November 2015. I en kontorskorridor i Köpenhamn möter vi en man som vi länge velat tala med.
Reporter:
– Hej, jag kommer från DR och är journalist.
Mannen har varit direktör i en rad företag som är skyldiga enorma summor i moms.
Tariq Yasin: – Skicka det till mig.
Han har dessutom spelat en avgörande roll i det som kan vara världens största momssvindel.
Tariq Yasin:
– Skicka det till min hemadress, så ska jag försöka svara så gott jag kan.
Reporter:
– Så du kommer att svara på det?
På andra sidan sundet. Någonstans här, i en lägenhet i Malmö, låg den så kallade banken där affärerna genomfördes.
Lars Løkke:
– Mitt herrskap, ers excellenser, engagerade världsmedborgare.
Det hela börjar här.
Öppningstalare:
– Välkomna till Danmark.
Världen har blicken riktad mot Köpenhamn som är värd för FN:s klimatmöte.
Öppningstalare:
– Välkomna till Köpenhamn.
Politikerna har samlats i Bella Center.
Öppningstalare:
– Vi ska fatta svåra men nödvändiga beslut.
För att rädda jordklotet från farligt höga koldioxidutsläpp.
Öppningstalare:
– För att ta itu med dessa växande problem.
Motmedlet är utsläppskvoter. Utanför demonstrerar tusentals personer som kräver åtgärder för att bromsa klimatförändringarna. Vad nästan ingen vet är att på ett kontor, i samma konferensanläggning, finns en firma som drivs av mannen vi mötte i korridoren. Han tjänar stora pengar på världsledarnas försök att bromsa klimatförändringarna.
Richard Ainsworth, professor Boston University:
– Utsläppsrätter för koldioxid var ”Den nya stora upptäckten”. Tidernas största bluff!
Genom att handla med utsläppskvoterna om och om igen kan man lura till sig miljarder i moms.
Søren Engers, skattekonsult:
– Det går blixtsnabbt. Man kan handla tusentals gånger på bara några få timmar.
Kristian Paulsson, nationell samordnare skatteverket:
– Vi kan se i det här fallet när man pratar om utsläppsrätter så går det väldigt fort. Det är en del av poängen också i deras upplägg, naturligtvis. Det ska gå väldigt fort. Ju fortare det går, ju svårare är det för oss att hinna ikapp och se det här.
Reporter:
– Vad är snabbt då?
Kristian Paulsson, nationell samordnare skatteverket:
– Jag skulle tro att dom här transaktionerna när du gör det här, jag kan tänka mig att vi pratar om minuter.
Reporter:
– Hej! Känner du mannen i lägenhet 5?
Bedrägeriet uppgår till många miljarder kronor över hela världen.
Reporter:
– Var du medveten om det?
René Holmgren, telefon:
-Nej, nej.
Miljarder försvann innan myndigheterna upptäckte det. Han som vi talar med på Malta, hade sin verksamhet här, i en lägenhet i Malmö. Vi får ett mejl. ”Jag har upplysningar till dig”. Mejlets avsändare är anonym.
Det innehåller detaljerade uppgifter om hur momsbedrägeriet planerades och genomfördes. Där svenska och danska regler kunde utnyttjas. Eftersom koldioxid bidrar till den globala uppvärmningen, har politikerna infört ett kvotsystem för hur mycket koldioxid man får släppa ut. En kvot är rätten att släppa ut en viss mängd koldioxid.
2005 skapade EU ett system där man kan köpa och sälja utsläppsrätter. Företag kan på så sätt tjäna pengar genom att sälja utsläppskvoter som inte används. För att kunna kontrollera vem som köper eller säljer kvoter finns så kallade kvotregister. Men i Danmark kontrollerades inte identiteten på de personerna som handlade med utsläppskvoter. Ett dyrbart misstag, ska det visa sig. Men det är inte det enda och Danmark är inte ensamt.
Mia Hansen, skatteverket Danmark:
– Jag vet inte exakt hur mycket som svindlats bort via det danska utsläppsregistret. Men enligt Europol har cirka 38 miljarder kronor svindlats bort internationellt i handeln med utsläppsrätter.
Bedrägerierna handlar om momsen på utsläppskvoter.
Søren Engers, skattekonsult:
– Bedragarna har anpassat sig till den elektroniska utvecklingen. Nu behöver man inte förpacka varor och skicka över nationsgränser. Nu kan man ta ett papper och handla med det över nätet, tusentals gånger.
Momsbedragarna skapar en lång kedja av bolag i olika länder. Genom bolagen säljs och köps utsläppskvoter – på papperet. Och affärerna ger möjlighet att kräva tillbaka moms av staten.
Søren Engers, skattekonsult:
– Vid varje affär läggs det på moms och den som köper drar av momsen. Sen behövs bara något led i den här långa kedjan som inte betalar in momsen. Då sänks värdet på utsläppsrätten lite så att den blir lite billigare på vägen genom kedjan.
Text på dataskärm:
Alla har gått över till handel med utsläppsrätter inga transportkostnader, ingen frakt som tullväsende eller skattemyndighet kan snoka i. De är från etableringen av Swefin AB...
Reporter:
– På vilket sätt är det ett problem?
Kristian Paulsson, nationell samordnare skatteverket:
– Man utnyttjar EUS gemensamma momssystem o det är luckorna i det man har momssystemet som måltavla. I förlängningen skadar det tilltron till hela systemet. I Sverige en del av det allmänna som egentligen stjäl. Mycket allvarligt.
För att genomföra ett momsbedrägeri behöver man köpa och sälja något. Pengar flyttas mellan köpare och säljare. Då behövs det en bank. Men det får inte vara en bank som larmar myndigheterna när alla affärerna genomförs.
Kristian Paulsson, nationell samordnare skatteverket:
– De är duktiga, skickliga. Varan och tjänsten som sådan är ointressant. Det är pengarna man vill åt.
Så det bästa vore att ha en egen bank. Och hur märkligt det än låter, så ska det visa sig att just Sverige, är landet, där den möjligheten öppnar sig. Finansinspektionen i Sverige, får en ansökan på sitt bord från ett företag som vill bedriva bankliknande verksamhet i Malmö.
Kristian Paulsson, Skatteverket:
– Man såg en lucka och just i det här fallet visade det sig att då var det bra att ha det i Sverige helt enkelt.
Vår anonyma källa bekräftar att momsbedragarna har insett fördelarna med att handla med utsläppsrätter. Och vår källa ger oss dokument som visar hur det har gått till. Momsfifflet sker genom det nyregistrerade företaget Swefin, i Malmö. Det är de som skickat in sin ansökan till Finansinspektionen.
Bolaget Swefin skriver att de vill sköta betalningar mellan olika kunder, upp emot 1000 företag. Och hänvisar till möjligheten i Sverige att registreras för viss finansiell verksamhet, eller som det kallas, skuggbank. Swefin garanterar att man inte kommer ägna sig åt kriminell verksamhet eller penningtvätt.
Kristian Paulsson, nationell samordnare skatteverket:
– För att driva den här typen av verksamheten så krävs inga stora serverhallar. Det är en mjukvara. Jag skulle kunna tänka mig att det fungerar säkert bra med en bärbar PC och en bra uppkoppling så kan du säkert sköta det från var som helst. Det tror jag.
Ägare till den nyöppnade skuggbanken, är ett aktiebolag med säte i Liechtenstein och bankverksamheten är nu registrerad och godkänd.
I en lägenhet, i ett vanligt bostadsområde i Malmö, placeras en dator. Och affärer i stor skala kan nu börja genomföras dygnet runt.
Reporter:
– Hej.
Anonym:
– Hejsan.
Reporter:
– Det skulle ha funnits en bank här?
Anonym:
– Bank!
Reporter:
– Ja en bank här?
Anonym:
– Ingen i närheten.
Reporter:
– Det finns ingen i närheten nej.
Anonym:
– Det finns ingen i närheten? Nej.
Reporter:
– Det ska ha funnits en bank på den här adressen.
Anonym:
– Bankomat?
Reporter:
– Nej, bank.
Reporter:
– Hej, hej. Det ska ha funnits en bank här?
Anonym:
– Bank!
Reporter:
– Ja.
Anonym:
– Det är ingen bank här.
Reporter:
– Har ni sett en bank här? Aldrig?
Reporter:
– Det var ganska mycket pengar som gick genom banken. 30 miljarder svenska kronor.
Anonym:
– 30 miljarder!
Reporter:
– Ja.
Anonym:
– Det är jättemycket ja.
Reporter:
– Ja, den låg här. på den här uppgången.
Reporter:
– Vi håller på att göra ett reportage om en bank som ska ha funnits här. Minns du något av det?
Jan Scherman, granne:
– Det är en 4 – 5 år sedan, det bodde en kille här. Han flyttade till utlandet sen.
Reporter:
– Ja, just det. René Holmgren hette han.
Jan Scherman, granne:
– Hette han det? Rene hette han nog.
Reporter:
– Ja René Holmgren. Kommer du ihåg att det var något här då?
Jan Scherman, granne:
– Ja det kommer jag ihåg. Ja, för han byggde om sin toalett, o då skar han av rören så att jag fick översvämning här nere. Sen var det någonting, för vi läste vi om honom på nätet. Vi förstod ju att det var något konstigt med honom. När han köpte lägenheten kom han med pengarna i en skokartong o betalade kontant. 850 00 kronor.
Reporter:
– Hur vet du det?
Jan Scherman, granne:
– Jo, därför att vi bor grannar med dom han köpte lägenheten av.
Reporter:
– Så han betalade kontant, rätt av. Cash?
Jan Scherman, granne:
– Han hade dom i en skokartong.
Jens Kauffeld, Ekobrottsmyndigheten Danmark:
– En skuggbank kan beskrivas som en verksamhet där man kan genomföra transaktioner, spara och sätta in pengar för att senare ta ut dem igen, som ett led i penningtvätt.
I lägenheten är aktiviteten hög. Under 10 månaders tid passerar 30 miljarder kronor på olika konton i skuggbanken.
Jan Scherman, granne:
– Tänkte det var något djävulskap.
Reporter:
– Du tänkte det?
Jan Scherman:
– Ja vi tänkte det.
Reporter:
– Varför tänkte du det?
Jan Scherman:
– Alltså, bara komma ner, med pengarna i en skolåda när han köper lägenheten. Det är ju lite (hallå) det är lite konstigt
Reporter:
– Redan då börjar man funder ja?
Jan Scherman:
– Ja. Vem har 850 000 ute så!
Jan Scherman
– Ja där ser man. Har ni kommit på det först nu?
Nu finns varken banken eller lägenhetsinnehavaren kvar. Mannen som stod för lägenheten, René Holmgren, har flyttat utomlands, till Malta. Vi försöker hitta honom.
Radion:
– I Boston är det 11 grader i dag,och förväntas så vara i tre dagar.
Men först ska vi till Boston och Boston University.
Richard Ainsworth, professor Boston University:
– Det här är vad som händer.
Här arbetar professor Richard Ainsworth.
Richard Ainsworth, professor Boston University:
– Bedrägerikedjan börjar här. Jag kan bevisa att 74 % av utsläppsrätterna för koldioxid har köpts från bedragare.
Han är momsexpert med stor kunskap om miljardsvindeln med utsläppskvoter.
Richard Ainsworth, professor Boston University:
– Men man betalar inte bara för koldioxidkvoter. Man betalar även för momsen.
Han har undersökt hur skuggbanker som Swefin i Malmö, gör det möjligt att stjäla miljarder.
Richard Ainsworth, professor Boston University:
– Utan betalningsplattformar, smörjmedlet för bedrägeriet, hade det inte blivit så stort.
En skuggbank är bara en dator i en lägenhet, där penningöverföringar kan ske, dygnet runt.
Richard Ainsworth, professor Boston University:
– Många av de här personerna har inte ens nåt kontor. Det är bara skalbolag.
Det gör dem nästan omöjliga att spåra för myndigheterna.
Richard Ainsworth, professor Boston University:
– En betalningsplattform kan gå upp i rök, och en ny skapas snabbt. Jag kan alltså gömma mina pengar i betalningsplattformar. Vid svårigheter kan jag byta plattform. De kommer inte tillbaka. De flyttar bara nån annanstans. Inget slut är i sikte.
Utåt sett har skuggbanken ett vanligt bankkonto i en vanlig bank. Där finns pengarna samlade från skuggbankens alla kunder. Inne i skuggbanken har varje kund sitt eget underkonto där de kan göra hur många affärer som helst med varandra, utan att någon kan se eller avslöja vad som pågår.
Reporter:
– Går det att spåra pengarna.
Kristian Paulsson:
– Det här försvårar naturligtvis också att spåra pengarna. Vi ser inte transaktionerna som sker inne i den här plattformen. Så det är klart att det försvåras. Vi ser ju inte hela kedjan. Även om vi kan se kanske netto betalas in och ut till de olika så är det svårt att spåra. Absolut. Det är det.
Richard Ainsworth, professor Boston University:
– I en betalningsplattform har man ett bankkonto med kanske 10 miljoner euro. De 10 miljonerna överförs flera gånger mellan medlemmarna i betalningsplattformen. Men banken ser fortfarande bara 10 miljoner euro. Den ser 10 miljoner i dag, 10 miljoner i morgon och 10 miljoner i övermorgon. Men under alla dessa transaktioner har pengarna bytt ägare. På så vis kamoufleras bedrägeriet.
En vanlig bank är skyldig att anmäla till myndigheterna om de upptäcker misstänkta transaktioner. Skuggbanken kan inte kontrolleras på samma sätt, om det pågår misstänkta bedrägerier eller penningtvätt.
Richard Ainsworth, professor Boston University:
– De köper inget för pengar. Allt sker via lån. A lånar pengar till B så att B kan köpa produkten från A. B lånar ut pengar till C så att C kan handla, och sen lånar C ut pengar till D. Det blir en rad affärsförbindelser. När en utländsk investerare till sist gör en betalning till betalningsplattformen får en person omedelbart betalningen och alla lån i kedjan blir kvittade inom några sekunder. Alla lån betalas av längs hela kedjan och bedrägeriet är fullbordat på tre sekunder. Det är ett ögonblicks verk.
Enligt Richard Ainsworth är alla transaktioner i skuggbanken uppgjorda i förväg och inprogrammerade i ett datasystem. På så sätt kan man genomföra affärer för flera miljoner kronor i sekunden. Allt kan genomföras utan att varningslamporna lyser hos myndigheterna.
Kristian Paulsson, nationell samordnare skatteverket:
– Dels går det mycket snabbare när du transfererar i ditt eget system. Och sen blir ju insynen mycket mindre. Sen har man kontroll på hela kedjan. Man kommer ett steg längre från myndigheterna som annars kan frysa pengarna på konton och liknande.
Reporter:
– För ni har ingen insyn i en sådan bank?
Kristian Paulsson, nationell samordnare skatteverket:
– Nej det har vi inte. Vi ser bara netto när de går in och ut på bankkontona så att säga. När det går in och ut från den här plattformen då, så kan vi se det, men själva själva transaktionerna inom kan vi inte se.
Mia Hansen, skatteverket Danmark:
– Den underliggande bokföringen, vem som äger pengarna när de står på kontot har vi inte tillgång till.
Det är alltså bara personerna i skuggbanken som vet vad som egentligen händer. Och dem är vi nu på spåren. Det anonyma tipset för oss från Sverige till Malta. Staden Sliema, ligger på Maltas nordkust. Vi har tre olika adresser till den man som stod bakom den svenska skuggbanken. På brevlådan står det Holmgren. Samma namn som den som hade lägenheten i Malmö.
Reporter:
– Hallå?
Boende i huset:
– Hallå! Ja?
Reporter:
– Vem är det?
Boende i huset:
– Vem frågar?
Reporter:
– Jag är en journalist från Danmark. Jag söker Herr Holmgren.
Boende i huset:
– Han bor inte här.
Reporter:
– Men hans namn står på dörren? Holmgren?
Boende i huset:
– Han har flyttat för länge sedan.
Reporter:
– Kan du komma ner så vi kan prata?
Boende i huset:
– Nej, jag är upptagen. Jag vet inget.
Intervju med en annan man vid samma dörr.
Reporter:
– Hej. Känner du mannen i lägenhet nummer 5?
Boende i huset:
– Nej.
Nästa adress är bara runt hörnet.
Reporter:
– Hej. Jag söker Herr Holmgren?
Boende i huset:
– Det var länge sedan. Vi har ingen kontakt.
Reporter:
– Vet ni var jag kan hitta honom?
Boende i huset:
– Nej, tyvärr.
Reporter:
– Okey. Tack så mycket.
Vår sista chans är vid stranden i Sliema. Vi är nu på väg till den mer fashionabla delen av staden. Adressen är en lägenhet med fantastisk utsikt. Också här står det Holmgren på brevlådan. Ingen svarar i porttelefonen. Men en granne bekräftar att mannen vi söker bor där. Vi lämnar ett meddelande och sätter oss för att vänta. Under tiden tittar vi närmare på det lilla Malmö-företaget. Vi går igenom skuggbanken Swefins många affärer. Bolaget fanns knappt ett år och tjänade miljoner på affärerna som genomfördes i datorn, i den lilla lägenheten. Mångmiljardbelopp snurrade runt på dom olika kontona.
Søren Engers, skattekonsult:
– Det är vanvettigt mycket pengar. Det handlar om 1000-tals affärer, med utsläppskvoter.
Søren Engers, skattekonsult:
– Den elektroniska utvecklingen gör ju att det blir lättare och alltmer omfattande. Det är ju ett dråpslag mot varje lands möjlighet att själv fastlägga skattelagar och skatteregler.
Nästa morgon får vi kontakt.
René Holmgren:
– Det är René.
Mannen presenterar sig som René Holmgren när vi får tag på honom.
Reporter:
– Vi vill väldigt gärna intervjua dig, René. Ditt namn står ju på de flesta pappren.
René Holmgren:
– Nej, men det beror på att alla, vad heter det. Offentliga uttalanden inte för något gott med sig.
René Holmgren har i åratal försörjt sig som konsult, där han bland annat erbjuder skattelösningar och han erbjuder sig även att stå som bolagsföreträdare. 2012 blev han dömd till två års fängelse för momsbedrägeri. René Holmgren står bakom hundratals företag. Han berättar att hans roll i skuggbanken Swefin bara var att starta upp företaget.
Reporter:
– Varför skulle bolaget ligga i Sverige?
René Holmgren:
– Det var för att Sverige har, vad heter det Vad heter det på svenska...? Redovisningsmedelslagen. Det är en lag som gör att man kan sätta in pengar på ett konto för tredje man.
I Sverige var det – då – möjligt för ett helt vanligt företag att agera bank. Svenska lagar möjliggjorde därmed momsbedrägerier för miljarder. Men René Holmgren förnekar all kunskap om momsbedrägeri i Swefin.
Reporter:
– Var du medveten om det när du deltog?
René Holmgren:
– Nej, nej, nej. Alltså, man kan säga att plattformen är lite som, vad kan man säga, en spade. Man kan gräva med den, men man kan också slå folk i huvudet. Saker kan alltid missbrukas.
Richard Ainsworth:
– Absolut, men de utgör en bra spade och de vet vilka det är som drar nytta av spadens fördelar.
Enligt René Holmgren var det en annan dansk man som bad honom upprätta Swefin, och som egentligen stod bakom.
René Holmgren:
– Det var Jens idé.
Jens är Jens Kudahl Christensen.
René Holmgren:
– De kom till mig och frågade om det gick att göra. Jag sa: ”Det är möjligt, jag kollar.” Vid nästa möte, där Jens också deltog, beslöt vi att satsa på den lösningen.
René Holmgren har alltså planerat etableringen av skuggbanken Swefin, med en man som heter Jens Kudahl Christensen.
Reporter:
– Hej! Talar du engelska.
Även han har en adress på Malta.
Reporter:
– Jag söker en dansk man. Han heter Jens Kudahl Christensen. Han har uppgett den här adressen.
Adressen går till en advokatbyrå och de lovar att undersöka om de känner den danske företagaren.
Europol. EU:s polisenhet i Haag, i Holland. Vi är inte ensamma om att granska skuggbanken Swefin.
Chris Perryman, specialist momsbedrägerier Europol:
– Swefin var en av de första alternativa betalningsplattformar vi fick vetskap om. Och det skedde runt 2010.
Chris Perryman, specialist momsbedrägerier Europol:
– Det var de som upprättade kontona och underlättade hanteringen. Så de är inte momsbedragare själva. De har underlättat upprättandet av kontona.
Enligt Europol är inte heller Jens Kudahl Christensen, den som utför själva momsvindeln och bedrägeriet med utsläppsrätter. Men han är en av dem som står bakom skuggbanken, Swefin.
René Holmgren:
– Det var Jens idé.
Enligt Europol är skaparna av bolag som Swefin, några av dom som gör det möjligt för andra att svindla.
Chris Perryman, specialist momsbedrägerier Europol:
– De tar bra betalt för att upprätta kontona. Ett konto som vi känner till kostade 60 000 dollar. Sen tar de betalt för transaktioner både inom och utanför dessa konton.
Europol anser att man tjänar stora pengar på att skapa en skuggbank, som sen används i en momskarusell.
Chris Perryman, specialist momsbedrägerier Europol:
– Enligt en rapport skulle åtta sådana mellanhänder ha skapats mellan 2010 och 2012. Man identifierade 1,14 miljarder euro som hade överförts via de åtta mellanhänderna med en skatteförlust på 180 miljoner euro.
Reporter:
– Jag vet bara att han heter Jens Kudahl Christensen.
På advokatkontoret, på Malta, känner man ingen Jens Kudahl.
Reporter:
– Så du känner honom inte?
Advokat:
– Nej.
Reporter:
– Okej. Tack så mycket.
Hittills har det handlat om bedrägerier vid affärer med utsläppskvoter. Men skuggbanker som Swefin, har också använts för momsfiffel med andra varor och tjänster.
Man på lagret:
– En, två tre fyra…
Vi är på ett lager i södra Sverige.
Inspektör:
– All lakrits står galet högt upp! Jag äter aldrig mer blandgodis!
Här finns massor av godis från kända varumärken. Det mesta är för gammalt och borde ha slängts. Men ägaren har andra planer. Några månader senare avslöjar danska livsmedelsverket, hur unga rumäner märker om samma godis i en lokal i Köpenhamn.
Søren Jensen, livsmedelsverket Danmark:
– Det första vi såg när vi kom hit ner var folk som satt och packade om godis. De öppnade Katjes-påsar med sista förbrukningsdag i augusti och lade dem i plastlådor.
Men det handlar inte bara om dåliga arbetsförhållanden när gammalt godis märks om och säljs som färskt. När godiset säljs över gränserna, blir det en del i det omfattande bedrägeriet med moms.
Arkiv: DR: januari 2015
– Omfattande tillslag mot momsbedrägerier i livsmedelsbranschen i Danmark och Sverige.
Affärer med kyckling är också en marknad för momsbedragarna.
Christian Jakobsen, polis:
– Det stämmer att det i första hand handlar om kycklingkött som verkar ha importerats från Holland. Men det kan också gälla andra livsmedel.
Allt som går att göra affärer med utnyttjas för momsbedrägeri. Det tycks inte spela någon roll om det är gammalt godis eller mat som kyckling, som vi ska äta.
Søren Jensen, Livsmedelsverket Danmark:
– Det kan vara campylobacter, salmonella, listeria – och det kan ju vara dödligt. Så det är naturligtvis oerhört viktigt att vi har koll på sådana saker.
Affärerna är många, som gått genom den svenska skuggbanken, Swefin. Det handlar inte bara om Sverige och Danmark. Momsbedrägeriet är större än så och berör många fler länder.
Bilderna är från Europols operation Vertigo.
Giuseppe Guastella, journalist Corriere della sera:
– Guardia civil samarbetar med tysk och holländsk polis- och skattemyndighet med stöd av Eurojust och Europol inom ramen för operation Vertigo. Tolv länder har deltagit i operationen.
Chris Perryman, specialist momsbedrägerier Europol:
– Vertigo utredde momsbedrägerier som inbegriper elektronikvaror som mobiltelefoner, fickdatorer. Sånt som är på modet och åtråvärt för EU-medborgare.
Operation Vertigo avslöjar en momssvindel med elektronik för över en miljard kronor. Även här har handeln skett via den lilla lägenheten i Malmö, och Swefin.
Chris Perryman, specialist momsbedrägerier Europol:
– Man ville försöka få tillbaka förlorade intäkter men också hitta hjärnorna bakom.
Chris Perryman, specialist momsbedrägerier Europol:
– Är brottslingarna bakom bedrägerierna samma individer? Ja, så är fallet.
I mars 2015 slår polisen till mot en adress där Jens Kudahl Christensen bor.
Jens Kauffeld, Ekobrottsmyndigheten Danmark:
– I mars 2015 emottog vi en begäran från tyska myndigheter, en arresteringsorder. De ville ha en dansk medborgare utlämnad. Vi har anhållit och lagfört vederbörande och han har utlämnats till Tyskland.
Jens Kudahl Christensen lämnades ut av dansk polis till Tyskland där han sitter fängslad. Den enda möjligheten att komma i kontakt med honom är via brev. Så vi försöker med det. Vi vill ha hans syn på saken.
Reporter:
– Hej. Jag söker en intern. Kan jag lämna ett brev till honom?
Stadelheim fängelset München:
– Ja, det är inga problem.
Men vi kommer inte längre än så. Jens Kudahl Christensen meddelar via fängelseledningen att han inte vill svara på våra frågor.
Chris Perryman, specialist momsbedrägerier Europol:
– Det tyska fallet.
Richard Ainsworth, professor Boston University:
– En ovanlig situation.
Chris Perryman, specialist momsbedrägerier Europol:
– Något helt nytt.
Richard Ainsworth, professor Boston University:
– Vissa i organisationen var hårt pressade för att uppnå resultat. Det handlar om affärer.
Chris Perryman, specialist momsbedrägerier Europol:
– Det finns en del efterforskningsmaterial.
Richard Ainsworth, professor Boston University:
– Det enda vi kan se just nu är att Deutsche Bank har stora problem.
Vi träffar journalisten Franz Busch i Frankfurt, Tysklands finanscentrum.
Franz Busch, redaktör ZDF:
– Här framför oss ser vi Landesbank, och på andra sidan den schweiziska banken UBS. Sparkassorna. Där är Commerzbank, den näst största banken. Runt omkring ligger fler banker som har sitt säte i Frankfurt.
Franz Busch följer banker i sitt dagliga arbete som finansjournalist på den tyska TV-stationen ZDF. Men sedan 2012 har han fokuserat på en bestämd bank.
Franz Busch, redaktör ZDF:
– Och där i tvillingtornen har Deutsche Bank sitt huvudkontor. Skandalerna kring Deutsche Bank uppmärksammas redan mycket i det tyska samhället, i tidningar och tidskrifter.
I kölvattnet efter finanskrisen kämpade Deutsche Bank med ett underskott på knappt 30 miljarder kronor. Richard Ainsworth menar att detta har haft betydelse för vad som skedde.
Richard Ainsworth, professor Boston University:
– Det fanns nog de inom Deutsche Bank som hade pressen på sig att uppnå resultat. Den pressen fick dem att ägna sig åt tvivelaktiga saker.
Deutsche Bank annonserade nämligen att de ville gå in på marknaden för utsläppskvoter.
Richard Ainsworth, professor Boston University:
– De gick ut med att de ville köpa utsläppsrätter under marknadspriset. Den enda som kunde erbjuda dem underpris var den sista i en kedja som hade börjat med ett skenföretag.
Franz Busch, redaktör ZDF:
– Deutsche Banks handlare hade intresse av att genom en stor omsättning få en bra provision.
Richard Ainsworth, professor Boston University:
– De såg att de tjänade mycket pengar. Innerst inne visste nog de här personerna i Deutsche Bank att de gjort nåt otillbörligt men de uppnådde resultaten och fick sina bonusar.
Från att ha varit i stort sett frånvarande på marknaden för utsläppskvoter, köper och säljer Deutsche Bank 150 miljoner utsläppskvoter under 8 månader. Det motsvarar ett värde på cirka 15 miljarder kronor.
Richard Ainsworth, professor Boston University:
– Upp till 74 % av utsläppsrätterna som Deutsche Bank köpte i Tyskland köptes från personer som nu är dömda bedragare och sitter i fängelse.
Arkiv:
”Vid ett tillslag på Deutsche Banks huvudkontor har fem anställda gripits. Polisen utreder skattebrott och penningtvätt kopplat till utsläppsrätter.”
Den 12 december 2012 slår den tyska polisen till vid bankens huvudkontor i Frankfurt.
Richard Ainsworth, professor Boston University:
– Åklagarmyndigheten gjorde ett tillslag mot Deutsche Bank efter misstanke om brott.
Den tyske åklagaren åtalade och 7 chefer på Deutsche Bank, dömdes för momsbedrägeri vid handel med utsläppskvoter.
Richard Ainsworth, professor Boston University:
– Tyskland har problem. En av världens största banker, uppkallad efter landet är inblandad i en sorts svindel som skapar enorma problem i EU.
Banken har inte velat kommentera utredningarna.
Franz Busch, redaktör ZDF:
– Deutsche Bank vill inte komma med någon förklaring.
När den tyske journalisten Franz Busch granskat Deutsche Bank, har han hittat den svenska skuggbanken Swefin.
Franz Busch, redaktör ZDF:
– Swefin dyker upp på flera ställen här i anklagelseakten som betalningsplattform.
Chris Perryman, specialist momsbedrägerier Europol:
– Vi ser hur de i allt högre grad ingår i bilden vid de större bedrägerierna.
Swefin, från den lilla lägenheten i Malmö, är alltså inblandat i Tysklands största momssvindel. Men historien slutar inte där.
Chris Perryman, specialist momsbedrägerier Europol:
– De större bedrägerierna tycks vara organiserade av samma människor och dessa människor tycks ha skapat ett framgångsrecept.
Richard Ainsworth, professor Boston University:
– Vi har ingen aning om vart pengarna tar vägen. De verkar bara försvinna.
Vart tar pengarna vägen? Let’s go, let’s go, let’s go. Brittiska och amerikanska specialstyrkor är på hemligt uppdrag. Get up, get up. Here we go. Here we go. Vid soldaternas tillslag mot ett hus, hittar de en dator, med information om ett antal personer som har svindlat med moms på utsläppskvoter i Italien. Omfattningen på momsbedrägeriet tycks aldrig ta slut. Det har kostat Europas skattebetalare gigantiska summor.
Chris Perryman:
– Milano-fallet är ett av de senare fallen. Men Europols pressrelease med siffran.
5 miljarder euro kom i slutet av 2010. Gripanden i Milanofallet gjordes även senare, så sent som 2014 i Italien. Slutsatsen måste bli att ännu mer pengar bör läggas till det beloppet. I Danmark, Tyskland, Spanien och nu även Italien, har man använt Swefin för penningtvätt. Det kan vara så att pengarna i slutändan hamnat hos terrorister.
Italiensk journalist:
– Det här spåret leder till kopplingar som finansierar terrorism. Det är möjligt att pengar från det här bedrägeriet har använts till terrordåd.
Richard Ainsworth, professor Boston University:
– Kopplingarna till terrorism finns där, men det är bara det … Jag har inte sett någon dokumentation som säger: ”Det här hittade vi i Pakistan” som i det italienska fallet som ledde till Al Qaida... Kopplingen kanske finns.
På den bärbara datorn, hittade de italienska myndigheterna spår efter personer som de tror varit involverade i bedrägeriet. Europa svindlades på miljarder, när utsläppsrätter köptes och såldes. Via skuggbanken i lägenheten i Malmö, passerade 30 miljarder kronor. Pengarna kom in till banken och betalades ut till företag i många olika länder, där momsbedrägerierna genomfördes. I Sverige fanns möjligheten att starta en skuggbank, som var själva nyckeln till att brotten skulle kunna utföras. Och i Sverige var själva skuggbanken vid den här tiden, helt laglig.
Vår kartläggning av de kriminella nätverken har fört oss från Danmark och Sverige ut i hela världen, och nu är vi tillbaka i Danmark. I konferensanläggningen, Bella Center i Köpenhamn, sitter några av de som enligt polisen varit inblandade i moms- och skattebedrägerierna. En av dem är affärsmannen, Tariq Yasin.
När FN diskuterar utsläppskvoter, vid klimatmötet i köpenhamn, 2009, är Tariq Yasin redan registrerad med flera företag för att handla med utsläppskvoter. Ett av företagen finns i Sverige. På en månad handlar hans svenska företag med 63 000 utsläppskvoter i hela europa. Och affärerna går via skuggbanken i Malmö.
Søren Engers, skattekonsult:
– CO2-nätverket är ett globalt nätverk av professionella svindlare.
Via ett av Tariq Yasins danska bolag säljs nästan två miljoner utsläppskvoter på ett par månader, till ett företag inblandat i den italienska momshärvan. Även den här gången sker affärerna via lägenheten i Malmö.
Mia Hansen:
– Man lägger en betalningsplattform eller en skuggbank i ett land begår bedrägeriet i ett annat land och har genomfaktureringsverksamhet i ett tredje. Då får varje enskild skattemyndighet inte tillgång till hela bilden av vad som hänt.
Søren Engers, skattekonsult:
– Har man bara etablerat kedjan av bolag är det fritt fram att ta för sig.
När historien om bristerna i det danska kvotregistret kort därefter hamnar på Ekstrabladets förstasida får myndigheterna och politikerna bråttom att stoppa bedrägeriet.
Ida Auken (rv):
– Klimat- och energiministern har ansvaret för det danska utsläppsregistret.
Dan Jørgensen (s):
– Det är extremt pinsamt för Danmark.
Arkiv:
– Danska regeringen säger att den har täppt till hålen. Energistyrelsen som administrerar registret säger sig ha kontroll på allt.
I Sverige har den stora momssvindeln inte uppmärksammats på samma sätt. När systemet med skuggbank uppdagades ändrades reglerna i Sverige. Men myndigheterna i Sverige har haft svårt att reda ut vad som har skett i företagen. Tariq Yasin dömdes till 8 månaders fängelse för att inte ha lämnat in någon bokföring i ett av de svenska bolagen. Strax före jul, utlämnades en annan svensk man till tysk polis, misstänkt för delaktighet i momssvindeln.
Reporter:
– Är det besvärande att Sverige var ett land som gav möjligheten att ha den här betalningsplattformen, en sådan här bank?
Kristian Paulsson, nationell samordnare skatteverket:
– Jo absolut. Nu har vi stoppat det. Men det är inte bra att vi utnyttjas i dom sammanhangen. Sen har vi lämnat information till andra länder även om inte vi drabbades av momsbedrägeriet som sådant. Men man utnyttjade det i Sverige.
Vi vill gärna fråga Tariq Yasin om miljonhandeln med utsläppskvoter. Vi söker honom i Köpenhamn.
Reporter:
– Hej! Jag letar efter Tariq Yasin. Jag är journalist. Kan jag få prata med honom?
Tariq Yasin är inte hemma så vi lämnar ett meddelande och ber honom att ringa oss.
Reporter:
– Jag lämnar mitt nummer. Säg att jag väldigt gärna vill prata med honom. Be honom ringa så fort som möjligt.
Tariq Yasin ringer aldrig tillbaka, men när vi några veckor senare är på inspelning med danska livsmedelsverket kommer vi plötsligt närmare ett svar.
Søren Engers, skattekonsult:
– De följer trenderna, så när skattemyndigheten börjar fokusera på något skärper kontrollen och ändrar på regler, då hittar man ett nytt område.
Mia Hansen, skatteverket Danmark:
– Nu ser vi en ökning av handeln med djupfryst kött i momskaruseller.
I flera av företagen finns Tariq Yasin med antingen som VD, styrelsemedlem eller som anställd. Vi följer med danska livsmedelsverket vid en momsrazzia. Ett företag misstänks fuska med kycklingbröst, från Kina.
Søren Jensen, livsmedelsverket Danmark:
– Søren Jensen, livsmedelsinspektör i Glostrup. Jag är ute vid Grønttorvet 6 i Valby och ska titta på ett företag som heter Mobis. Men för att göra en lång historia kort: Den här adressen Grønttorvet 6... Vet du vem som står på den? Är det Tariq?
Mannen som ska svara på livsmedelsverkets frågor är Tariq Yasin. Två timmar senare kommer han alltså, mannen vi har väntat på. Vi väntar med att kontakta Tariq Yasin tills livsmedelsverket är färdigt med kontrollbesöket.
Reporter:
– Hej. Vi kollar på en rad företag som du har varit VD i. Det gäller handel med livsmedel och utsläppsrätter. Vi vill gärna göra en intervju med dig. Går det bra?
Tariq Yasin:
– Skicka det till min hemadress.
Reporter:
– Med vanlig post?
Tariq Yasin:
– Ja, så ska jag svara så gott jag kan.
Reporter:
– Även om livsmedelsverkets inspektion?
Tariq Yasin:
– Självklart, skicka bara ett brev.
Reporter:
– Okej. Vi skickar allt.
Tariq Yasin:
– Ja.
Vi skriver till Tariq Yasin för att få hans kommentar till affärerna med utsläppsrätter och momsbedrägerier. Efter några veckor kommer ett svar, där han bestrider att han gjort något olagligt. Han nekar till att över huvud taget ha gjort affärer med utsläppsrätter. Trots att han är registrerad för att ha handlat med kvoter.
…”det kan tyda på att någon har stulit eller missbrukat min identitet. Jag känner överhuvudtaget inte till dessa företag”...är hans svar.
Efter att verksamheten i Swefin avslöjades, ändrades reglerna i Sverige. Så idag finns inte samma möjlighet här.
Kristian Paulsson, nationell samordnare skatteverket:
– Då var det bra att ha det i Sverige.
Reporter:
– Sen ändrades reglerna när myndigheterna upptäckte det här?
Kristian Paulsson, nationell samordnare skatteverket:
– Precis. Vi samarbetar med andra myndigheter och länder och då när reglerna ändrades flyttade snabbt. Det gör man.Reporter:
– Då var det inte intressant att ha Swefin i Sverige?
Kristian Paulsson, nationell samordnare skatteverket:
– Nej.
Reporter:
– Kommer ni någon gång att hinna ikapp dom?
Kristian Paulsson, nationell samordnare skatteverket:
– Så är det ju. De initierar sina bedrägerier. Vi kommer alltid ligga efter i det skedet så att säga. Det vi behöver göra för att komma åt problemet är ju att se över regler och reagera snabbare och göra regelförändringar. Initiera det. Och sen även förebygga dom, genom att egentligen exponera det här. Det här förekommer, så här ser det ut. Det drabbar dig och mig.
Chris Perryman, specialist momsbedrägerier Europol:
– De respekterar inga gränser, de håller sig inte till ett geografiskt område. De flyttar sin verksamhet till de ställen där möjligheter uppstår.
Mia Hansen, skatteverket Danmark:
– Jag tvivlar starkt på att vi kan komma åt momskarusellerna för det finns en lucka i dagens system. Jag har ingen lösning på hur man skulle kunna komma åt det.
Richard Ainsworth, professor Boston University:
– För mycket pengar har försvunnit för fort. Det måste vara tidernas största bluff!
Det har kallats världens största momsbedrägeri. Poliser över hela världen har engagerats i operation Vertigo. Miljarder kronor har studsat mellan olika bolag när utsläppsrätter köpts och sålts, och land efter land, har betalat ut miljarder i moms till bedragarna. Pengar som tas direkt från skattebetalarna. I Sverige såg bedragarna möjligheten. Här fanns en lagstiftning som gjorde det möjligt att starta en så kallad skuggbank. Där passerade 30 miljarder kronor, genom en dator, i en lägenhet i Malmö, under 10 månader.
Richard Ainsworth, professor Boston University:
– Man måste skärpa regelsystemet. Det finns olika sätt, men man måste skärpa regelsystemet.
Jens Kauffeld, Ekobrottsmyndigheten Danmark:
– I EU har man faktiskt redan satt igång någonting. Men det vill jag inte avslöja för dem där ute. Jag säger inget mer.