Lundströmmottagningen behandlar patienter i alla åldrar, men sedan två år tillbaka tar de även emot personer som är yngre än 16 år.

Att fatta beslutet att genomgå en könsbekräftande behandling, med kirurgi och starka hormoner, är svårt för vem som helst, menar Lennart Fällberg, vårdenhetschef på mottagningen.

– Och ännu svårare, naturligtvis, för en 16-åring att fatta sådana här livsavgörande beslut när man är mitt uppe i den vanliga utvecklingen som är ganska, eller mycket omvälvande för alla i puberteten.

“Finns ju inte mycket forskning”

Diagnosen könsdysfori beskriver lidandet som uppstår när kroppen och det upplevda könet inte stämmer överens. Tidigare fanns få personer med diagnosen i Sverige, men en ny och växande patientgrupp har börjat komma till landets mottagningar: Unga flickor som upplever att de är pojkar.

På tio år har antalet flickor 10–19 år som vårdas för könsdysfori ökat från 28 till 536, enligt Socialstyrelsens statistik.

– Den här gruppen unga som började komma 2013 och framåt finns ju inte mycket forskning på och framför allt inte hur man kommer att må på längre sikt. Många av dem har bara varit i behandling ett fåtal år och det finns ingen som kan säga något om det nu, säger Lennart Fällberg.

En handfull personer som ångrar sig

En svensk studie visar att från 70-talet fram till år 2010 var det bara 15 personer – 2,2 procent – som ångrade sin könskorrigering. Men studien omfattar inte den nya gruppen som ökat explosionsartat under de senaste åren. Hur många av dem som ångrar sig finns det ingen forskning på.

Lennart Fällberg menar att det finns en ny grupp som inte bara har en snabbt påkommen könsdysfori, utan också har en snabb vändning till detransition – det vill säga att de ångrar sig tidigt.

– Vi lägger stor vikt vid att det ges tillfälle för utforskande och reflektion  under utredningen.

Hur många behandlar ni i dag, som ångrar sig just nu, här hos er?

– Det är väl en handfull, fem till tio personer, som har gått hela vägen i sin transition och ångrar sig. Sedan finns det de som ångrar sig före någon behandling alls, de som ångrar sig efter att man har startat hormoner och kanske inte tagit det så länge. Det finns också några som ångrar sig när man har fått sin diagnos och tänker om.

Traumabehandling

I dag erbjuder Lundströmmottagningen traumabehandling för de som ångrar sin könskorrigering. Att det finns sådana patienter har påverkat personalen som fattar beslut om diagnos och behandling, Lennart Fällberg beskriver det som en “etisk stress”.

Han menar att ett informerat samtycke, att patienten får ta del av både positiv och negativ information, för att sedan fatta sitt eget beslut – inte är tillräckligt.

– I vissa fall finns det komplikationer som gör det särskilt svårt i beslutsfattandet. Vårdens uppgift är att bota, lindra och trösta och framförallt att inte göra skada. Det är i dessa fall som det uppstår en etisk stress hos den som utreder. För vi är med, vi är delaktiga i det här beslutet också.

Nya grupper att förhålla sig till

Lennart Fällberg säger att det dykt upp två nya grupper inom transvården de senaste åren. Dels personer som haft en hastigt uppkommen könsdysfori men ångrat sin könskorrigering – och föräldrar som är starkt negativa till könsbekräftande vård.

– Tidigare var det två grupper som hördes, transaktivisterna och transfobikerna. Mitt emellan dessa fanns en patient som sökte hjälp hos vården på grund av sitt lidande. Nu måste vi förhålla oss till samtliga dessa och framförallt den patient vi har framför oss, som oftast befinner sig i sitt eget lidande och inte driver några som helst kampanjer utan bara vill få hjälp.

Reportaget Tranståget och tonårsflickorna finns att se redan nu på SVT Play – eller onsdag 3 april 20.00 i SVT1.