Flera läkare inom den könskorrigerande vården uppger för Uppdrag Granskning att man inte opererar bort brösten på ungdomar under 16 år. I åldersgruppen 16–17 år sker det endast med föräldrarnas godkännande. Det finns dock inga skrivna riktlinjer.

Sveriges största könsmottagning vid Karolinska skiljer sig från andra mottagningar. Ingen annanstans opererar man bort brösten på så unga personer som 14 år.

– Om brösten plågar mig så att jag inte kan visa mig ute och inte kan vara med andra ungdomar, om jag inte kan gå i skolan, inte känna att jag trivs. Då är det väl rimligt att om föräldrar, vi professionella och ungdomen har den uppfattningen, hjälpa henne att slippa bysten, säger Per-Anders Rydelius, överläkare vid Kid-teamet på Karolinska, mottagningen som behandlar barn.

Sjukhuset vägrar uppge hur många 14-åringar det handlar om.

“Ett delat ansvar”

Könsdysfori är en psykiatrisk diagnos, med en behandling som är internationellt vedertagen.

I den nya, växande gruppen av tonårsflickor som söker könskorrigerande vård har över hälften andra psykiska diagnoser. De lider av exempelvis självskadebeteende, autism och anorexia.

Per-Anders Rydelius vid Kid-teamet på Karolinska menar att ungdomen själv delvis är ansvarig för beslutet att genomgå en könskorrigering.

Är man säker på att en 14-åring förstår konsekvenserna av ett sådant beslut?

– Om det nu är en väldigt ung person, då ligger det särskilt noggrann bedömning bakom. Men du har ju alldeles rätt att det finns ett dubbelt etiskt problem. Det oetiska i att inte hjälpa och underlätta lidandet, det oetiska i att vederbörande kanske 15 år senare ångrar sig.

Och vem bär ansvaret då?

– Eftersom det i de här fallen har varit konsensus mellan barnet, föräldrarna och professionen så är ju det ett delat ansvar, säger Rydelius.

Olle Söder, hormonläkare vid Kid-teamet på Karolinska, är en av de som behandlat flest barn med könsdysfori i Sverige.

– Om man har en uppfattning som inte stämmer med kroppen så försöker man ju ändra kroppen. Det är ingen optimal behandling, det bygger ju på att man driver det så hårt och tycker det här är deras viktigaste sak i livet att få det gjort. Då är ju frågan, ska vi inte hjälpa de patienterna?

“Ska vi inte hjälpa de här patienterna?”

Karolinska Universitetssjukhuset behandlar flest patienter i landet, på vuxenmottagningen Anova och hos barnteamet Kid. Här opererades brösten bort på 134 personer i åldern 14–20 år mellan 2013 och 2019, enligt sjukhuset.

Det finns inga nationella riktlinjer som reglerar åldersgränsen. Istället har Socialstyrelsen ett kunskapsstöd till sjukvården – “God vård av barn och ungdomar med könsdysfori”, skriven av bland andra Karolinskas egna läkare.

Där rekommenderas bröstoperation vid könskorrigering. Men i dokumentet står det också att “det vetenskapliga underlaget är otillräckligt”.

– Socialstyrelsen startade 2013–2014 arbetet med att ta fram nationella riktlinjer. Det slutade i något som kallades för kunskapsstöd. För att bli en nationell riktlinje måste det finnas evidens av ganska hög klass. Och det fanns det inte för den här vården, så då blev det ett kunskapsstöd för oss som jobbar, säger Lennart Fällberg, klinikchef på Lundströmmotagningen i Alingsås.