Akilov: Mina bröder, Levantens tid har kommit nu, res på er, nu är det dags att döda dom otrogna
Rakhmat Akilov, terroristen från Uzbekistan, står nära Odenplan i centrala Stockholm och pratar in på sin telefon. Det är bara någon timma kvar till attentatet på Drottninggatan.
”Darius”
Darius: Det hade skett ett terrordåd. Det slog mig att tänk om det är Rakhmat Akilov.
Johan Eriksson
Johan: Min roll är precis som i alla mål för det första då att bevaka hans intressen.
R: Är du en terrorists förlängda arm i det här fallet?
Johan: Mm. Det kan man säga, det kan man säga.
Larmsamtal 112 (textas)
Kvinna: Drottninggatan, det är en jävel som kör, han är.. Kom igen nu allt du har till Drottninggatan, fort som faan.
112: Vad är det som har hänt?
K: Det är en lastbil som kör Drottninggatan mot Slussen. Det...Han mejar ner allt folk nu.
112: Har han kört på folk?
K: Jaja, han kör på folk han är helt galen. Drottninggatan, fy fan skicka allt du har, tryck på knappen för i helvete.
Rättegångsljud: Vi ska övergå till fortsatt förhör med Rakhmat Akilov.
Målsägarbiträde: Är du fortfarande övertygad om att den handling du gjorde var rätt?
Akilov: Da. Ja.
R: Man märker ju ingen ånger hos honom, har du tänkt på det, reflekterat över det?
Hans Ihrman: Mycket, mycket. Det är slående och det tänker jag på varje dag.
R: Vad säger han till de drabbade, anhöriga eller allvarligt skadade?
Johan Eriksson: Jag skulle kunna vidarebefordra den frågan för jag kan inte svara på den i dag. Får inte och kan inte. Men jag ska vidarebefordra frågan, det lovar jag.
Promenad Johan Eriksson
Johan: Tjena, Johan Eriksson, du jag ska hälsa på en klient.
Johan: Strängare former av isolering än vad han har, det kan man inte ha. Han sitter ju nu i en sju kvadratmeter stor cell, med så kallad minutbevakning, det är ju som om du själv skulle bo i ett akvarium.
R: Får han inte finna sig i det då, han har haft ihjäl människor?
Johan: Ja, men det här är inte straffet. Det finns inget straff utmätt för honom än. Jag kan inte egentligen föreställa mig hur det är att leva under sådana betingelser faktiskt. Och därför ska jag gärna spela schack med Akilov om det skulle underlätta vår relation inför en rättegång.
Hans Ihrman
H: Man är spänd, man vi har jobbat oerhört intensivt under lång tid. Jag tänker på att det ska blir en värdig och bra rättegång utan några kaotiska scener utan att det här sker på ett kontrollerat sätt
Åtalet mot Rakhmat Akilov väcks den 30 januari i år. Ett unikt terroristmål i Sverige där gärningsmannen överlever och erkänner. Martyren som ville till det eviga paradiset, men själv aldrig dog.
Hans Ihrman: Jag har åtalat Rakhmat Akilov för terroristbrott och mitt mål är att han aldrig mer ska röra sig fritt i vårt samhälle. Som i alla brottsutredningar så är det övergripande syftet att utreda skuldfrågan. I det här ärendet så har ett annat viktigt syfte varit att besvara varför Sverige utgjort en måltavla för terrorism. Och i vilket avseende det har varit dirigerat eller inspirerat av en terroristorganisation.
Akilov hade tillverkat en slags bomb för att döda sig själv inne i förarhytten. Han hade chattkontakter med flera utländska IS-anhängare både före och efter attentatet när han flyr ner i tunnelbanan.
Bild och ljud: Johan Erikssons presskonferens
Advokaten Johan Eriksson är på väg till Aktuelltstudion. Han har precis haft sin första presskonferens någonsin.
Johan: Jag är ju också en människa, och ibland så ställer advokatrollen det där på sin spets – och i det här fallet gör det ju det. För jag har ju inte andra känslor för det som hände än egentligen någon annan har, tror jag.
Johan: Jag ska ju verka för att det ska bli så bra som det någonsin går för honom, och det gillar ju ingen. Så enkelt är det.
Bild. Aktuellt. Smink
Programledare: ”Rakhmat Akilov planerade terrordådet på Drottninggatan i månader och ville döda så många som möjligt”
R: Det här är ju ett fasansfullt brott han är åtalad för, vad skulle tala för något annat än livstid för det här?
J: Nej, och det jag säger är inte något frånsteg från att gärningen är fasansfull, utan det är ju att man har en straffskala som går upp till 18 år som det allra allvarligaste då, livstid. Det är rättens sak att värdera det.
Vem var Akilov och hur levde han i Sverige innan han blev terroristen på Drottninggatan? I månader före attentatet chattar han med IS-anhängare.
Akilov: Min bror, kan du ta reda på om jag får köra över de otrogna på en central gata här i en stor bil. Må Gud belöna dig.
Abu Fotima: Det är klart att du kan.
Akilov: Min bror, får jag skicka min bild och när jag är klar med uppdraget då kommer ni att godta min martyroperation, om Gud vill.
Abu Fotima: Min bror, du måste svära trohet först.
Jag svär trohet mot de rättrognas prins och muslimernas kalif Abu bakr al-Baghdadi Al-Quraishi, Gud bevare honom. Att lyda och hörsamma honom i svåra tider och goda tider, I vad min själ behagas av eller ogillar och tyngs av. Och att inte ifrågasätta och strida mot ordergivaren.
När Akilov svär trohet till IS har han bott i Sverige i nära tre år. Han kommer från Uzbekistan och tar sig till Sverige via Tjeckien, Tyskland och Danmark. Först efter ett par månader ger han sig till känna och söker asyl hos Migrationsverket i november 2014.
Då får han också ett juridiskt ombud.
Madeleine Käärik, jurist
M: Vissa av mina klienter de träder fram med sin religion och de är väldigt fanatiska i sin tro, men det var inte alls han. Han var helt neutral i vart fall i kontakten med mig.
R: Samtidigt ljög han ju om sin identitet?
M: Ja, han ändrade sina uppgifter det stämmer. Men jag förklarade för honom att det kommer att få konsekvenser, då tappar du i trovärdighet.
Akilov ljuger först om sitt riktiga namn och får problem att övertyga Migrationsverket om att han varit förföljd i hemlandet. Bara efter några månader i Sverige flyger han till Turkiet för att försöka ta sig in i Syrien och ansluta sig till IS. Men han misslyckas och återvänder. Det är två år före attentatet.
Han börjar jobba svart, men får också en riktig anställning. Det är en riv- och saneringsfirma som ska ligga i detta industriområde i Stockholm. Men kontoret är obemannat. Chefen finns idag i Umeå och kommer mycket väl ihåg Akilov.
Robert Daging
f d arbetsgivare
R: Nämnde han några sådana här radikala, muslimska, islamistiska?
RD: Nej aldrig. Jag vet att han, vi pratade någon gång om att man inte måste vara gift i Sverige t ex. Och då sa han någon gång att alla gör sitt, alla gör vad man vill. Så att..
R: Alltså han var inte rigid i den?
RD: Nej, tvärtom han var väldigt så öppensinnad. Social och intresserad. Men vi skall se... jag tog ju fram det nyss... Här ser man ju där
R: När du ser bilden nu igen så här då?
RD: Det är konstigt att se på och tänka på vad han har ställt till med faktiskt. Det är obehagligt.
RD: Han jobbade mycket för att skicka hem pengar, han, jag tror att han levde väldigt billigt i, delade lägenhet med andra landsmän för att hålla nere kostnaden och sen skickade hem till barnen.
R: Han jobbade för er i Stockholm också, han bodde i Vårberg, var du där någon gång?
RD: Nja, jag har varit och hämnat och lämnat utanför bara i lägenheten där.
Här i Vårberg, en förort söder om Stockholm hyrde Akilov in sig tillsammans med flera uzbeker. Han bodde på en madrass i vardagsrummet. Det är härifrån han planerar sitt attentat. Närmaste grannen minns honom.
Danica
Danica: Om jag tittade på teve, jag sa herregud, det är han, det är idioter vad gör dom mördar folk, det är inte så bra lilla vän. Nä nä nä.
R: Tänkte du så?
D: Säkert, säkert. Måste mörda honom också, alla som mördar andra. Du kommer ihåg, det är länge, längesedan i Sverige om ni gör något fel och klipper han, öron eller näsa, jo.
R: Du menar det?
D: Ja det är sant, det är bättre.
R: Men han gjorde aldrig dig något illa ju?
D: En gång jag hade problem med min hand, jag ville slänga mina sopor och han träffade mig i trapporna och han frågade om jag ville ha hjälp och jag sa nej tack. Jag går. Jag ville inte ha kontakt i alla fall med arabiska, jag orkar inte, jag är trött på folket.
R: Men han var inte arab?
D: Jag vet inte, det är samma skit även. Det är samma. De är fanatiska.
Fotnot: Den här kommentaren fälldes efter en prövning i Granskningsnämnden. Granskningsnämnden anser att uttalandet gav uttryck för en uppenbart kränkande syn på personer av arabiskt ursprung. Att detta kränkande uttalande förekom och lämnades okommenterat medför att inslaget strider mot bestämmelsen om mediets särskilda genomslagskraft.
Robert Daging
RD: Det blir skillnad när man haft en relation till en sådan person. Även om det inte var nära, men att man i dag har, det är inte bara en bild på en terrorist utan det är någon som man faktiskt har haft kontakt med. Det var svårt faktiskt att förstå.
R: Får du ihop pusslet?
RD: Nej, nej. Men det är ett halvår från att jag träffade honom sista gången tills han gjorde det här. Så någonstans har det hänt mycket där. Sen så tycker jag att det är sanslöst mycket som ska hända på ett halvår för att man ska kunna göra det här, det får jag inte ihop alltså.
En fullständig gåta för Robert.
Men en som lärde känna Akilov mer var ”Darius”, så kallad papperslös sen flera år. Dom gick på svenskundervisning tre dar i veckan i Vårberg våren 2016, ett år före attacken på Drottninggatan. Dom gick också tillsammans i moskén.
Darius (röstförvräng Steg 1)
D: Vårt första gräl var när jag bodde här men inte längre gick på lektionerna.
R: Grälade du och Akilov?
D: Ja vi grälade, han sa att Islamiska staten är ett stort hopp för muslimerna. Och han sa att vi måste ansluta oss till Abu Bakr al-Baghdadi. Jag sa: på vilken grund? Han är ju självutropad, han har inte rätt att utropa sig till kalif ingen skriftlärd har erkänt honom. Och framförallt så uppmanar han till våld.
R: Vad svarade Akilov då?
D: Då blev han nervös och ville inte visa det, men han blev mörk i synen.
R: Och detta är ungefär ett år före attentatet i Stockholm?
D: Ja.
Nice 2016
Berlin 2016
London 2017
S:t Petersburg 2017
Stockholm 2017
Johan Eriksson och Robin Söder
Johan: Många målsägande som kommer dit i dag är naturligtvis spända och tycker inte att det här är, tycker att det här är en både obehaglig och spännande dag skulle jag tro.
Robin: God morgon
Ihrman: Mitt mål, det är en lagföring, det vill säga att den misstänkta, Akilov i det här fallet, ska dömas för den här gärningen och att han ska få lagens strängaste straff. Jag ser, ett straff måste reflektera på det sättet de här har fått sina liv förändrade för alltid och anhöriga.
Johan: Jag tänkte istället för att hålla på med att uttrycka sig som att han går med på eller sådär så tänkte jag säga ”det är han som har den 7:e april tagit lastbilen på Adolf Fredriks Kyrkogata och därifrån kört den precis som åklagaren påstår” för det har han ju, ”i bilen fanns en anordning” jag kan inte komma på ett bättre ord, han säger ju anordning, men det är ett dåligt ord.
R: Vad är en synonym för anordning?
J: Ja för det låter inte så roligt att säga bomb, den funkade ju inte.
R: Det måste vara gammelsvenska alltså. Anordning... En apparat.
Ihrman: Vad är förberett nu?
Polis: 3D, 360...
Ihrman: Alla 3D, alla 360-varianter?
Polis: Ja, i C-zon...
Synk Johan: Då sa vi så här va, i bilen fanns butangasbehållare, eller hur? Som han tände på?
Det är terroristrättegångens första dag, den kommer att pågå fram till början av maj. Det är ett massivt uppbåd från media dom första dagarna, även från utländsk press.
Sound: God morgon, Stockholms tingsrätt... har då kallat till huvudförhandling mellan å ena sidan åklagaren och å den andra Rakhmat Akilov. Och som åklagare inställer sig vice chefsåklagare Hans Ihrman. Rakhmat Akilov finns här personligen, jämte sina offentliga försvarare advokaten Johan Eriksson och advokaten Robin Söder.
Johan Eriksson
Johan: Nu är vi lite tillbaka till det där som det var i början, jag fick en del riktigt trista meddelanden faktiskt. Någon till exempel som tyckte jag skulle dö av cancer, så det är uppenbart att man balanserar på en slak lina när det gäller vad människor faktiskt förstår om försvarets uppdrag, det verkar vara så.
Dansk reporter: What kind of person is this man? What would you say about him?
H: Vi ser en person som bor i ett annat land, som har blivit, som är marginaliserad i någon mån och där man då tar det här beslutet. Och då slår till där man är på plats. Det vill säga man följer väldigt noga de offentliga uppmaningar som har gått ut genom åren från IS.
J: Tanken är att han ska svara på frågor alternativt också lämna en egen berättelse, allt handlar nu om att försöka se till att han klarar det. Med det tryck och den press som det innebär i den givna situationen som han befinner sig.
Taxi, kväll
R: Vi har varit på rättegången med Akilov i dag.
Förare: Mm.
R: Hur tänker du själv om det?
F: Enligt lag okej det måste man ha en försvarsadvokat. Enligt lag det gäller såhär. Men om du skulle fråga: Vill du vara försvarsadvokat? Jag skulle säga nej, det vill jag absolut inte.
R: Varför inte?
F: Jag har ingenting att försvara, vad ska jag försvara? Det finns ingen chans, vad ska jag försvara?
R: Men alla har ju rätt till en försvarsadvokat?
F: Jag säger ju, rätten finns, jag säger enligt lag det finns rättigheter att någon ska ha en försvarsadvokat men om jag vore jag skulle bara sitta där tyst. Hålla käften bara. Jag har ingenting att försvara. Om jag vore försvarsadvokat.
U: Jag vill säga en sak. Förutom Akilov så finns det tiotusentals människor som kanske är här illegalt. De kan också ställa till med saker i det fördolda eller öppet.
Han är precis som Akilov från Uzbekistan och har levt här i Sverige i snart tio år som illegal, papperslös, gömd. Han ställer frågan till mig: varför får vi inte alla stanna, men inte med samma rättigheter som svenskarna har. Det går inte, svarar jag. Men är det inte det vi redan har skapat i Sverige? Ett växande skuggsamhälle av illegala migranter och svartjobbare, där också Akilov befann sig.
Uzbek
U: Jag kan ge ett exempel, jag måste betala min hyra jag måste tjäna pengar för att kunna äta mat. Och jag arbetar hos någon svart. Så hela tiden har jag utgifter, och jag blivit lovad pengar. Kanske min arbetsgivare är skyldig mig 10 000 kronor, men så säger han bara stick härifrån. Du jobbar inte här. Det finns väldigt många som överlever med såna villkor, såna problem här hela tiden. De kan inte vända sig till polisen för de arbetar svart.
Han berättar om illegala som fått avslag, men ändå stannar, eller aldrig gett sig till känna. Fixar postbrevlåda, bostad och till och med falska arbetsintyg genom någon firmaägare som ställer upp.
Just ett sådant intyg fick Akilov av en liten städfirma i Stockholm, där han på pappret fick anställning i ett år.
Jarmo
företagare
R: Men du har skrivit under och sen har arbetstagaren skrivit under?
J: Nej.
R: Vem har skrivit det då?
J: Ingen aning.
R: Ingen aning?
J: Jag vet inte. Jag skrev bara här.
R: Ja, det är ju ditt namn där.
Vi kallar honom Jarmo, som har en liten städfirma. Han berättar att han hade en uzbekisk kvinna anställd som ville att han skulle skriva ett anställningskontrakt till Akilov.
Jarmo: Jag fick höra om det här du ringde att jag överhuvudtaget har skrivit det där. Men han dök aldrig upp.
R: Han dök aldrig upp?
J: Aldrig, aldrig sett honom.
R: Här framgår ju på en annan blankett att Skatteverket ringer upp dig och då bekräftar du som arbetsgivare att han har börjat jobba redan?
J: Skratt. Ingen aning, nej det stämmer inte, jag har aldrig träffat honom, har aldrig jobbat ett steg, men jag har kunnat blanda ihop honom kanske.
R: Men jag menar det är ju någonting. Fick du någonting för att göra detta?
J: Neeej, skratt.
Med hjälp av detta falska anställningsintyg får Akilov en skattsedel. I samband med ett svartjobb i Södertälje möter Akilov en uzbek som är i Sverige illegalt.
Uzbek
X: Ja, han var där, Rakhmat Akilov, och vi började prata. Och då förklarade han för mig du behöver fixa skatteuppgifter. Jag hade sökt det men inte fått. Och då sa han: Prova mina uppgifter. Visa på arbetsplatsen. Det kanske funkar. Och jag fick en papperskopia.
Med kopian fick denne unge uzbek jobb som städare på Scandic Park på Östermalm i Stockholm, med Rakhmat Akilovs namn. Hotellet gjorde inte de kontroller man enligt lag är skyldiga att göra. Och han arbetade vidare där i närmare ett och ett halvt år. Skatten betalades in i Akilovs namn.
Uzbek
De såg skattedokumentet och sa att allt är grönt, här får du arbete.
R: Gjorde de ingen annan kontroll?
X: Nej, det gjorde de inte.
R: Och de ställde aldrig några frågor eller nånting om de här sakerna?
X: Nej.
Så gick det till på Nordens största hotellkedja, börsnoterade Scandic. Hur många städare har dom utan att dom vet vilka dom är? Och hur kunde de anställa städaren, trots att han saknade tillstånd att arbeta i Sverige?
Kommunikationsavdelningen meddelar oss att ingen ansvarig vill låta sig intervjuas. Jag försöker nå HR-direktören på Scandic.
Lena Bjurner
HR-direktör Scandic Hotels
L: Lena Bjurner.
R: Ja, hej Lena, Janne Josefsson heter jag på Sveriges Television.... Hon bara la på.
S: Välkommen till Scandic
R: Då ska vi se, jag söker Lena Bjurner, hon är HR-direktör, alltså personal...
S: Ja, hon tar dock inga samtal utan hänvisar till e-mejl.
R: Alltså hon tar aldrig några samtal?
S: Nej.
Varför har hon telefon då?
S: Ja, det är hennes val att hon inte tar externa samtal.
Scandic skriver i ett mejl till oss att ”Vi är trygga med våra rutiner, men kan aldrig helt skydda oss mot att personer aktivt försöker lura oss”.
Att Scandic skulle understödja ett skuggsamhälle och därmed bedriva brottslig verksamhet är en oerhörd och absurd anklagelse, anser de.
Folk följer pengarna. Alla vill tjäna pengar. Om man skriver Akilov på sin adress tar man betalt. En svensk tv-tittare som lever i det här systemet, de har alla garantier, hyran är löst, blir man sjuk får man lön ändå, i alla fall 80 procent, de har vitt arbete. Så är systemet som de lever i. De kommer inte att få nåt nervsammanbrott. Men den som har det här livet driver runt och lever ur hand i mun. Och det här begriper inte en vanlig svensk.
R: Har man ett avslag, har man fått ett nej så är ett nej ett nej, då ska man återvända till sitt gamla hemland?
U: Det finns folk som är beredda att offra sig själva hellre än att åka tillbaka. Det finns ingen ekonomisk utveckling där hemma så vad gör man? Man ser att här kan man överleva.
Med tiden blir Akilovs liv i Sverige allt mer isolerat och problematiskt. Han har separerat, han har fyra barn hemma i Uzbekistan. Han förlorar jobbet och vi hör från flera håll att han använder narkotika.
”Darius”
D: Inuti var han liksom en vilsen, förlorad människa. Det intrycket gav han mig. Efter att jag fått höra att han börjat med narkotika slutade jag bry mig om honom. Särskilt när han började uttrycka sådana här reaktionära tankar om terror.
Madeleine Käärik
jurist
M: Han berättade för mig att han känner sig ganska besviken på hans fru som övergav honom, att han älskar sina barn och att han vill att de ska komma hit. Vi hade planer, vi trodde att det kommer bli hans verklighet.
M: Sen fick vi beslut så vi talade i telefon och jag sa att det var avslag.
R: Är det sista gången du?
M: Det är den sista gången som jag har talat med honom ja. Han var nedstämd.
”Darius”
R: När var det sista gången du såg honom?
D: Det var i december, 2016. i Fittja. Han var avmagrad. Vi träffades av en slump och han stod där i Fittja med några svarta killar, mest somalier, som sålde narkotika. Han fick syn på mig och så kom han fram till mig där vid tunnelbanan och då frågade jag ”Vad gör du här?”. Han undvek frågan. Han sa inte att han ville till Uzbekistan utan att han vill åka ”långt bort”.
R: Hur tänker du på det mötet, det sista mötet så här i efterhand? Du börjar gråta?
D: Det är synd att jag inte förstod honom då. Då skulle jag ha gjort någonting för att hindra honom så att han inte skulle ha genomfört det här.
Selfie-film, Akilov:
Kom igen vi måste upp till kamp för vår tro är inte svag. Vi har våra armar och ben som fungerar, så res på er mina bröder.
Bild: övervakningskamera av krypande lastbil.
Rakhmat Akilov fångas av en övervakningskamera. Det är bara minuter kvar. Han pratar i telefon med en av sina utländska IS-kontakter. Och nu har han hittat en lastbil med nyckeln i. Lastbil kryper förbi.
Övervakningskamera, lastbilen brinner.
Akilovs hemmagjorda bomb har inte exploderat, men brinner i förarhytten. Själv flyr han ner i tunnelbanan. Strax därefter får han ett chattmeddelande från en av sina IS-kontakter.
Abu Fotima: Hur är det med dig min bror?
Akilov: Kört på ett 10-tal personer i centrala Stockholm, måste ta mig härifrån.
Abu Fotima: Lever du?
Akilov: Ja, har bränt mig lite.
Fem timmar efter terrordådet grips han av polis. Han erkänner direkt och säger att han är från IS. Men IS tar aldrig på sig attentatet.
Tio månader senare är det en speciell dag i Stockholms tingsrätt. Akilov ska för första gången berätta om det han gjorde. Ingen vet om han kommer att svara på åklagarens frågor.
Stockholms tingsrätt 20 februari 2017
A: I början på april kom en uppmaning från vår Amir om att begå terrorbrott i hela Europa, USA och Ryssland och jag följde uppmaningen.
H: Och vad hade du för mål med att köra på Drottninggatan?
A: Att mörda svenska medborgare.
H: Vilka personer skulle du mörda?
A: De som befann sig på den här gatan.
H: Hur många skulle du döda?
A: Det hade jag inte planerat.
Robert Daging
Robert: Man blir påmind om den där rösten som man har hört. I normala sammanhang. Och sen nu plötsligt så sitter han i domstolen där och spyr ut sitt hat över hela Sveriges befolkning, det känns egendomligt minst sagt.
Johan och Robin på kontoret
J: Jag var inte säker på att han skulle kunna vara såhär sammanhållen, var du det?
R: Nej.
J: För jag hörde nu, nu sa de att har han käkat tabletter eller varför lutar han sig fram när han pratar? Ja, alla har ju sett honom från ryggen, han pratar med en tolk som sitter snett till höger. Och han har i någon mening lytt vårt råd att bara lyssna på frågorna, koncentrerar dig, svara på den fråga du får. Och det var väl precis det han gjorde.
J: Det är sällan så många journalister är så tysta på en gång, eller också är glaset väldigt tjockt.
R: Jag tror de var tysta.
J: Det kändes så.
Hans Ihrman kör bil
H: Han är ganska likgiltig och verkar ganska ointresserad och vill inte prata och visar egentligen ingen ånger alls. Utan uttrycker att han är väl ganska nöjd med det här, både och så att säga va. Det är fruktansvärt svårt för människor att ta in, det förstår jag. Att man begriper inte hur någon kan vara så nollställd och likgiltig.
Johan Eriksson
Johan: Jag noterade att en av målsägarbiträdena sa att han har riktat in sig särskilt mot barn. Och då är det viktigt tror jag att han får berätta om sin syn på den frågan. För att han kommer att säga, kan jag avslöja, att han ville inte att barn skulle komma till skada. Han säger till och med att han väljer en tid när han tänker att det inte är så mycket barn.
R: Du kommer inte med några frågor om hur ser du på offren i din framfart? Hur ser du på föräldrarna till ett elvaårigt barn? Varför?
J: Därför att det är egentligen inte viktigt för rättegången. Svara nu varför, varför körde du ihjäl min dotter? En helt rimlig fråga för en pappa till exempel, men som faktiskt inte har nånting med rättegången att göra. Och som kan skapa en sån konfrontativ situation i rättegången att den man förhör tystnar.
Taxiförare
T: Jag hoppas på det hårdaste straffet. Och det hårdaste straffet är bara livstidsfängelse och det vet man inte efter 20 år blir han släppt. Hade varit något annat land skulle vara ännu hårdare. Rakt på sak, arkebusering.
R: Vad tänker du när du ser honom framför dig? Du har ju sett bilden.
T: Jag har sett bilden, jag säger rakt på sak att det framför mig sitter alltså att det är en djävul. Jag kallar, jag kallar honom en djävul.
Någon månad efter att Akilov grips, görs en rättspsykiatrisk undersökning. Slutsatsen blir att gärningen inte är utförd under påverkan av en allvarlig psykisk störning.
Johan Eriksson
R: Du har nämnt för mig att du har aktualiserat en ny sinnesundersökning, personundersökning av Akilov. Varför det?
J: Därför att den första gjordes för tidigt. När den första genomfördes så var vi inne i en ganska ordentlig förhörsfas.
R: Men han friskförklaras där i vilket fall och du har ju sagt att du inte vill att han ska få livstid, med en ny undersökning, rättpsykiatrisk undersökning, så finns chansen eller risken beroende på hur man ser det att han heller inte ska få ett fängelsestraff då?
J: Nej, det är det, men det är också ett otidsbestämt straff. Det är kul att du tar upp, för alla pratar om rättspsykiatrisk vård som om det vore något alldeles förträffligt.
R: Men det innebär i så fall att han inte får fängelse, enligt dig då?
J: Nej, det får han inte.
R: Hur kan du hävda något sådant om denna man som ställt till med detta?
J: Ja, är han sjuk så ska han ju straffas som om han vore sjuk.
Den nya psykutredningen ändrar inte den första bedömningen. Akilov berättar nu att han har en optimistisk syn på framtiden, och är nöjd med att han inte har avlidit vid gärningarna. Inte minst är han glad åt terrordådet på Manhattan i oktober 2017, som utförts av en uzbekisk IS-anhängare.
Johan Eriksson
R: Han ser dessutom fram emot ett tidsbestämt fängelsestraff, eftersom han på ålderns höst vill tillbringa sin tid med barnbarnen?
J: Jag kan inte kommentera. Av den enkla anledningen att då är vi i det, jag kommenterar inte vad han själv säger eller vidarebefordrar eller förklarar vad han själv säger. Det är ett beslut jag har fattat.
R: Men du har ingen reaktion på detta, det bjuder din advokatetik emot alltså?
J: Jag skulle kunna säga vad jag personligen tycker om det där, men det skulle vara helt tokigt att göra det tycker jag.
”Darius”
R: Fanns det inte en tanke från din sida att varna Sverige för Akilov?
Om han hade uttryckt några slags aggressiva åsikter, då hade jag nog rapporterat det någonstans men nu hade jag inga såna misstankar. Hade någon kunnat ingripa och förhindra Akilovs planerade terrorbrott? Säpo säger nej. Men hade allt fungerat som det är meningen skulle han inte varit kvar i landet.
Ur SVT 12 oktober 2017
Stefan Löfven: Naturligtvis så måste alla de som inte har rätt att vara här – de skall återvända. Det måste skötas korrekt och människor skall känna naturligtvis maximal trygghet i vårt land.
Akilov skulle ha utvisats flera månader innan han utförde attentatet. Men det skedde aldrig. Går det att begripa varför? I december 2016 får Akilov avslag på sin asylansökan och han kallas till ett möte med Migrationsverket.
Magnus Rodin
regionchef Migrationsverket Stockholm
M: Man har ett samtal med Akilov och försöker förmå honom att förstå och acceptera beslutet och återvända självmant. Efter det är det vår uppfattning att Akilov avviker som vi säger, det vill säga vi får inte kontakt med honom längre och därför lämnar vi då över ärendet till polisen i februari 2017.
Patrik Engström
chef Nationella gränspolisen
P: Vi registrerar ärendet som inkommit, vi efterlyste personen och ingenting mer. Någon särskild insats för att leta efter just den här personen det gjordes det inte.
Polisen letar alltså inte ens efter Akilov. I dokumentet som Migrationsverket lämnat över står det dessutom inte Akilov, utan Rahmatjon Kurbonov.
från Xorazm Net
Det här är Kurbonov. En känd uzbekisk artist, vars namn Akilov använde när han först sökte asyl, flera år tidigare.
Patrik Engström
R: I det här beslutet här då om verkställighet så står det ju ett helt annat namn, har du sett det?
P: Ja precis, han överlämnades ju till oss som en Kurbanov.
R: Men hur ser ni på det för det var ju sen lång tid tillbaka klarlagt att hans rätta identitet var Rakhmat Akilov, att ni får fel namn?
P: Det är ju en fråga för Migrationsverket att svara på och det är ju deras handläggning som det handlar om.
Magnus Rodin
regionchef Migrationsverket Stockholm
MR: Jag kan inte svara på det, jag kan bara konstatera att där har det brustit i handläggningen men jag ser inte att det påverkar korrektheten i beslutet till exempel, att utvisa Akilov.
Patrik Engström
chef gränspolisen NOA
R: Alltså slutsatsen jag drar av detta är att han har fel namn, det har ingen större betydelse för ni prioriterar det ändå inte?
P: Nej, precis.
R: Men det låter inte klokt?
P: Nej, men att han har fel namn spelar ingen roll.
R: Att det inte betyder nånting?
P: Det betyder absolut någonting, men handläggningen för den här typen av ärenden när vi får de överlämnade som avvikna det är att registrera en efterlysning. Det enda jag säger är att det här felet har inte påverkat våran möjlighet att eftersöka honom eller anträffa honom.
R: Det är klart det inte gör om ni inte gör någonting. Oavsett…
P: Vi registrerar en efterlysning det är det vi gör.
R: Ni registrerar bara och då spelar namnet ingen roll. Men folk som hör om att ett nej är ett nej, man hör politiker och sådär, så blir ju det här absurt?
P: Och jag förstår det.
Magnus Rodin
regionchef Migrationsverket Stockholm
R: Ja, det var en grej till bara, en detalj. Det var bara, det var inte bara detta att namnet inte stämde, han skulle utvisas till Iran står det i handlingarna här, varför det?
MR: Det är en direkt felaktighet också, man har skrivit fel verkställighetsland i överlämnande beslutet.
R: Men det är ju två rätt primära uppgifter, namnet på personen och vilket land han ska utvisas till, är fel?
MR: Ja, jag håller med. Det ska naturligtvis inte stå Iran där, det är ett fel till. Men då ska man komma ihåg att överlämnandet består av flera delar, som jag sa. Och framförallt så består det av själva asylbeslutet och där framgår det väldigt tydligt redan på första sidan när Migrationsverket fattar beslut om att utvisa Akilov från Sverige, då ska han utvisas till Uzbekistan.
Migrationsverket klassade Akilov som avviken, att han gått under jorden. Men i själva verket levde Akilov helt öppet. Han använde samma telefonnummer som under alla år i Sverige, hans arbetsgivare visste precis var han bodde, och Akilovs juridiska ombud kände också till var han fanns.
Madeleine Käärik
jurist
K: Jag har inte blivit tillfrågad.
R: Om du hade blivit tillfrågad?
K: Om, eh, men det är ju vanliga frågor, det kan man väl svara, jag ser inga förhinder för det och det är ingen krock med sekretess eller tystnadsplikt.
Patrik Engström
chef Nationella gränspolisen
P: Du säger att man hade kunnat kontakta ombudet, men återigen den normala handläggningen för ett ärende som kommer in från Migrationsverket när personen är avviken. Det är att vi ankomstregistrerar ärendet och lägger in en efterlysning. För det är ungefär det som vi mäktar med.
Magnus Rodin
regionchef Migrationsverket Stockholm
MR: Vår absoluta uppfattning är att vi ser ingen kausalitet mellan de felaktigheter som har skett i handläggningen i ärendet och den här fruktansvärda händelsen som inträffade på Drottninggatan, jag vill vara tydlig med det.
R: Eftersom du själv tar upp det, hade han avvisats från Sverige så hade han ju inte kunnat göra det här attentatet?
MR: Det blir ju en rent hypotetisk fråga.
R: Vad skulle du säga till honom om han satt intill dig här nu?
RD: Varför? Hur tänkte du? Vad ville du vinna? Och varför är du så jävla feg?
Stina Oscarson
dramatiker
Stina: 150 målsägande väntar på ett svar: Hur kunde du med öppna ögon köra rakt in i människomassan?
Dramatikern och författaren Stina Oscarson skriver en text ett år efter dådet. Hon bor precis vid Drottninggatan och försöker tolka försoning och förlåtelse när vårt civiliserade tänkande sätts på prov, som kanske aldrig förr.
Stina Oscarson
dramatiker
Stina: Åklagaren säger, mitt mål är att han aldrig mer ska röra sig fritt i vårt samhälle. Jag tänker, det är inte ett mål som jag delar. Mitt mål vore ett samhälle där Akilov en dag efter avtjänat straff kunde jobba i kassan på Coop. Att han står där och hälsar på kunderna med respekt och där de, vi, jag måste andas djupt för att ens kunna skriva det, men där vi väl medvetna om vem han är och vad han gjort hälsar tillbaka. I respekt för de krafter som göms i en människa. Goda och onda.
R: Du kan till och med tänka dig att han kommer ut efter ett fängelsestraff och sitter som kassör här på ditt lokala närköp eller Konsum eller vad det är du har här bakom? Du skulle vilja se honom sitta vid kassan där?
Stina: Jag skulle önska, alltså tänk om jag levde i ett sådant land där vi klarade av att återrehabilitera en brottsling, en terrorist till ett sådant ”vanligt arbete”. Alltså det tycker jag vore ett humanistiskt, demokratiskt samhälle som har en genuint grundmurad tro på människan och också på rättssamhället. Man måste kunna ta sitt straff, avtjäna det och gå vidare. Det är verkligen min högsta önskan om ett rättssamhälle och ett sådant samhälle som jag skulle vilja leva i, ja.
Hans Ihrman åklagarrummet
Hans: Det är ett önsketänkade i den bästa av alla världar. Visst, jag har självklart ingenting emot det att alla kan bli återrehabiliterade och kliva in och ta en roll i samhället som alla andra, men tyvärr jag tror inte på det. Inte i det här fallet.
Högtalare: ”förhandlingen i Säkerhetssal 1 fortsätter”)
Hans: Jag tror att här är vi så långt ifrån varandra när det gäller världsåskådningen.
Johan Eriksson
R: Att han sitter på kassan på Coop och lägger man ihop med vad han själv sagt till psykiatrikern att han vill ta hand om sina barnbarn och sånt där, hur låter det?
J: Han är ju en människa, det är väl inget konstigt att han har tankar om att han vill ta hand om sina barnbarn, det kan jag liksom inte tycka låter konstigt alls. Men kassan på Coop kommer inte bli aktuellt för han kommer utvisas ur det här landet när han har avtjänat sitt straff.
”Darius”
Darius: Nu får han ju livstid i Sverige, han kommer att leva gott. Han får tre mål mat om dagen, han får rena sängkläder han får dusch. Nu får han leva resten av sina dagar med hög standard. Med sådan standard som faktiskt en hel del människor i Centralasien, trots att de är fria, inte har.
Hans Ihrman
H: Man kan iscensätta ett fruktansvärt våldsdrama som det som har hänt på Drottninggatan, folk sluter sig tillsammans och samhället läker med tiden. Men när vardagen väl återinträder efter manifestationerna, då finns hos många ett spår av rädsla. Och det är så terrorn vinner mark och uppnår sina mål.
Och till sist frågan som advokaten Johan Eriksson skulle framföra till Akilov. Vad säger han till dom anhöriga och alla dom han försökte döda?
Svaret jag får, är att han har inget att säga dom.