Mats hamnade hos Kronofogden trots att han betalat sin skuld för sophämtningen: ”Det är ju rent åt helsike”

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

Kommuner, landsting och regioner har aldrig tidigare skickat så många ärenden med småskulder på under 200 kronor till Kronofogden som förra året, visar Uppdrag gransknings genomgång. Och i många av fallen är de ursprungliga skulderna redan betalda, det som skickas till Kronofogden är istället inkassobolagets egen avgift.

Sedan det nya avtalet mellan Sveriges kommuner och landsting, SKL, och inkassobolaget Intrum började gälla har antalet ärenden till Kronofogden ökat dramatiskt. Och de ärenden som ökat allra mest är för de som är skyldiga under 200 kronor.

De fyra landsting och regioner som hittills undertecknat avtalet har gått från att tidigare år ha skickat i snitt 600 sådana ärenden om året till Kronofogden, till att skicka över 6 000 under 2018.

Sverigekraven

Och Uppdrag gransknings genomgång visar att de ursprungliga skulderna i många fall dessutom redan varit betalda när ärendet gått till Kronofogden.

“Det är ju rent åt helsike”

Så var det för Mats från Arvidsjaur som missade att betala sophämtningsavgiften. Han betalade den månaden efter att räkningen kom, men då hade ärendet hunnit skickas till inkassobolaget Intrum.

Intrum skickade därefter inkassoavgiften på 180 kronor, som Mats inte betalat, till Kronofogden. Där växte skulden ytterligare – med Intrums ombudskostnad på 380 kronor och Kronofogdens ansökningsavgift på 300 kronor.

Sammanlagt fick Mats betala 860 kronor, i enbart avgifter.

– Det är ju rent åt helsike, rent ut sagt. Det är inte sunt. Om man bara går tillbaka till sunt förnuft, är det meningen det ska vara så här? Det ska inte det, säger Mats till Uppdrag granskning.

“Jag har ju inget mer att ta av”

80-åriga Gun hade besökt sin arbetsterapeut för sina onda händer. Men hon betalade fakturan på 200 kronor för sent och en inkassoavgift på 180 kronor tillkom.

Eftersom Gun inte betalade inkassoavgiften skickade Intrum ärendet vidare till Kronofogden där ytterligare 680 kronor lades på, trots att Gun vid det laget hade betalat vårdavgiften.

Guns pension räckte inte för att betala den växande skulden som nu enbart bestod av avgifter. Några dagar innan julafton ledde det till att Gun fick en betalningsanmärkning.

– Jag tycker att det är fel. Vi är ju pensionärer och jag har bland det lägsta som man kan ha. Jag har ju inget mer att ta av och då går det inte att göra något mer, säger hon.

Kan inte säga vad ökningen beror på

Fredrik Backman, vd på Intrum Sverige AB, kan inte svara på vad ökningen av antalet ärenden till Kronofogden kan bero på, men säger att den inte har något att göra med det nya avtalet mellan Intrum och SKL.

–  Jag känner mig trygg i att avtalet inte har någon koppling till hur vi väljer att bedriva inkassoprocessen, säger han.

– Kärnan i det här det är att ingen har något intresse i att lämna ärenden till Kronofogden för individer eller ärenden där det saknas en betalningsförmåga. Det finns inget sådant intresse.

“Väldigt många små skulder”

Olof Molander, affärsområdeschef för ramavtal på SKL, säger att man uppmärksammat att det finns risk för att affärsmodellen med Intrum kan driva fler ärenden till Kronofogden.

Samtidigt menar han att det är möjligt för kommuner, landsting och regioner att reglera avtalet som de själva vill och bestämma hur skulderna ska hanteras.

– Det är väldigt många små skulder som har gått till Kronofogden. Och är det så att det beror på avtalet så är det klart att det är jätteolyckligt. Så det beklagar vi.

Uppdrag gransknings reportage Sverigekraven sändes i SVT1 onsdag 30 januari 20.00 – det finns att se på SVT Play.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Sverigekraven

Mer i ämnet