Att man kan få jobb i svensk sjukvård med äkta handlingar från en skola i Rumänien, utan att ha läst utbildningen, var en nyhet för Socialstyrelsen.
Om en person har legitimation från ett EU-land med examensbevis från en vårdskola ska Socialstyrelsen ge dem en svensk legitimation – efter att ha gjort kontroller hos bland annat motsvarande myndighet i det aktuella landet.
Men Socialstyrelsen får inte kartlägga personer på det sätt som Uppdrag gransknings team gjorde för drygt ett år sedan, när de falska sjuksköterskorna avslöjades.
– Yrkeskvalifikationsdirektivet är ju ett EU-regelverk som bygger på tillit, och vi har inte heller de formella möjligheterna helt enkelt, sa Zara Warglo, avdelningschef på Socialstyrelsen i samband med avslöjandet.
“Orimlig naivitet”
Bo Rothstein, professor i statsvetenskap, är kritisk till att myndigheter är så överraskade av den typen av bedrägeri som uppdagades i fallet med de falska sjuksköterskorna.
– Det är en fullständigt orimlig naivitet. Men den är rätt vanlig. Vi har ju en tendens att tänka i Sverige och i motsvarande länder i norra Europa att detta med korruption är det onormala. Det är vi som är det normala. Tittar man hur det ser ut över världen är det precis tvärtom.
Att just Rumänien lider av korruption är välkänt, säger han.
– Det har kommit väldigt många rapporter från Världsbanken, från EU, om hur svårartat det här problemet är i Rumänien.
Vill se kunskapstest
Det är framför allt arbetsgivarna som ska upptäcka och stoppa falska sjuksköterskor från att komma in i sjukvården, anser Bo Rothstein.
– Ansvaret måste ligga på den som anställer de här personerna. Bara för att du kan visa upp formell kompetens i form av intyg garanterar inte det att du ska få en tjänst.
EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv kräver inga kunskapstester. Men inget hindrar att man ändå gör det, enligt Rothstein.
– Genom att utsätta dem för ett frågebatteri, ett kunskapsprov, be dem hålla en föreläsning om någonting som de ska kunna som ett rinnande vatten. Kan de inte det så har de ju inte kompetens för arbetet.
Se reportaget Sjuksköterskebluffen: Del 2 på SVT Play.
Detta har hänt sedan avslöjandet:
- Sedan Uppdrag gransknings första avslöjande om de falska sjuksköterskorna startade Socialstyrelsen en utredning, som landade i en polisanmälan mot fem personer som misstänktes för ”brukande av osann urkund”.
- De fall åklagaren utredde lades ner i december eftersom preskriptionstiden hade gått ut.
- Socialstyrelsen anmälde också till IVO, inspektionen för vård och omsorg. Eftersom vårdgivarna ansåg att personerna inte varit ett hot mot patientsäkerheten lades ärendena ner. Det gjordes också i de fall där personerna inte arbetade som sjuksköterskor vid tillfället för utredningen.
- I dag har fyra av de polisanmälda sköterskorna kvar sina legitimationer. Några jobbar – de andra kan när som helst söka jobb inom vården. En av dem har fått sin legitimation indragen efter att själv ha bett att få den återkallad.
