steker pannkakor.  

Sms ur förundersökning: 

Meddelande igår 18:53

Rossana Dinamarca: Det har berört och dessutom så har det gjorts i syfte för att jag ska bli ...att jag ska tystas.  

Dom anonyma sex-SMS:en börjar skickas till Rossana Dinamarca under våren 2014. Och det visar sig snart att många fler politiker fått liknande meddelanden. 6  

Telefonare åklagare Eva Marie Häggkvist: Det började med att det kom polisanmälningar från flera olika håll. Om att de hade fått SMS med ett grovt sexuellt innehåll. 

Meddelandena kommer från många olika nummer. 

Sms ur förundersökning: 

Meddelande igår 16:36 ”Du brukar suga jonas sjöstedts kuk din jävla kommunistbabbe”

Meddelande 17:33 ”Vi kåta sverigedemokrater vill köra in våra kåta kukar i dig och dina kommunistvänner”

23:40 ”Vill du kuk i musen”

Meddelande 17:38 ”Vi är några kåta sverigedemokrater som är sugna på att ta dig hårt och skönt bakifrån”

Telefon Eva Marie Häggkvist, åklagare: Sen så småningom hamnade detta hos säkerhetspolisen eftersom några av de här var skyddspersoner från säkerhetspolisen. Men alla de här numren var oregistrerade kontantkort. Det gick inte att spåra i våra register på det sättet.

Men alla mobiltelefoner har ett så kallat IMEI nummer. Man kan kalla det mobiltelefonens identitet.

Telefon Eva Marie Häggkvist, åklagare: Och man fick napp då från en operatör. Som talade om att, man då visste att det här kontantskortstelefonnumret, hade suttit i en telefon. En samsung E-1200.7

Sammanlagt hittar operatörerna femton telefonnummer som kan kopplas till en och samma Samsungmobil.8 Men det stora problemet för polisen är att kunna bevisa vem som använder just den här mobilen. Men mannen som skickar sms:en begår ett avgörande misstag. Han laddar mobilens kontantkort på en bensinstation som är utrustad med övervakningskamera.

Under hösten 2015 söker jag kontakt med ett antal framträdande politiker, journalister och opinionsbildare. De har alla blivit utsatta för omfattande hot via brev, sms, mail och sociala medier. Många vill inte berätta. De är rädda för att det ska bli ännu värre.  Men några vågar. De säger att hoten ökade under 2015.

Birgitta Ohlsson, riksdagsledamot (L) 

BO: Oj, det var inte så bra. 

Reporter: Är det något du kan tänka dig att läsa upp? 

BO: Nje. Det är lite, det känns som att uppmana till att någon ska dö.  

Mona Sahlin, nationell samordnare mot våldsbejakande extremism: Avföring i brev och ja ja väldigt uttalade hot om att man ska skjutas.

Rossana Dinamarca: Ska vi se om vi hittar det mellan semesterbilderna och barnbilderna. 

Min högsta önskan är att lägga snaran om din hals och sedan sparka undan stolen. Se ditt röda avskum sprattla och kvida – hade gett mig en orgasm. Det här var dessutom något jag fick två dagar innan julafton förra året.

Åsa Linderborg, kulturchef Aftonbladet: Det finns ju en prislapp på 400 000 på mitt huvud. Det är ju inget det är inget prislapp som jag har fått tillsänt mig men den finns där ute. Min första reaktion när polisen sa att jag tyckte att det var för lågt *Skrattar* är jag inte värd mer?

Birgitta Ohlsson: Jag skulle kunna skriva en bok på temat män skriver till Birgitta Ohlsson och om det började med för 20 år sedan att det kunde vara urklippta pappersbrev man fick där någon hade klippt ut bokstäver ur en tidning och satt ihop som i en skräckfilm med ett budskap så är det nu etablerade personer som skickar öppna hatmejl.

Åsa Linderborg, kulturchef Aftonbladet: De kan komma via mejl och via sms från kontantkortstelefoner. Det är människor som ringer. Det kan vara en bil som stannar och vevar ner rutan och skriker något. Sen kan det komma då så kallade vanliga brev. Ja, det är så det ser ut.

Reporter: Och när det ringer vad säger dem då?  

ÅL: Ja bara skriker att jag ska dö och mördas och att dem vet var jag bor. 

Mona Sahlin: I början när jag mötte det här fick jag alltid rådet av mitt parti då att  prata inte om det här, säg inget, då blir det bara värre. Å det förbannar jag mig själva att jag lyssnade på dom råden för att, rätt strategi var ju att göra det som jag så småning om kom att göra. Berätta om det. Så att de som är utsatta också ser att de inte är ensamma.

Birgitta Ohlsson: Det har ju tyvärr funnits en tendens de senaste åren att många i den här hatsfären kartlägger människors liv väldigt mycket. Och vi är ju också, vi lever ju i en större liksom kontext med andra människor som och då blir det också en dimension som är väldigt skrämmande.

Alexandra Pascalidou: Mitt största problem - är min dotter. För att hon har märkt att hennes mamma inte beter sig som andra mammor. Och hon har börjat fråga om vi inte ska låsa alla fyra lås. Om vi inte ska sätta på alla larm. Och hon berättar att i skolan har folk sagt till henne att hennes mamma är rädd och att hennes mamma är väldigt hatad. Och hon frågar varför hatar de dig så mycket mamma och jag säger nej, ingen hatar mamma det är bara påhitt. Så det svåra är att försöka lura min dotter att inte hon har någonting att vara rädd för och att lura min dotter att jag är inte rädd när jag kastar upp dörren så där och går i porten och tittar mig om och aldrig riktigt vågar gå in i porten hur som helst och på kvällen å sådär. Jag har lurat mig själv i alla år men att lura min dotter är det svåraste.

Det är ovanligt att polisen lyckas identifiera och åtala de som står bakom dom anonyma hot som politiker, opinionsbildare och journalister regelbundet utsätts för. 

Den man som åtalas i Lunds tingsrätt för sms-hot till bland annat Rossana Dinamarca försökte också dölja sin identitet. Men polisen lyckas spåra honom via den bensinstation där han fyllt på ett av kontantkorten.  

Telefon Eva Marie Häggkvist, åklagare: Det första telefonnumret var laddat, påladdat med en voucher som var inhandlat på ett speciellt ställe, under en speciell dag. De hade bara sålt en voucher den dagen. Man kunde också med hjälp av övervakningskamera på det här stället se vem som betalt vid just den tidpunkten. Så man fick en bild på personen.

Rossana Dinamarca: Jag satt inne på ett utskottsmöte och får ett sms om att jag ska ringa och att det är angeläget. Så jag går ut från mötet ringer upp och får då höra att man har lyckats identifiera en person bakom några av dem här haten och hoten jag har fått. Och jag kommer ihåg att jag bara så här va, ja jo... så att nu ska vi bara försöka få tag i honom rent fysiskt liksom.

Telefon Eva Marie Häggkvist, åklagare: Man gjorde då sen husrannsakan hos den personen. Och man hittade den telefonen med det här IMEI-numret. Och där tittade då igenom vilka ... vad han hade sökt på, googlat på, på internet. Då kunde man genom det också kunna se att han sökt på de namnen.

I lägenheten hittar dessutom polisen samma jacka som mannen har på sig på övervakningsfilmen. 

Rossana Dinamarca (V) riksdagsledamot: Så det var egentligen först när åtal väcktes, typ ett halvår efter att jag hade blivit förhörd första gången som jag kände så här nu är det på riktigt. Det här händer faktiskt på riktigt.

Mannen är i 35-årsåldern och arbetslös. efter att skickat hotfulla mail till CSN. Han verkar även samla på knivar. Han hade fickknivar i byxfickorna vid husrannsakan och ett 20-tal i en väska.  

Enligt förhör är han ofta ute på nätet, han besöker bland annat den nationalsocialistiska hemsidan Nordfront och i hans bil hittar polisen en bunt klistermärken med texten Patriot. 

MB: Vad står nordfront för?  

M: Nordfront är nordiska motståndsrörelsen  

MB: Vad sa du nordiska? 

M: nordiska motståndsrörelsen  

MB: Ja och vad står dem för då  

M: ja jag vill inte svara på det 

MB: Jo men det vill jag att du gör det har betydelse i målet nämligen när det gäller dina avsikter i dem här mejlen du har skickat till bland annat mina klienter. Vad står svenska eller nordiska motståndsrörelsen för?  

M: Ja det är ju som sverigedemokraterna men lite mer typ……. 

När vi granskar hans internetvanor och dolda konton syns spår. Han har varit aktiv på Twitter, Instagram och Facebook. Han har kommenterat i det nynazistiska Svenskarnas Partis nätforum, som numera är nedlagt, och i flera av de hotfulla sms:en skriver han att avsändaren är en sverigedemokrat. Under rättegången möter han för första gången sina offer i verkligheten. 

JD: Ja då har vi fått igång inspelningsapparaturen. Du har då erkänt den här gärningen? 

M: Mmm. 

JD: Kommer du ihåg den 

M: Nä 

JD: Advokat borgström  

MB:  Varför har du valt den här formuleringen?  

JA: Det vet jag inte ingen aning. 

MB: Jo. 

JD: Var snäll och ta loss handen i från munnen så hör vi bättre.  

M: Det vet jag faktiskt inte.  

MB: Har du ingen aning.  

M: Nej inte den blekaste.  

MB: Du, har du skickat dem för att provocera? 

M: Ja.  

MB: Ja men då har du ju ett svar då.  

M: Ja okej. 

MB: Och varför vill du provocera då? 

M: *Suckar* ja jag vet inte. 

MB: Har du skickat dem för att jävlas? 

M: Ja, det också.  

MB: Varför svarar du inte det när du får frågan.  

M: Nej men ja men så är det. 

MB: Skulle du kunna kalla för Rossana Dinamarca för kommunisthora 

M: *tystnad* ja det har jag väl gjort då 

Den åtalade mannen har trakasserat politiker från socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet. Men det är inte bara riksdagsledamöter som fått hans hotfulla sex-sms. Även flera kommunpolitiker har utsatts. En av dem är Jeannette Escanilla. 

Jeannette Escanilla: Jag arbetar som politisk sekreterare för vänsterpartiet i Uppsala. Och har varit då på den tiden distriktsordförande för vänsterpartiet i Uppsala län.  

Eva Marie Häggkvist, åklagare: Hur yttrar det sig i vardagen den här rädslan hur hur hanterar du den vad är det som du tänker känner gör för att bemästra din rädsla? 

Jeannette Escanilla: Jag fortsätter och går omkring med den här överfallslarm och träffar inte så mycket folk. Försöker få tillbaka den styrkan jag har haft. För att jag har varit en stark kvinna och det är det jag kämpar med i dag att kunna få tillbaka det styrkan. 

Eva Marie Häggkvist, åklagare: Kan du i dag gå ut på gatan bland folk och på möten och så? 

Jeannette Escanilla: Det är inte så lätt jag har till exempel inte varit på  medlemsmöte som jag brukade gå, alltså vanligt jag har inte kunnat gå tillbaka dit sen det här hände som det kallas för medlemsmöte. Jag har än i dag inte kunnat gå tillbaka till det jag har lämnat flera aktiviteter som jag hade förut. Jag har lämnat allt egentligen *gråter jättemycket* 

Eva Marie Häggkvist, åklagare: Jag tror vi behöver en liten paus  

Eva Marie Häggkvist, åklagare: Nu har du sett hur det här påverkar dem som personer och i deras privatliv. Vad tänker du om det när du skickar sådana sms?  

M: Ja samma det har du frågat en gång ju det det jag tänker väl inget speciellt precis när jag skickar dem. 

Å: Nej, idag då?  

M: Ja nu är det ju inte det visst nu är det inte bra ju.  

Å: Det är inte bra.  

M: Nej, jag ångrar det nu ju såklart.  

Å: Mm ja tack. 

Domen är överklagad. 

Reporter: Ursäkta. Knut Kainz Rognerud heter jag. Jobbar på SVT. Sveriges Television. Vi gör ett program om hot mot politiker. Får jag fråga. Vad tänker du om det. Hur kommer det sig att du skickade de sms:en till de här personerna. 

M: Jag har inget att säga om det. 

Reporter: Vad sa du? 

M: Jag har ingenting att säga om det. 

Reporter: Bara en sista fråga. Enligt advokaten finns det politiska motiv bakom de här hoten. 

M: Det är inga hot. 

Reporter: Nej, du ser dem inte som hot. Finns det politiska skäl att du skickade de här smsen. 

M: Det har jag ingen kommentar till. 

Reporter: Vi har pratat lite med de här kvinnorna, de tycker det är fruktansvärt jobbigt. Kan du förstå det? 

M: Ja det är ju inte bra.  

Claes Borgström, målsägandebiträde: Man talar ofta om ett angrepp på demokratin och angrepp på de demokratiska värdena. Ibland blir det lite för mycket. Men det här är det. Det är ingen tvekan om det. Här angriper man människor för deras politiska verksamhet. Och det demokratiska samhället bygger på att människor är engagerade politiskt. Att man är det just i kommunsammahang eller på riksplanet och så vidare. Och skrämmer man folk från att göra det. Eller i alla fall skrämmer många från att verkligen, eller att vara tydliga, som en del har talat om. Då har man satt in en liten spik i den demokratiska kistan.

Åklagare: Jag tycker det är allvarligt, dels för att det är en okänd man som skickat det här, från icke-registrerade kontantkort till många målsägande med väldigt grovt kränkande innehåll. Och sen är det förtroendevalda politiker, tio av elva var förtroendevalda politiker. Och det är viktigt att inte tysta politikerna. Så det var många av dem som pratade om att de tagit till säkerhetsåtgärder, att de tänkte på vad de skrev, att man undvek att skriva vissa saker. Otroligt viktigt för ett demokratiskt samhälle, att vi kan vara öppna och göra det. 

När jag ställde frågor till mannen under rättegången fick jag få svar. Jag söker honom igen. 

M: Ja,... 

Reporter: Hej, Knut Kainz Rognerud. På Uppdrag Granskning igen. 

M: Ja, hallå 

Reporter: I några av SMS har du skrivit hälsningar från en sverigedemokrat. Var står du politisk idag tycker du själv? 

M: Ä... Jag står ingenstans, jag tyckte om Sverige demokraterna innan men jag vet inte, dom är inte bättre än de andra kan jag tycka. 

Reporter: Du hörde under rättegången av Rossana Dinamarca att hon var fruktansvärt ledsen för de smsen som hon hade fått av dig? 

M: Ja, hon påstår det men ... jag är tveksam. Men det var mycket spel för gallerierna därinne. Hon var ju inte precis ledsen när de gick ut ifrån rättegången. Ibland skulle man kunna tro att hon tigger om att få sånt här. Ä.. asså jag har sett på Facebook. Bland annat igår eller förrigår. Jag hittade en tråd ... på Facebook om Rossana Dinamarca. Då hade ju folk lagt upp henne där då å jag menar... där hade folk skrivit värre saker om henne än vad jag hade skickat som sms.

Reporter: Vad stod det då? 

M: Nej, jag kommer inte håg. Men jag kan säga så mycket som så att det är ingenting hon hade velat läsa. Om man säger så. 

Reporter: vad tänker du om  det? 

M: Jag bryr mig inte. Var och en får lov att skriva vad man vill. 

Reporter: Hur mycket har du sett av det där? 

M: Det har väl förekommit mordhot. Och det ena och det andra på Facebook. Och det har inte gjorts någonting åt det. Så alltså, inte alltid man menar vad man skriver... kanske... ja så skriver man, så blir man förbannad å så skriver man någonting där... men... jag menar. Men det har man glömt sen. Asså det är ju liksom bara stundens ingivelse...typ. Asså det är ingenting man går å funderar över. 

För att få insyn i hoten på Facebook går vi med i ett tjugotal grupper med påhittad identitet, grupper där hatretorik ofta förekommer. 

Några av de värsta citaten hittar vi i Facebookgruppen Stoppa Maktmissbruket som har 15 000 medlemmar.  

Här publicerades till exempel hemadressen på en känd DN-journalist. 

Med följande kommentar: 

10 Januari 17:47 Hoppas att hon själv blir våldtagen av ett gäng kåta arabsvin.

Och här riktades också dödshot mot vice statsminister Åsa Romson. 

Hon ska få en hård kula i nacken den satans piss horan! 

En som får många kommentarer är Mona Sahlin.  

14 jan 17:03 Bort med smutsen.

13 jan, 19:15 Muslim Hora

9 jan 22:54 Släng in Mona Muslim så pojkarna kan våldta henne.

31 okt 01:16 Hon borde gå Palmes väg.

21 juli 00:43 Kommer uppvigla våldtäkt och misshandel emot Mona Sahlin……..Döda horan!!!”

Reporter: Du har ju ett par livvakter här ute som vaktar dig ständigt hur är det att leva så? 

Mona Sahlin: Ja det har varit en del av min vardag under en väldigt stor del av mitt liv i politiken så är det ju. Jag kan ha haft åsikter om det genom åren men när min bästa kompis blev mördad så slutade jag ha åsikter om det, det dem finns där och jag har fattat ett beslut om att jag är inte rädd. 

Åsa Linderborg: Jag har ibland frågat min son vill du att jag ska sluta skriva nu när vi lever under den här situationen. Han blir arg varje gång jag ställer den frågan där hemma för att han, han säger att om jag slutar skriva kommer jag inte vara jag längre och då har de ju verkligen vunnit och så är det ju. Jag tror att de kan tysta ganska många. Jag vet ju det. Jag har ju kollegor som...som... tvekar. 

Reporter: Vad ser du för vad ser du i förlängningen om människor inte vågar uttrycka sina politiska åsikter av rädsla för hot och hat? 

Mona Sahlin: Då har vi en väldigt selektiv demokrati alltså ingen demokrati. Demokratin förutsätter ju inte bara för att det finns institutioner som ska våga vara modiga då att stå upp för rätten att yttra sig, rätten till religion. Den förutsätter ju också medborgare som vågar fylla de där institutionerna med ett innehåll.  

Alexandra Pascalidou: ...jag vägrar krympa mig själv ytterligare jag vägrar låta mitt revir minska så till den grad att jag plötsligt inte längre kan andas. Jag vägrar existera i en klaustrofobisk åsiktskorridor. Jag vägrar ge upp den här staden, det här landet. Det här är mitt land. Jag tänker röra mig fritt, jag tänker inte vara rädd. Att låta rädslan leda, det är den sämsta rådgivaren man kan ha.

Reporter: Har det hänt att du bara känt att nej jag orkar inte längre? 

Rosanna Dinamarca: Ja, i vissa stunder har jag nog tänkt den tanken. Men lika snabbt som den tanken har kommit så har jag nog också avfärdat den på samma sätt som när jag börjar fundera över att jag kanske inte ska vara med i den där debatten, jag kanske inte ska skriva den där artikeln, jag kanske inte ska skriva den där statusen, eller det där tweetet. Så visst tanken har ju funnits där. Men sen händer det saker i världen eller i samhället och jag kommer på varför jag också är politiskt engagerad. Därför att jag vill förändra saker och ting och det finns det inte en jävel som kommer stoppa mig eller tysta mig för det.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

UG – De hotade

Mer i ämnet