Uppdrag granskning berättade första gången om ”Hassan” under hösten 2019. Då satt han i fängelse, dömd för rån, stöld och häleri.
LÄS MER: Se intervjun med “Hassan” – dömd för att ha vållat en mans död
Under en fyra års-period hade han varit misstänkt för 221 brott. För detta är ”Hassan” skyldig staten totalt 574 000 kronor, bland annat för skadestånd som betalats ut till brottsoffren.
Kronofogden kan inte kräva in pengarna eftersom han saknar registrerad inkomst.
”En väldigt stark princip”
Samtidigt har ”Hassan” själv beviljats drygt 40 000 kronor från staten. Pengarna kommer från justitiekanslern och är ett skadestånd för det lidande han åsamkats när han suttit häktad en månad för ett brott han senare inte åtalades för.
– Det är en grundläggande rättighet vi har att inte bli frihetsberövade. Blir vi frihetsberövade och sedan inte döms för brott, då är vi berättigade till ersättning och det är en väldigt stark princip, säger justitiekansler Mari Heidenborg.
Denna typ av skadestånd är helt fredat från utmätning, vilket innebär att Kronofogden inte kan kräva in pengarna – även om den som fått skadeståndet har stora skulder.
Statlig utredning
”Hassan” själv tycker inte att det är konstigt att staten betalar ut pengar till honom samtidigt som han har skulder på över en halv miljon kronor.
– Om staten till exempel ska häkta en person då ska det ske på goda grunder. Den skadan som de gör, den ska vägas upp med skadeståndet också, så att jag tycker det är helt korrekt, säger han.
En statlig utredning ser nu över om den här typen av skadestånd ska vara skyddade från utmätning.
– I många fall är det fråga om stora skulder till brottsoffer och det är väl något som i så fall är rimligt att underlätta för brottsoffren, att kunna få sina skadestånd betalda, säger Mari Heidenborg.
”Hassan” heter egentligen någonting annat.
Reportaget ”Villkorligt frigiven” finns att se på SVT Play.
FAKTA: Villkorlig frigivning
Den som avtjänat två tredjedelar av sitt fängelsestraff ska bli villkorligt frigiven, om det inte finns synnerliga skäl.
I länder som Norge, Danmark och Finland kan en villkorlig frigivning skjutas upp på grund av risken för återfall i brott – men inte i Sverige. Den möjligheten fanns fram till 1999 men togs då bort.
2016 tillsatte regeringen en särskild utredare med uppdrag att utreda frågan på nytt. Utredningen ansåg att om man lät risken för återfall i brott påverka den villkorliga frigivningen skulle det leda till att man bröt mot principen om likabehandling – och en lagändring uteblev.
Den 1 juli 2020 trädde ny lagstiftning i kraft som innebar en strängare övervakning av de som fått villkorlig frigivning. Även inne på fängelserna höjs kraven, och från och med 1 maj 2021 måste den intagne delta i studier, arbete eller behandlingsprogram för att inte riskera att få sin villkorliga frigivning uppskjuten.
Varken misstankar om brott inne i fängelset eller under en villkorlig frigivning kommer leda till att den dras in.