Hot och påtryckningar innan Karolinska omplacerade antisemitanklagad läkare – nu träder han fram

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

En dag får regionrådet i Stockholm ett ultimatum från en världsberömd organisation. De kräver ett snabbt agerande i frågan om påstådda antisemitiska trakasserier på Karolinska. Två dagar senare meddelar sjukhuset att den anklagade överläkaren omplaceras – trots att en utredning inte funnit belägg för att han trakasserat någon. Uppdrag granskning har gått till botten med historien som spreds i medier under hösten 2018.

Inti Peredo heter mannen som figurerat i medier som den antisemitanklagade överläkaren på Karolinska universitetssjukhuset. 

Han påstås under lång tid ha trakasserat tre judiska läkare genom att hindra dem från att utföra vissa operationer, gett dem lägre lön och stoppat dem från att bedriva forskning.

Karolinska och judehatet

Nu träder han fram för första gången och berättar sin version av det som hänt.

– Jag vet att jag inte är rasist. Jag vet att jag inte är antisemit. Jag litar på att sanningen ska komma fram, säger han till Uppdrag granskning.

Konflikt på kliniken

Personen som står bakom anmälan är en judisk läkare som arbetar på Karolinskas neurokirurgiska klinik. Inti Peredo berättar att han och läkaren arbetat ihop i över 15 år och haft en bra relation – tills Peredo blev verksamhetschef på kliniken.

Han säger att han då fick hantera en infekterad konflikt mellan den judiske läkaren och en sektionsansvarig överläkare. Efter en utredning beslutade sig Inti Peredo hösten 2016 för att omplacera den judiske läkaren.

– Det enda sättet att komma tillbaka till sektionen var att ogiltigförklara mitt beslut. Och då är det smutskastning som gäller, säger Inti Peredo.

De två läkarna har varit vänner under åren de arbetat ihop, enligt Inti Peredo. Foto: Privat

Läkaren säger till Uppdrag granskning att han kände sig tvungen att anmäla efter att han, på grund av sitt judiska påbrå, blivit flyttad från den sektion där han har sin specialitet. Han vill inte ställa upp på en intervju.

I anmälan skriver han att två andra läkare utsatts för trakasserier av Inti Peredo. Dessa uppgifter sprids senare i medierapporteringen. Uppdrag granskning talar med de två läkarna vid flera tillfällen – de har inte presenterat några dokument som stödjer anklagelserna och vill inte bli citerade.

Inti Peredo visar upp ett brev som en av läkarna skickat, där han tackar honom för att ha försökt förbättra arbetsmiljön.

– Det låter väldigt konstigt att han är en av dem som förekommer i media som de trakasserade läkarna. Jag har stöttat honom hela vägen, säger Inti Peredo.

Visste du att han var judisk?

– Det är inte viktigt. Jag har aldrig tänkt på det. Det är inte viktigt om någon är muslim eller kristen eller judisk. Det viktigaste är vilken kollega du har.

Bilderna på Facebook

Den anmälande läkaren hävdar dessutom att Inti Peredo har spridit judehat i sociala medier. Det rör sig om fyra satirteckningar som han delat på sin Facebooksida för över fem år sedan.

Läkaren menar att teckningarna stödjer hans uppfattning om att ha blivit direkt missgynnad i arbetet på grund av antisemitism. Två av de fyra teckningarna har bedömts vara antisemitiska av flera experter som den anmälande läkaren konsulterat.

De fyra teckningarna Inti Peredo delat på Facebook. De två bilderna till höger har flera experter som den anmälande läkaren konsulterat bedömt som antisemitiska. Foto: SVT

Den mest kontroversiella föreställer en flicka från Hitlerjugend vid sidan av en flicka som samlar in pengar till israeliska armén – ett klassiskt exempel på antisemitism, enligt Svenska kommittén mot antisemitism.

“Den här typen av likställande av Israel eller representanter för Israel med Nazityskland ingår i samtida antisemitiska diskurser där judar ofta direkt eller indirekt pekas ut som dagens nazister”, skriver ordföranden Svante Weyler i ett utlåtande till den anmälande läkaren.

“Jag tror inte det var rätt av mig”

Journalisten och författaren Göran Rosenberg, vars föräldrar överlevde Auschwitz, tar del av bilderna. Tre av dem anser han inte vara antisemitiska. Den fjärde, mest kontroversiella, tycker han är problematisk – men säger att den måste ses i sitt sammanhang.

– Hade det här förekommit på en nazistisk sajt, då är det klockrent, då är avsikten antisemitisk. Om det förekommer i ett sammanhang där man allmänt vill kritisera kriget i Gaza, för det var i det sammanhanget det var vad jag förstår, får man kanske vara lite överseende, det kanske är en människa som inte riktigt fattar det, säger Göran Rosenberg.

Den anmälande läkaren får stöd av en aktionsgrupp mot antisemitism och rasism som bildades på sjukhuset i samband med att anklagelserna framkom. Björn Fischler, docent och överläkare, anser att bilderna är antisemitiska och inte har “ett skvatt” med Israel att göra.

Inti Peredo säger själv att han ville protestera mot våldet som drabbade civila på Gazaremsan och att han inte förstod att teckningarna kunde tolkas som antisemitiska.

Men han ångrar i dag att han delade bilden på de två flickorna.

Kan du inte förstå att det är väldigt provocerande?

– Jo, det kan jag förstå. När jag såg den där bilden tyckte jag den var kontroversiell. Det är ett dumt agerande jag gör. Jag tror inte det var rätt av mig att dela den bilden, även om jag hade mina övertygelser vad gällde attacker mot civila.

Uppdrag granskning går igenom Inti Peredos Facebook-sida och hittar flera poster som motsäger bilden av att han skulle ha antisemitiska åsikter. Det handlar bland annat om anti-nazistiska inlägg och delade artiklar med överlevare från Förintelsen.

– Då blir det ju ännu mer obegripligt att han stämplas som antisemit. Det är för mig ofattbart, om det här är grundvalen. Det finns inga proportioner mellan den historia man läser i tidningarna och själva grundvalen för det, säger Göran Rosenberg.

Påtryckningar från USA

I oktober 2018 beställer sjukhusledningen en extern utredning av hela ärendet.

Under hösten kontaktar också den anmälande läkaren, enligt egen utsago, organisationen Simon Wiesenthal Center i USA. I ett mejl till sjukhusledningen meddelar rabbinen Abraham Cooper att han inte tvekar att gå ut i medier om inte rätt åtgärder vidtas, snabbt.

”Karolinska behöver inte en till skandal som den med kirurgen Paolo Macchiarini”, skriver Cooper.

Drygt två månader senare hamnar Karolinska på Simon Wiesenthal Centers lista över de tio värsta antisemitiska händelserna i världen 2018.

Rabbi Abraham Cooper under ett tidigare besök i Sverige. Foto: TT

Den externa utredningens rapport presenteras i februari 2019.

Utredarna har bland annat gått igenom lönenivåer, konferensdagar och möjligheter att bedriva forskning – för att klarlägga om det förekommit diskriminering på antisemitisk grund. De konstaterar att man inte funnit några belägg för anklagelserna mot Inti Peredo om antisemitiska trakasserier.

Utredarna skriver att den anmälande läkaren, enligt uppgift, har anmält samtliga sina överordnade de senaste 18 åren för trakasserier – flera gånger på grund av rasism.

“Beslutet ligger utanför sjukhuset”

Den anmälande läkaren accepterar inte utredningens slutsatser och kräver att den ska göras om, han säger att han bara anmält två av sina chefer.

Inti Peredo tror att han snart ska få återvända från sin frivilliga time-out från det kirurgiska arbetet.

Men Simon Wiesenthal-centret vill något annat. Det framgår av mejl till sjukhusledningen och regionledningen som Uppdrag granskning tagit del av. Tonläget blir alltmer hotfullt. Till sjukhusledningen skriver rabbinen att utredningen är ett slag i ansikte på varje jude.

Några dagar efter att utredningen presenterats kallas Inti Peredo till ett möte med två höga chefer på Karolinska, som hålls utanför sjukhuset.

– Plötsligt får jag höra att beslutet ligger utanför sjukhuset, det var mycket “ovanför mitt huvud, ovanför våra huvud, det ligger utanför sjukhuset”.

“Det är ju ett rent hot”

Den 19 mars får det moderata regionrådet Irene Svenonius en varning. Om Inti Peredo får återgå i tjänst kommer rabbinen Abraham Cooper ta upp “skandalen på Karolinska” under ett publikt framträdande.

“Jag är inte säker på att svenskarna skulle bli glada om de fick höra en sådan presentation”, skriver Cooper i mejlet.

Det är ju ett rent hot om vi ska vara ärliga.

– Ja, absolut, säger Irene Svenonius.

Varför svarar du inte?

– Därför att enskilda ärenden, vilka läkare som ska arbeta på vilka kliniker, inte är mitt ansvar.

Irene Svenonius, moderat regionråd i Stockholm, tog emot en varning från rabbinen. Foto: SVT

I början av juni skriver rabbinen att han hoppas att Svenonius ska ingripa snabbt och göra “det rätta” – annars kommer Karolinska att diskuteras vid ett internationellt forum om antisemitism.

Två dagar senare skickar sjukhusledningen ut ett pressmeddelande där de meddelar beslutet att omplacera Inti Peredo. Han får istället administrativa uppgifter – och får inte utföra kirurgi eller träffa patienter. I pressmeddelandet skriver sjukhusledningen:

”Läkaren har brutit mot sjukhusets värdegrund om trakasserier och antisemitism.”

– Framöver kommer jag inte kunna jobba som neurokirurg, något jag älskar och har jobbat med i 35 år. Jag kan inte göra något annat, säger Inti Peredo.

Samma dag skriver sjukhusdirektören Björn Zoëga i ett mejl till rabbi Abraham Cooper:

“Hans handlingar har resulterat i att jag inte har något förtroende för honom, men han kan inte avskedas, om det var möjligt skulle jag ha gjort det.”

Kollegornas vittnesmål

Karolinskas externa utredning konstaterar att en överväldigande majoritet av de personer utredarna talat med inte upplever att den anmälande läkarens upplevelse har förankring i verkliga förhållanden.

Uppdrag granskning har varit i kontakt med flera läkare som jobbar på Karolinska neurokirurgiska klinik. Även de ger en annan bild av Inti Peredo än den som spreds under hösten 2018.

– Jag har aldrig, under de åren som han varit chef över mig, upplevt att han skulle ha sagt någonting gentemot mig eller någon annan som skulle ha varit antisemitiskt, rasistiskt, kvinnofientligt eller på något vis diskriminerande, säger neurokirurgen Ulrika Sandvik som jobbat i sju år på kliniken.

Kirurgkollegan sedan många år tillbaka, Bo-Michael Bellander, är kritisk till omplaceringen.

– Inti är en väldigt kompetent läkare som i princip sitter och sorterar gem på felaktiga grunder som jag ser det. Det är inte okej.

Sjukhusledningen menar att den externa utredningen – som man nu agerat i strid med – är en del av det totala materialet som ligger till grund för beslutet att omplacera Inti Peredo.

Karolinska utlovar först en intervju med sjukhusdirektören Björn Zoëga, men till slut blir det istället HR-direktören som svarar på frågor.

– Vi har agerat som sjukhusledning mot en person som har varit förtroendeskadlig i sin position som tidigare chef och därför har vi valt att omplacera honom, säger Patricia Enocson.

Men vad är det han har agerat med som inte är bra?

– Ja, det är vår samlade bedömning.

Kan ni ha gjort fel?

– Vi har gjort en sammantagen bedömning och vi anser att när den här personen har arbetat i den ställningen som han gjort så är det inte lämpligt att vara i klinisk tjänstgöring.

“Det är väldigt farligt”

På frågan om sjukhuset låtit sig påverkas av den amerikanska organisationen svarar Patricia Enochson:

– Vi vet att Simon Wiesenthal har uttryckt kritik mot sjukhuset, vi delar inte den bilden. Vi anser också att delar av den kritiken bygger på felaktig information.

Journalisten och författaren Göran Rosenberg är kritisk till Simon Wiesenthal-centrets agerande när det gäller Karolinska.

– Bevisligen vet vi nu vad antisemitism kan leda till. Därför är det väldigt viktigt att vi inte urholkar eller urvattnar det begreppet, att vi behåller det ordet för vad det verkligen innebär. Vad jag har kritiserat och vad jag har sett som missbruk är hur man använder anklagelser om antisemitism för att uppnå andra syften, det är väldigt farligt. Till sist har vi inte kraften kvar i det ordet.

Reportaget “Karolinska och judehatet” sänds onsdag 6 november. Du kan se det 12.00 på SVT Play eller 20.00 i SVT1.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Karolinska och judehatet

Mer i ämnet