Foto: SVT

Forskare: Nedmonteringen borde utredas

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

I 18 år har han följt neddragningarna inom trafikpolisen i Sverige. Forskaren Stefan Holgersson sammanfattar utvecklingen i ett ord: ”Slakt”

Forskaren Stefan Holgersson är starkt kritisk till den nedmontering av svensk trafikpolis som pågått under många år. Nära 1 500 trafikpoliser på 80-talet är idag 432 och nedgången fortsätter till följd av pensionsavgångar och personalflykt.

Han talar om en hög toleransnivå i samhället när det gäller döda och skadade i trafiken.

UG – Lagens korta arm

– Förra årets skadades över 17 000 personer i trafiken, varav drygt 2000 allvarligt. 270 personer dog. Det går att föreställa sig vilken debatt och åtgärder detta hade generat om dessa dödsfall och skador under ett år hade orsakats av ett eller flera terrordåd.

– Men debatten har uteblivit. Istället har jag under mina 18 år som forskare kunnat se hur trafikpolisen, om man ska uttrycka sig hårt utsatts för ren slakt.

Pågått länge

Stefan Holgersson är lektor vid Linköpings universitet men arbetar parallellt med sin forskning också som polis på deltid. Han menar att nedprioriteringen av trafikpolisen pågått länge och att läget riskerar att försämras ytterligare till följd av den pågående omorganisationen av polismyndigheten.

– Ledningen för den nya polismyndigheten har valt att placera trafikpoliserna på lokalpolisområden istället för att de ska tillhöra specialiserade trafikenheter. När jag intervjuar trafikpoliser säger de att detta är dödsstöten för trafikpolisverksamheten, säger han.

Sverige har en nollvision på trafikområdet, det vill säga att minska antalet döda och skadade så långt möjligt. Visionen har varit framgångsrik och målsättningen inom EU-området är just nu att halvera antalet döda under perioden 2010 till 2020. Säkrare fordon har gett resultat liksom säkrare vägar, men trafikverkets bedömning är dock att Sverige gjort vad man kan genom att bygga säkrare trafikmiljöer. Trafikverkets säkerhetsdirektör Claes Tingvall har istället pekat på att arbetet nu handlar om en skärpning av regelefterlevnaden längs vägarna.

Fler kameror räcker inte

I sin interna översyn av trafikpolisen har den nya polismyndigheten tagit intryck av detta och lägger fokus på ännu fler fartkameror och nya automatiska kameraövervakningssystem i radiobilarna. Enligt Stefan Holgersson räcker det emellertid inte. Respekten för trafiklagstiftningen kräver också fysiska poliser och fysiska kontroller – kort sagt, en trafikpolis som upptäcker de fuskande chaufförer dödsfällor som annars riskerar att få fri lejd längs vägarna. Fler kameror upptäcker inte uttröttade chaufförer, dåligt surrade laster, överlaster och tekniskt undermåliga fordon med dåliga eller obefintliga bromsar.

När polisen nu placerar trafikpolisen i den lokala polisorganisationen riskerar de att bli en polisresurs bland alla andra. Dessutom poängteras närhet och medborgarperspektiv i den nya polisorganisationen vilket, enligt Holgersson, riskerar att stå i direkt konflikt mot vad som ger mest trafiksäkerhet för pengarna.

Kontraproduktiv omorganisation

– Ett alternativ för att polisen skulle kunna lämna det bidrag till trafiksäkeretsarbetet som efterfrågas vore att skapa en nationell trafikavdelning inom polisen som uteslutande inriktade sig på trafiksäkerhetsarbete. Det skulle i sådana fall viktigt att säkerställa att denna avdelning kan koncentrera sig på att göra störst nytta inom trafiksäkerhetsarbetet.

Enligt Holgersson finns det tecken på att ledningen för den nya polismyndigheten inte tagit till sig gällande forskning på trafiksäkerhetsområdet och att omorganisationen av trafikpolisen rent av blir kontraproduktiv.

– Jag anser att det finns anledning att initiera en extern oberoende granskning om effekten av polisens omorganisation i praktiken innebär en fortsatt nedmontering av trafiksäkerhetsarbetet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

UG – Lagens korta arm

Mer i ämnet