Med hjälp av utländska examensbevis har sjuksköterskor blivit godkända och legitimerade av Socialstyrelsen i Sverige. Men även om intygen är äkta så har man inte deltagit i undervisningen, visar Uppdrag gransknings kartläggning.

“Alex”, som idag har en tjänst på Sahlgrenska universitetssjukhuset, berättar att han åkte till skolan i Rumänien för att göra det slutliga examensprovet. Efter det fick han ett examensbevis och blev legitimerad sjuksköterska, först i Rumänien och sen i Sverige.

– Hittills har jag klarat mig ganska bra, jag har inte gjort något fel. Till och med inte i akut läge, då ringer man bara ambulansen.

”Jag sa att jag har lite erfarenhet”

Under två av de tre år som “Alex” enligt sitt examensbevis studerade till sjuksköterska, arbetade han som lastbilschaufför i Sverige. Samtidigt läste han svenska för invandrare. 

För att lära sig om jobbet arbetade han några månader som undersköterska.

Har du funderat på att det skulle kunna vara en risk för patienten?

– Det har jag sagt på intervjun också, att jag inte har så mycket erfarenhet. Och att jag inte har jobbat innan.

Minst 27 personer har lurat in sig i vården

“Alex” är inte ensam om att bli legitimerad, trots att han inte gått en korrekt utbildning.

Uppdrag gransknings kartläggning visar att sammanlagt 27 personer inom legitimerade yrken i vården, på olika sätt har lurat sig in. Det handlar då inte bara om personer som säger sig ha studerat utomlands, utan även fall där man till exempel förfalskat sitt examensbevis. En del utreds just nu av polis. Andra är redan dömda – och vissa jobbar på sjukhus runt om i Sverige.

Dessutom har 335 olegitimerade läkare och sjuksköterskor anställts utan kontroll. Personerna kan i de fallen ha rätt utbildning för yrket – men har inte ansökt och fått legitimation av Socialstyrelsen.

Men kartläggningen visar också att det finns flera fall av sjuksköterskor som just påstår att de studerat heltid till sjuksköterska i ett annat land, samtidigt som de varit skrivna, och haft inkomster i Sverige. De finns på sjukhus som Danderyd, Sahlgrenska och S:t Göran.

Utbildningen ska ske på heltid

Inom EU finns ett direktiv som detaljerat beskriver hur sjuksköterskeutbildningen måste gå till för att garantera patientsäkerheten. Utbildningen ska ske på heltid, och innehålla 4 600 timmar undervisning – hälften teori, hälften praktisk.

Ändå har skolor i Rumänien och Polen delat ut examensbevis till elever som inte varit närvarande under utbildningen.

• En kvinna tjänade runt 300 000 kronor då hon arbetat bland annat som butiksbiträde i Mellansverige, samtidigt som hon ska ha studerat i Polen.  
• En man tjänade även han runt 300 000 kronor om året, som plattsättare och för att ha jobbat med olika byggprojekt i Stockholm. Samtidigt var han inskriven och betalade för att gå på en skola i Rumänien.  
• En annan man jobbade i Sverige som lastbilschaufför när han, enligt underlaget för hans legitimation, ska ha studerat dagtid i Rumänien.  
• En kvinna som fått legitimation i Sverige jobbade heltid med kreditutlåning för en bank i Rumänien, samtidigt som skolan intygar att hon under samma period studerat till sjuksköterska på heltid.

Rektorn: Jag känner inte varje elev

Då Uppdrag granskning besöker en av sjuksköterskeutbildningarna i Rumänien för att fråga om examensbevisen intygar rektorn att allt ser korrekt ut. Även för de personer som under sin studietid i Rumänien bevisligen haft helt andra arbeten på heltid.

Vi har uppgifter om att de här personerna arbetat heltid i Sverige. Hur är det möjligt?

– Det är 600 elever. Jag känner inte varenda en och vet inte var de rör sig och vad de gör. Men om de kommer till skolan, har betyg, gör tentamen, så antecknar vi respektive tenta. Det betyder att personen har varit närvarande på skolan, säger Ţăran Camelia.

Socialstyrelsen utgår från examensbevis

Zara Warglo är avdelningschef på Socialstyrelsen. Hon har inte hört talas om att falska sjuksköterskor skulle påstå att de studerat i Rumänien, då de egentligen gjort något annat.

– Just den här situationen är ingenting jag känner igen. Däremot är det ju så att de har sökt utifrån äkta handlingar, och det vi gör när vi tittar på de här ärendena är att vi tittar på den examen som man har lämnat in till grund för sin ansökan. Och vi begär också in intyg från motsvarande myndighet i de här länderna. 

Men vi vet att de här personerna varit någon annanstans?

– Då är det här någonting för det landet att ta tag i. Och vår roll blir då att informera om det här så vi kan få till en bra dialog. Vi alla, inom ramen för EU, behöver samarbeta och hitta lösningar på problemet. 

Uppdrag gransknings reportage Sjuksköterskebluffen sändes i SVT1 onsdagen den 14 november och finns att se på SVT Play.