Carl Becker adopterades från Chile 1975. Han berättar att det finns flera frågetecken när det gäller hans adoption som fått honom att bli misstänksam. Bland annat flögs han in via Brasilien under ett annat svenskt barns namn.
När han fick veta att flera adopterade ringt polisen valde han att göra samma sak.
– Men de vägrade att ta emot min anmälan. De sade att de har fått nya direktiv och att de inte tar emot de här anmälningarna just nu, säger Carl Becker som efter att ha försökt övertala polisen utan framgång valde att avsluta samtalet.
Avböjer intervju
Uppdrag granskning har varit i kontakt med fler adopterade som vittnar om liknande bemötande. Enäggstvillingarna Therese och Luisa Aronsson berättar att det gick bra för Therese att anmäla i Göteborg i somras – men att Luisa, som bor i Arvika, fick ett annat svar.
– Jag försökte förklara att min syster hade anmält. Då skulle den här polisen höra med sin överordnade, så han försvann ett tag. Sen återkom han och sa att de inte tar emot sådana anmälningar. Han sa att hans överordnade sa det.
Polismyndigheten har avböjt att intervjuas men skriver i ett mejl till Uppdrag granskning att myndigheten inte får neka någon som vill polisanmäla ett brott. De skriver: ”Möjligen kan det vara så att en missuppfattning uppstått”.
Uppmanades polisanmäla
Redan 2018 avslöjade SVT tillsammans med chilenska journalister hur adopterade barn från Chile under 1970- och 80-talen kan ha tagits utan mödrars medgivande. Våren 2021 publicerade både Dagens Nyheter och Uppdrag granskning nya avslöjanden om internationella adoptioner.
Under tiden har Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, som har tillsynsansvar för de internationella adoptionerna till Sverige, uppmanat adopterade att polisanmäla om de misstänker oegentligheter.
Men inte heller för Anna Bohrn var det så enkelt. Hon adopterades från Chile 1977 och misstänker att hennes adoption inte gick rätt till.
“Vi måste ta ansvar”
Via chilenska myndigheter har hon fått ta del av dokument som hon inte kunnat få ut i Sverige, trots att merparten är svenska handlingar. I dokumenten finns flera motsägelsefulla uppgifter. Bland annat innehåller de chilenska dokumenten en annan historia om hur hon hittades som barn, jämfört med den historia som hon fått presenterad för sig i Sverige.
– Sverige har varit delaktiga i det här förfarandet, annars hade vi inte kunnat komma hit. Vi måste ta ansvar, Sverige är en del i kedjan av det som har hänt, säger hon.
Efter att ha sett Uppdrag gransknings serie ”De stulna barnen” i juni i år bestämde hon sig för att göra en polisanmälan. Tre dagar senare lades förundersökningen ned.
Se hela serien: ”De stulna barnen” – SVT Play
Men Anna Bohrn valde att göra en ny polisanmälan med hjälp av en jurist. Tillsammans med ett antal ytterligare anmälningar har den nu lett till att en åklagare som är specialiserad på krigsbrott, brott mot mänskligheten och folkmord tittar på om en förundersökning kan inledas.
– En av frågorna som man ska titta på är om det kan finnas någon brottsmisstanke med beaktande av att det här har skett för ganska länge sedan, så att det inte är preskriberat, säger Hanna Lemoine, senior åklagare på Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet.
Sedan 2018 pågår en brottsutredning i Chile om misstänkt brott mot mänskligheten, kopplat till adoptionerna. I den förekommer tusentals internationella fall, över 600 rör adoptioner till Sverige.
I juni beslutade riksdagen att regeringen snarast bör utreda hur svenska myndigheter och adoptionsorganisationer hanterat internationella adoptioner till Sverige.