Uppdrag granskning och SVT Nyheter rapporterade under tisdagen att flera kommuner och regioner köpt munskydd från en fabrik i Kina som starkt misstänks för tvångsarbete. Affärerna förmedlades genom avtal som Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) ingått med svenska leverantören Onemed.
SVT kan i dag, tillsammans med den internationella grävredaktionen OCCRP, avslöja att svenska statliga myndigheter har gjort betydligt större affärer av liknande slag.
Svenska staten köper, med Socialstyrelsen i spetsen, utrustning som tillverkas av storföretaget Zhende Medical. Det kinesiska bolaget finns bland annat i regionen Xinjiang, där omkring en miljon muslimska uigurer hålls i fångläger. Dessa läger, och tvångsarbete på fabriker, ingår i ett försök att utplåna den uiguriska kulturen, enligt människorättsorganisationer.
Experten: ”Befläckad av tvångsarbetande uigurer”
Utöver att Zhende har dotterbolag i Xinjiang köper företaget råvaror från regionen enligt egna offentliga uppgifter.
”I så fall är det i princip helt säkert att Zhendes produktionskedja är befläckad av tvångsarbetande uigurer”, skriver Penelope Kyritsis, utredningschef vid organisationen Worker Rights Consortium i USA, till SVT.
Louise Brown, svensk expert på företagsetik och Kinakännare, håller med:
– Det är så etablerat nu av oberoende källor att tvångsarbete förekommer i Xinjiang att man över huvud taget inte ska handla därifrån. Du kan inte säkerställa att det inte förekommer.
Socialstyrelsen köpte 12 miljoner munskydd
Vad gäller råvaror står Xinjiang för en femtedel av världens bomull, och BBC avslöjade så sent som i måndags uppgifter som tyder på att uppemot en halv miljon människor från etniska minoriteter som uigurer tvångsarbetar under skördeperioden.
Socialstyrelsen köpte i april i år tolv miljoner munskydd från Zhende. Köpet gick via Försvarsmakten och Wallenbergföretaget Mölnlycke med löpande leveranser till december.
Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell var då mycket nöjd med att få leveranser till svensk vård medan pandemin rasade. Priset för storordern är sekretessbelagt.
Däremot är det en offentlig uppgift att Socialstyrelsen för 24 miljoner kronor samma månad beställde 748 800 andningsskydd från Zhende, denna gång via Försvarets materielverk och den svenska leverantören Onemed.
Dessutom har minst elva kommuner, en region och två universitet köpt Zhendes munskydd Onemed, och flera av dem via leverantörens ramavtal med SKR, visar SVT:s research.
Onemed medger också att man säljer sårvårdsprodukter med delar som tillverkas av Zhende just i Xinjiang.
Ifrågasätter leverantörernas omdöme
Kinesiska medier har rapporterat om uigurisk omlokaliserad arbetskraft på samma anläggning, som därmed direkt kopplas till tvångsarbetsprogrammet, påpekar forskaren och Xinjiangexperten Adrian Zenz.
Louise Brown ifrågasätter myndigheternas och leverantörernas omdöme, och på vilket sätt de kan säga sig jobba med “hållbar” upphandling, om de fortsätter att göra affärer med Zhende.
– Är man villig att ta den risken utifrån internationella rekommendationer som pekar på tvångsarbete och brott mot mänskliga rättigheter? Väljer man dem som leverantör? Vad står man själv för då?
Socialstyrelsen: ”Inte kunnat påvisa förekomsten av tvångsarbete”
Inga myndighetschefer vill bli intervjuade, men av de svar som mejlas till SVT framgår att ingen av dem anser sig ha gjort något fel. Myndigheternas svar kan sammanfattas så här: Vi visste inte om uppgifterna, vi kontaktade våra leverantörer, de säger att det inte förekommer tvångsarbete, vi litar på dem.
SVT frågar Socialstyrelsen och FMV varför oberoende experter är mindre trovärdiga än de företag som tjänar på affärerna, men på det får vi inget svar.
Socialstyrelsens inköpschef Erik Magnusson skriver:
”Vi har (…) försäkrat oss om att det ställts krav på underleverantörer i de avtal som ingåtts. Utöver det har vi fått information från leverantörerna, i detta fall Mölnlycke respektive Onemed, om att de vid granskningar inte kunna påvisa förekomsten av tvångsarbete som går att koppla till dessa inköp.”
Från Försvarsmakten kommer ett mejlsvar från pressekreterare Therese Fagerstedt.
”Inför tecknande av avtal har Försvarsmakten säkerställt att Mölnlycke Health Care AB har en mycket väl utvecklad kontrollfunktion och uppförandekod av underleverantörer som kan möta upp de krav som Försvarsmakten ställer”.
FMV litar också på att allt står rätt till, i detta fall utifrån information från Onemed: ”Om uppgifter framkommer som har påverkan på en specifik avtalsrelation eller avtal/beställning ska leverantören uppmärksamma FMV om detta. Utifrån information inhämtad från leverantören har det i detta fall inte funnits anledning till sådan kontakt”, skriver Lotta Göstasdotter, inköpsadministratör.
”Ett statligt finansierat upplägg”
Onemeds besked är att Zhendes bomullsfabrik i Xinjiang inte ska ha några anställda uigurer. ”En extern revision av en välkänd organisation” pågår vid fabriken, och en intern revision planeras, enligt Onemeds pressansvarige Robert Schmidt.
Mölnlycke försvarar sitt inköp med att de munskydd man sålt är tillverkade ”i Zhejiang-provinsen, vilket är en anläggning som vi har granskat. Insatsvarorna i dessa skyddsmasker kommer inte från Xinjiang.”
Den tyske forskaren Adrian Zenz kommenterar svaren:
– De visar på en feluppfattning om det systematiska tvånget som omflyttningen av uiguriska arbetare utgör.
– Vi pratar inte om enstaka fall av tvångsarbete vid enskilda företag, utan ett statligt finansierat upplägg som understöds av en av världens mest inkräktande stater på övervakningsområdet, säger Adrian Zenz.
Zhende Medical har inte svarat på SVT:s frågor, men i ett brev till en belgisk leverantör skriver företagets försäljningschef att alla anställda jobbar frivilligt och att tvångsarbete inte accepteras.
Företrädare för Kina har valt att inte kommentera, men har tidigare sagt att uppgifter om tvångsarbete är lögn.
