Reporter Ali Fegan. Foto: svt

Så gjorde vi reportaget ”Bögbotarna”

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

Uppdrag gransknigs reporter Ali Fegan berättar hur arbetet med reportaget ”Bögbotarna gick till.

Hur fick du idén till reportaget?

Egen idé utvecklad i samarbete med dolda källor.

UG – Bögbotarna

Hur arbetade ni?

Till en början gick vi igenom litteratur och pressklipp på området. Vi upptäckte att det var ytterst lite skrivet på området och dom som kände till något om ämnet var inte så intresserade av att prata till en början. Vi träffade både präster som tidigare ägnat sig åt att ”bota” homosexuella och personer som själva blivit utsatta. De flesta vi fick kontakt med berättade historier kring frikyrkor, katolska kyrkan och andra samfund. Men få bekräftade att det hänt eller händer inom Svenska kyrkan. Ett vanligt återkommande argument var att just Svenska kyrkan under så lång tid arbetat med dom här frågorna att det förmodligen var omöjligt att hitta de präster som skulle kunna tänka sig att ”bota” homosexuella. Än mindre de som stod för det öppet.

När vi väl bestämt oss för att genomföra testet var vi tvungna att hitta ett urval bland Svenska kyrkans flera tusen tjänstgörande präster. I researchen hade vi stött på två olika namnlistor. Dels den så kallade ”Kallinlistan” där flera hundra präster undertecknat ett upprop mot välsignelse av samkönade partnerskap. Dels hade den kyrkopolitiska organisationen Frimodig kyrka dykt upp i flera sammanhang. Frimodig kyrkas företrädare hade vi ett par tillfällen uttryckt sig kritiskt i homofrågan. Vi bestämde oss för att korsköra Kallinlistan med de präster och kyrkoherdar i Svenska kyrkan som ställt upp i kyrkovalet för Frimodig kyrka. Kvar blev ett 50-tal namn och utifrån dom började vi kontakta präster runt om i landet. Att som präst ställa sig positiv till eller att be för att en sexuell läggning ska försvinna är kontroversiellt, inte minst inom Svenska Kyrkan. För att dokumentera om de hållningarna förekom i våra möten med präster använde vi oss av dold kamera, en omdiskuterad och känslig metod. Bedömningen gjordes att detta var nödvändigt för att belägga förekomsten och komma runt en situation där ord står mot ord.

Vilka typer av källor använde ni?

Både öppna och dolda källor inom och utanför Svenska kyrkan. Pressarkiv, webarchives TV-arkivtjänster för de internationella inslagen. Forskning och litteratur.

Stötte ni på några problem? I så fall vilka?

Det var väldigt svårt att få tag i män och kvinnor med erfarenhet av att bli utsatta för ”botningsförsök” som ville ställa upp öppet och berätta. Vi hade kontakt med ett flertal men i slutändan var det bara Roy som öppet ville vara med i programmet. Det var det enskilt största problemet som vi ägnade mest tid åt. Ett annat problem vi diskuterade var frågan om kyrkans regler kring tystnadsplikt. Hur ansvarsutkräver vi präster som inte får prata om det dom gjort och sagt? Efter noggranna diskussioner beslöt vi att ändå söka upp prästerna, som vi gör i andra sammanhang som exempelvis i reportage rörande Socialtjänsten som ju också har sekretess att förhålla sig till.

Vilka deltog i arbetet?

Ali Fegan, reporter, Herman Reuterswärd, research och reporter och Lars-Göran Svensson, deltid som reporter.

Hur lång tid tog arbetet?

Cika tre månader sammanlagt.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

UG – Bögbotarna

Mer i ämnet