”Man har lärt sig känna igen rösterna på folk” säger Ivar Andersson som är positiv till förändringen som gjorts i Skönsmon. Foto: SVT

Så vände Sundsvall på hemtjänstproblemen

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

På flera håll i landet har utvecklingen under de senaste åren gått mot ökad kontroll av hemtjänstpersonal. Allt för att försöka säkerställa att de gamla verkligen får den tid de har rätt till. I stadsdelen Skönsmon i Sundsvalls kommun har hemtjänsten sedan 2012 valt att gå en helt annan väg.

– Det är vi som äger arbetet, vi vet vilka kunder vi ska gå till, flera veckor framåt. Vi vet exakt hur de vill ha det. Det visste vi inte förut, säger Ann-Charlotte Johansson som jobbar som undersköterska i Skönsmon.

På många platser runtom i landet har kontrollen av hemtjänstpersonal blivit hårdare. I Stockholm har man till exempel infört en mobilapp som via gps registrerar var personalen befinner sig rent fysiskt. Många inom hemtjänsten har protesterat mot det här sättet att arbeta eftersom man upplever att det är kränkande. Skönsmon provade under en period ett liknande system, men valde att lägga ned det.

UG – ”Jag vill inte bli glömd”

– Istället för att ha kontroll på medarbetarna så ger vi dem tillit och tilltro istället. Jag har gett mina medarbetare mandat och ansvar, säger Ann-Katrin Falk, områdeschef för hemtjänsten i Skönsmon.

Vanguard-metoden

Arbetssättet kallas Vanguard-metoden. Den innebär att medarbetarna själva, tillsammans med kunderna, har utvecklat verksamheten.

– Vi gick ut och frågade kunden vad som är viktigast för dem och då fick vi fram att just kontinuiteten är viktig. Därefter började personalen fundera på hur vi ska göra för att tillmötesgå dem. Och då bestämde de att den stora hemtjänstgruppen skulle delas in i tre vårdlag, tre mindre geografiska vårdlag.

I dag är det personalen som har hand om planering och scheman. För brukarna har det inneburit att kontinuiteten har blivit bättre.

– Tidigare fick ju kunden möta 25,6 personer i genomsnitt, på en månad, och max var det 58. Idag så ligger kontinuiteten i genomsnitt på 10-11, ibland lägre, säger Ann-Katrin Falk.

”Känner igen rösterna”

En av brukarna som har påverkats av den här förändringen är Ivar Andersson. Han tycker att det känns bra att veta vem det är som kommer.

– Man har lärt sig känna igen rösterna på folk, så jag kan säga på en gång när jag ligger i sängen, vilka det är som kommer när de ropar. Det betyder mycket. Man känner sig van med dem och kan nästan prata om lite vad som helst med personalen. Det är bra, tycker jag.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

UG – ”Jag vill inte bli glömd”

Mer i ämnet