Grafik: Vår vision är ett samhälle där människor känner trygghet om livet tar en ny vändning. (Försäkringskassan)
DEL 1: REGERINGENS ORDER
Marie-Louise Järlesand: På den tiden så var jag väldigt matglad och älskade att laga mat och bjuda hem folk och vi hade trevligt och kunde sitta ute sommartid. Då vägde jag, det var ju mycket då, men då vägde jag 77 kilo.
Det här är sista gången Marie-Louise Järlesand kan njuta av midsommarmaten. Ett år senare lämnar hon sitt arbete för att aldrig mer komma tillbaka. Allt börjar som en vanlig magsjuka.
Marie-Louise Järlesand: Ja, jag kräktes då. Jag kom ihåg att jag skulle hjälpa min svärmor i tvättstugan den dagen, och jag tyckte det var så förargligt att det, aja, vi tar det en annan dag. Men det fortsatte bara. Jag trodde ju det värsta, att det är det någonting, har fått cancer eller vad är det som händer?
Det är i januari 2013 som hon ringer och sjukanmäler sig från jobbet som köksbiträde på ett av kommunens storkök i Degerfors. Där har hon jobbat i över 20 år med att städa och laga mat till de äldre.
Nu behöver hon själv tas om hand. Hon är då 48 år gammal.
Marie-Louise Järlesand: Det var ju ett annat liv. Man var gladare, ja man orkade vara ute och träffa folk, som ett vanligt riktigt liv. Samtidigt blir jag lite ledsen att det har blivit som det har blivit. Hellre är jag ju rund och kunna vara aktiv och orka med saker och ting så, det var en helt annan Marie-Louise, ja. Som var mycket gladare. Rund och glad.
Diagnosen hon får heter gastropares och innebär att muskulaturen i magen inte fungerar som den ska. Det leder till kräkningar och svåra magsmärtor.
Hon får allt svårare att få i sig näring genom vanlig mat och dryck och läggs till sist in på sjukhus.
Hennes man Lennart jobbar på järnverket. Han ser sin fru bli allt sjukare.
Lennart Järlesand: Ja, livet förändras ju på så sätt att vi kunde ju inte planera någonting, vi kunde ju inte åka någonstans och hon blir ju trött och hon visste ju inte när hon spydde och hon visste ju inte, vad ska man säga, hon kunde ju inte planera någonting överhuvudtaget med den sjukdomsbilden hon fick helt plötsligt där. Det bara kom. Och får du inte i dig någon mat, så blir det ju ingen näring, och då blir ju kroppen sämre. Det är ungefär som du skulle, om du gör det här lite enkelt, har du ingen bensin i bilen då går den ju inte. Hon får ingen mat, det funkar ju inte.
När sjukdomen slår till har Marie-Louise avslutat en utbildning. Hon har läst upp betygen från högstadiet och studerat på folkhögskola. Planen är att bli fritidsledare.
Marie-Louise Järlesand: Jag hade inte så roligt när jag växte upp. Det var mycket alkohol hemma. Och så som barn var det inte så roligt då. Med både bråk och gap och jag tänkte på dom barnen som behöver någonting. Så såg jag att det fanns fritidsledarutbildning. Så tänkte jag, jag söker så går det inte då får jag hoppa av, men det gick jättebra, jag kom in och läste upp betyg och så gick jag fritidsledarutbildningen. Och det var kanontid. Det var väldigt roligt. Ja, det var nog bland det roligaste jag har gjort.
2014 är Marie-Louise Järlesand sjukskriven på heltid och får sjukpenning från Försäkringskassan.
Sverige är mitt i en valrörelse där sjukförsäkringen spelar en viktig roll.
Stefan Löfven (S): “Nu ser vi efter åtta år med denna regering, skolresultaten har gått ner, arbetslösheten har gått upp, det är dags för dom att gå ut!”
Fredrik Reinfeldt (M): “Jag deltar inte i den tävling där S och SD nu tävlar om vem som kan lova störst ofinansierade skattesänkningar. Det är inte Moderaternas val i valrörelsen 2014.”
Fredrik Reinfeldt och Alliansen är under hård attack från Socialdemokraterna, som lovar att “förbättra sjukförsäkringen och ta bort stupstocken”.
Det Socialdemokraterna kallar stupstocken är ett stopp i sjukförsäkringen. En maxgräns på två och ett halvt år med sjukpenning, som införts av Alliansen.
Stefan Löfven (S): “Att kasta ut cancersjuka människor ur sjukförsäkringen, det är ju fullständigt inhumant och det ska vi inte ha i Sverige.
Tack kära ni, tack alla ni, det är ni som har gjort detta möjligt. Ikväll har Sverige svarat, nu behövs det en förändring, vi behöver en annan inriktning och mitt viktigaste besked är följande: Jag är beredd nu att börja sondera möjligheterna för att bilda en ny regering för Sverige.”
Som ny socialförsäkringsminister presenteras Annika Strandhäll.
Annika Strandhäll (S)
socialförsäkringsminister 2014–2019: Det första vi ska göra nu är att börja titta på sjukförsäkringen, där har vi ju sagt att vi ska titta över såväl tak som bortre tidsgräns och även tidsgränserna i försäkringen i övrigt.
Men den nya ministern ställs inför ett problem som blir allt större.
Vallöftet om att ta bort ”stupstocken” ska infrias, samtidigt som kostnaderna för sjukpenningen ökar.
Hösten 2015 presenterar Annika Strandhäll sin plan.
Annika Strandhäll (S)
socialförsäkringsminister 2014–2019: Jag har bjudit in idag för att vi ska prata om en av regeringens riktigt stora utmaningar.
Hon lägger fram sin lösning i form av ett nytt mål. Målet är ett tal som vi ska lägga på minnet: Nio komma noll.
Strandhälls plan är att sänka det så kallade sjukpenningtalet i Sverige till i snitt nio dagar per person och år.
Om sjukskrivningarna minskar – så sjunker sjukpenningtalet.
ur SVT Aktuellt 23 september 2015
Programledare: Vilket är ditt viktigaste förslag för att uppnå det här målet om att faktiskt pressa ner sjukskrivningarna?
Annika Strandhäll (S)
socialförsäkringsminister 2014–2019: Det viktigaste just nu det är att vi får aktörerna på tå. Och det samspelet som jag talat om idag mellan arbetsgivare, hälso-sjukvård, Försäkringskassa. Att fungera betydligt bättre än vad det gjort tidigare. Det är där vi liksom verkligen kan mota ett sjukfall från att bli långt.
Regeringen tillsätter också en ny generaldirektör för Försäkringskassan: Ann-Marie Begler.
Från början står det klart att det är ett tufft jobb som väntar den nya generaldirektören.
Försäkringskassans prognos för sjukpenningtalet är att det ska öka från 10,3 upp till 13 dagar fram till 2020. Det handlar om tiotals miljarder kronor i skattepengar som står på spel.
Annika Strandhäll (S)
socialförsäkringsminister 2014–2019: Vi försökte att vara ganska noggranna och Ann-Marie Begler ja hon rekommenderades helt enkelt med utgångspunkt från bl.a det arbete som hon hade gjort på Skolinspektionen.
R: Varför var hon rätt för jobbet?
A: Ja, hon var ju rätt, det där är ju svårt att säga men hon hade en omvittnat stabil bakgrund helt enkelt. Omvittnat, ja omnämnd som en kraftfull person och Försäkringskassan är ju en oerhört komplex myndighet.
R: Vad fick hon för uppdrag då? Av dig?
A: Ja, det uppdraget som hon då fick, det var ju att omsätta det åtgärdsprogram som vi då hade lagt fram.
Ann-Marie Begler är en av den svenska statsapparatens mest erfarna ledare. Som chef över Skolinspektionen gjorde hon sig känd som den som tog beslutet att stänga internatskolan Lundsberg.
Ann-Marie Begler
generaldirektör Skolinspektionen 2008–2015: Vi kräver att Lundsbergs skola ska vidta en rad aktiva åtgärder och så får vi se.
Nu ställs hon inför sin kanske största utmaning hittills.
ur Ekots lördagsintervju 14 maj 2016:
Ann-Marie Begler
generaldirektör Försäkringskassan 2015–2018: Det här är ett tydligt uppdrag som jag har fått och som myndigheten har fått av regeringen. Och jag tror att det är väldigt viktigt att säga att det här har Försäkringskassan fått i uppdrag att göra tillsammans med väldigt många andra aktörer. För att jag är väldigt säker på att det går att få ner sjuktalen. Det går att få en kraftig dämpning av dom.
På DN Debatt lovar Ann-Marie Begler att Försäkringskassan ska hjälpa Strandhäll och regeringen att nå målet med hjälp av “en aktivare handläggning”.
“Arbetet kommer att förstärkas ytterligare under 2016 och beräknas då förkorta sjukskrivningarna.”
Marie-Louise Järlesand genomgår flera behandlingar mot sin sjukdom, men inget verkar hjälpa. Gastropares kan vara lindrigt och gå att behandla. Men Marie-Louise har fått en svår variant av sjukdomen.
Hon får sluta äta vanlig mat, och hålla sig till sådant som rostat bröd, släta soppor och näringsdryck. Kroppen har även svårt att ta upp näring och hon går kraftigt ner i vikt.
Men under 2015 får hon en ny möjlighet. Specialistvården på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg ska hjälpa henne. Hon ska få en slags pacemaker inopererad i magen.
Marie-Louise Järlesand: Jag hoppades så jätteinnerligt på den här. Dels var jag ju lite nervös då, liksom vad blir det, och sen var jag jättehoppfull att det här, det kanske kan hjälpa mig.
Bevisbördan i sjukförsäkringen ligger på den sjuke. Det är Marie-Louise som med läkarintyg ska bevisa att hennes besvär gör att hon inte kan arbeta.
Specialistläkaren på Karlskoga lasarett skriver i intygen ”invalidiserande illamående och kräkningar flera ggr per dag. Uttalad viktnedgång”. Arbetsförmågan är “helt nedsatt.”
Och Försäkringskassan ifrågasätter inte läkarens bedömning: Marie-Louise saknar arbetsförmåga och sjukskrivningen förlängs.
Marie-Louise Järlesand: Det var en handläggare som jag hade ganska länge. Och liksom hon kunde ringa ibland och liksom, hur är det? Och liksom inte för att stressa på eller någonting liksom, hon brydde sig och aldrig någonting med något problem med kassan där. Och under årens lopp så har jag bytt några gånger men det har inte varit några problem då heller.
Inför julen 2015 kan Socialdemokraterna äntligen infria sitt vallöfte.
Stefan Löfven (S)
statsminister: Sjukförsäkringen ska hjälpa människor tillbaka till arbete och egen försörjning. Taket i sjukförsäkringen höjs. Och den bortre tidsgränsen i sjukpenningen tas bort.
Den 9 december avskaffar riksdagen den bortre gränsen i sjukförsäkringen. Men de ändrar inte lagstiftningen om hur rätten till sjukpenning ska bedömas.
Och en vecka senare sker något som inte leder till några rubriker i tidningarna.
Regeringen och Annika Strandhäll ger Försäkringskassan ett nytt så kallat regleringsbrev för 2016. Dokumentet talar om hur regeringen vill att myndigheten ska styras.
”Ha medborgarnas förtroende” och ”hög tilltro till socialförsäkringen” stryks – och det nya målet läggs till:
”Försäkringskassan ska även verka för att sjukpenningtalet i december 2020 inte överstiger 9,0 dagar”.
Nu är det inte bara en plan för hela samhället – det är en direkt order.
Grafik: Det stora för regeringen är att vi kommer hem i målet. Allt vi gör ska påverka målet 9,0. (Internt möte, Försäkringskassan)
I Göteborg bestämmer sig ett forskarteam för att studera vad som händer under den nya ledningen. De följer arbetet på fem av Försäkringskassans lokalkontor i landet, när regeringens order rullas ut.
Kerstin Jacobsson
professor sociologi Göteborgs universitet: Den fick ju ett omedelbart genomslag, De lokala cheferna kunde säga att nu är det 9,0 som regeringen vill att vi ska komma i hamn med. Och allt ni gör, allt ni gör ska ni ställa er frågan, hur hjälper det oss att nå 9,0? Det var väldigt tydligt att för att nå det så måste man göra tuffare prövningar och man måste också kunna göra avslag.
R: Hårdare bedömningar?
K: Hårdare bedömningar och också, det innebär fler avslag.
R: Men sa man det utåt?
K: Inte utåt. Utan internt.
Nu skärps bedömningarna i sjukförsäkringen.
När vi tittar närmare på siffrorna syns det tydligt.
2014 drar Försäkringskassan in sjukpenningen för 7 766 personer.
2016 landar siffran på 24 085 personer.
De kraftigaste ökningarna syns vid tidsgränsen 180 dagar och i sjukfall längre än två år.
ur SVT Nyheter 20 juni 2017
Ann-Marie Begler
generaldirektör Försäkringskassan 2015–2018: Jag skulle inte vilja kalla det för att vi blir hårdare, men vi gör fler bedömningar än vi tidigare gjort. Och vi gör också noggrannare utredningar än vi har gjort tidigare. Och det som är viktigt i det här är ju att människor ska ju gå tillbaka till jobb om de kan, för på sikt är det det allra, allra bästa.
I februari 2017 inträffar det som ministern Annika Strandhäll siktat mot.
För första gången på sex år vänder sjukpenningtalet neråt igen. Ann-Marie Begler ser ut att vara på väg att lyckas – sjukpenningtalet sjunker för varje månad som går.
Hon sommarpratar i Sveriges Radio. Och hyllas av sin minister.
ur “Sommar i P1” 15 augusti 2017
Ann-Marie Begler
generaldirektör Försäkringskassan 2015–2018: Att vara sjukskriven en längre tid skapar risker för ett långvarigt utanförskap. Både jag och handläggarna på Kassan vet, att de beslut vi fattar påverkar människors liv. I det läget kan det kännas svårt att säga att vårt uppdrag är att följa de lagar och regler som gäller. Men så är det ju. För att i en demokrati kan det ju inte vara så att vi som myndighet väljer att bortse från de lagar som finns, eller helt enkelt struntar i att följa dom.
Den 15 december 2017 håller Annika Strandhälls statssekreterare ett möte med Ann-Marie Begler.
“Mötet avslutas med ett stort tack för ett bra samarbete under 2017!”
Men alla är inte lika nöjda.
Grafik: Den försäkrade kan inte förstå varför det blev avslag, Arbetsförmedlingen fattar inte och läkaren fattar inte, man har alla emot sig egentligen. (Specialist, Försäkringskassan)
2018 är det dags för val igen och runt om i landet rapporteras om sjukskrivna som förlorar sin sjukpenning.
Arkiv pressklipp
Mattias Åman
försäkringsrådgivare IF Metall: Det är ju en ekonomisk kris blir det ju för våra medlemmar och vi måste försöka hjälpa dom på bästa sätt. Att både överklaga och ompröva hos FK, och i vissa fall så blir det ju att man får vara sjuk i 180 dagar och sen blir man arbetslös.
Och Försäkringskassan får kritik från en annan stor myndighet.
ur SR Studio Ett 19 mars 2018: Arbetsförmedlingen är kritisk till att den får ta emot allt fler människor som är för sjuka för att söka jobb. Orsaken är att Försäkringskassan nu oftare avslår sjukpenning.
Maria Kindahl
arbetsförmedlingen: Vi ser ju att ett antal av de som kommer till oss, de har inte förutsättningar att gå ut på arbetsmarknaden eller ta till sig våra arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Programledare: Och de här personerna som har så stort behov av vård, var anser ni att de borde finnas?
MK: Är man sjuk ska man ju ha sjukpenning från Försäkringskassan.
Den 15 april 2018 sätter sig Annika Strandhäll i SVT:s Agenda för att bemöta kritiken.
Annika Strandhäll (S)
socialförsäkringsminister 2014–2019: Jag är väldigt ödmjuk inför den kritik som riktas mot oss. Och har också vidtagit flertalet åtgärder och kan garantera att jag är beredd att göra det som krävs.
Två veckor senare har Annika Strandhäll bestämt sig.
Rapport: Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler kommer att få sparken idag. Detta enligt uppgifter till SVT Nyheter.
Expressen: Begler har varit Försäkringskassans högsta chef ända sen sommaren 2015, men enligt Svenska Dagbladet så kommer regeringen här senare under dagen att meddela att Begler omplaceras.
Skylt: regeringens presskonferens 27 april 2018:
Annika Strandhäll (S)
socialförsäkringsminister 2014–2019: Det handlar om ett förändrat, men också tydligt förstärkt ledarskap för Försäkringskassan. Det innebär att Ann-Marie Begler nu lämnar sin tjänst som generaldirektör för Försäkringskassan, efter tre år på myndigheten.”
TV4: Vi fick ingen riktig motivering till varför Ann-Marie Begler, vars förordnande inte går ut förrän 2021, varför hon får sparken?
Jens B Nordström: Nej, det var väldigt lite om det. Istället så pratar man om det här som just var hennes uppdrag, att få ner sjuktalen som ökade med när hon tillträdde, och det har hon ju lyckats med på många sätt.
ur SR Ekot 27 april 2018:
Fredrik Furtenbach
inrikespolitisk kommentator SR: När valet närmar sig så vill regeringen inte att folk ska uppfatta det som att det inte finns något stöd för sjuka och att Försäkringskassan jagar dem. Och att de inte heller tas om hand av Arbetsförmedlingen. Och då markerar man det här med att byta generaldirektör.
R: Så det är lite tajming också inför valet?
F: Ja, det tror jag.
Själv spelar Ann-Marie Begler in en egen hälsning som läggs ut på Försäkringskassans intranät.
ur Ann-Marie Beglers video: Det finns kritik mot Försäkringskassan, det kommer alltid finnas kritik mot Försäkringskassan, det är valtider nu, nu blåser de politiska vindarna, vilket jag då personligen får erfara.
Ann-Marie Begler
generaldirektör Försäkringskassan 2015–2018: Jag spelade in en film på Försäkringskassan som jag tror att väldigt många har tittat på. Och det jag har att säga, det budskap jag har, jag tycker det sammanfattas väldigt väl i den filmen. Jag har inte något ytterligare att framföra utan jag står vid det.
Efter två och ett halvt år på posten sparkas Ann-Marie Begler av ministern som tillsatte henne. Men målet för Försäkringskassan lämnas kvar.
Myndigheten ska fortsätta på den inslagna vägen mot 9,0.
Grafik: Det var några stycken som satte i gång och bara körde, körde, körde. Jag tror det tuffade till sig på hela kontoret. (Handläggare, Försäkringskassan)
För Marie-Louise Järlesand blir operationen på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg ett bakslag. Pacemakern i magen hjälper inte.
Marie-Louise Järlesand: Jag fick sådana fruktansvärda smärtor. Ännu värre än jag hade tidigare. Efter två år så, när de hade försökt med alla inställningar och liksom maxa ut den här apparaten så fanns det inget annat och de tog bort den.
Dels var det ju skönt att bli av med den här värsta smärtan men jag blev både besviken och ledsen att det inte hade fungerat för det var ju liksom verkligen vad jag hade hoppats på. Så, ja, det bidde inget.
Efter den misslyckade operationen drar läkarna slutsatsen att det inte finns något mer att göra för att försöka bota Marie-Louises sjukdom. Det enda som återstår är att lindra smärtorna med läkemedel.
Sommaren 2018 har Marie-Louise Järlesand varit sjuk i fem år. Hon har rasat i vikt, från 77 till 44 kilo.
Efter regeringens order har läkarintygen blivit allt viktigare för att få sjukpenningen beviljad. Det ställs allt högre krav på läkaren att noga beskriva hur den sjukes förmåga att arbeta påverkas av besvären.
Lika noga behöver inte Försäkringskassan vara.
Handläggarna har ingen skyldighet att precisera vilket jobb det handlar om när de anser att någon ska börja arbeta igen.
Det är därför det står “ett kontorsarbete där du kan ta pauser när du behöver” – när Försäkringskassan den 19 juni 2018 drar in sjukpenningen för Marie-Louise.
Grafik: Innan har vi beviljat till en stor hög människor, som enligt lagen inte skulle ha rätt till sjukpenning. Det är jag helt övertygad om. (Handläggare, Försäkringskassan)
DEL 2: VÄLFÄRDSSTATENS VÄKTARE
I januari 2016 pekas Ragunda i Jämtland ut som Sveriges sjukaste kommun. Ingenstans är medborgarna sjukskrivna så länge som här.
Men det tycks ha hänt märkliga saker med folkhälsan i Ragunda, och vi har stämt träff med kommundirektören och hennes kolleger.
På grund av pandemin vill dom ses utomhus på en plats de själva har valt.
R: Ska fråga han här.
R: Vart ligger skidbacken?
Va?
R: Skidbacken?
Rakt upp här. 700 800 meter och höger. Skidanläggning eller någonting.
R: Bara fortsätta. Tack så mycket. Tack ska du ha.
R: Hej, ursäkta att vi är sena, är det Eva
E: Ja det är Eva.
R: Henrik heter jag.
E: Det är vi som har mejlat.
R: Ja, det här är Lina där bak. Vi kan gå ur men vi kanske ska…
E: jag tänkte så här, följ efter oss upp, upp.
R: På berget? Nu gäller det att hänga på här, för nu sticker kommundirektören här.
E: Nu var det inte så kallt nere på byn
R: Det var inte så kallt... det var lite varmare ändå. 23 grader var det…
Vi är här för att få svar på de smått otroliga resultat som Ragunda visar. På bara några år har sjukpenningtalet i kommunen mer än halverats. Är det så att Annika Strandhälls plan fungerat här i Jämtland?
Skylt: Två år tidigare
Arkiv: Godmorgon och välkommen till Sverige röstar, så heter programmet för det är det vi ska göra idag.
Valåret 2018 har inletts med omfattande kritik mot Försäkringskassan. Men efter att generaldirektören Ann-Marie Begler sparkats har sjukförsäkringsfrågan tagit allt mindre plats.
Arkiv: Annika Strandhäll får jag börja med dig? Hur är det med magkänslan ikväll?
Annika Strandhäll (S)
socialförsäkringsminister 2014–2019: Det känns ju otroligt nervöst naturligtvis. Det är ett exceptionellt val i år.
När Annika Strandhäll inväntar resultatet i SVT:s valvaka arbetar Begler på sitt nya jobb på den så kallade elefantkyrkogården i Regeringskansliet. Den plats där myndighetschefer kan placeras när de fråntagits sitt uppdrag.
Stefan Löfven (S)
statsminister: Jag kommer att verka med lugn som statsminister. Vår ideologiska kurs den ligger fast. Vi vill bygga ett starkare samhälle, ett tryggare Sverige för alla. Där står vi.
I Degerfors försöker Marie-Louise Järlesand och hennes man Lennart att förstå det som hänt. Efter fem års sjukskrivning har Försäkringskassan dragit in sjukpenningen för Marie-Louise och hon kallas till ett möte.
Marie-Louise Järlesand: Ja vad kunde vi vara, 7-8 stycken som satt på det här mötet då och liksom det värsta, eller det värsta... att man fick sådana kommentarer kastade i ansiktet på en. Att liksom, gravida kvinnor kräks också. Ja, men jag är inte gravid och det här har jag haft hur länge som helst.
Lennart Järlesand: Ja, jag trodde inte det var sant överhuvudtaget. Kan det verkligen vara så här. Tryggheten är ju för henne helt borta, det är som hon säger, jag är ju ingen längre Lennart.
I beslutet från Försäkringskassan skriver handläggaren att Marie-Louise Järlesands arbetsförmåga ”inte är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom i förhållande till alla normalt förekommande arbeten.”
Det är en krånglig mening.
”Inte nedsatt med minst en fjärdedel.”
”Alla normalt förekommande arbeten.”
Det handlar inte om att Försäkringskassan tycker att Marie-Louise kan prova att arbeta lite grand, kanske några timmar om dagen.
De ifrågasätter inte att hon har besvär, men tycker ändå att hon kan arbeta precis som vanligt.
I beslutet står också att det är viktigt att hon går till Arbetsförmedlingen och skriver in sig.
Det gör hon.
Marie-Louise Järlesand: Ja. Det gjorde jag. Och jag visade mina papper och så skulle jag återkomma en annan dag där, och de hade gått igenom det här, och nej, du ska inte jobba, du ska vara hemma och ta hand om dig själv. Så de skrev arbetssökande med förhinder. Det var det de kunde göra.
Försäkringskassan har bedömt att Marie-Louise kan ta ett vanligt heltidsjobb. När hon skriver in sig på arbetsförmedlingen tycker dom precis tvärtom – det kan hon inte alls.
Försäkringskassan har inte betalat ut någon sjukpenning sen juni 2018. Marie-Louise begär att beslutet ska omprövas, men förgäves.
Hösten samma år vänder hon sig till sitt fackförbund som bestämmer sig för att ta sig an hennes fall.
Gustav Sjöberg
förbundsjurist LO-TCO Rättsskydd AB: Det här är ju en rättighetslagstiftning. Det är ju en försäkring som man betalar premie med sin skatt och så blir man bedömd av.… med sådana här kriterier som inte en människa kan förstå och inte heller när man fått beslutet...man vet inte hur man ska bemöta det. Och i Marie-Louises fall så finns det väldigt bra medicinskt underlag, underlag från Arbetsförmedlingen och olika professioner inom medicin och så… Det är svårt att tolka det på något annat sätt än att hon skulle vara berättigad till sjukpenning.
Nu börjar en lång väntan för Marie-Louise och Lennart. Vi får höra talas om fallet efter en efterlysning vi gör i våra kanaler på sociala medier.
Förslagen som skickas in handlar om alla möjliga samhällsproblem.
Men inget utmärker sig – som Försäkringskassan.
Vi får hundratals berättelser från människor runt om i hela landet. Alla med en sak gemensamt – dom har förlorat sin sjukpenning.
Ni måste granska Försäkringskassan som gör svårt sjuka friska över en natt.
Min man är 45 år gammal, han älskar sitt jobb och han kommer aldrig gå med på Försäkringskassans helt orimliga krav.
De kör över läkarnas bedömningar utan att ens prata med den som är sjuk.
Jag har mycket att säga om Försäkringskassan. De har förstört mitt liv fullkomligt.
Man undrar ju om FK har förbättrat sin statistik nu, efter att de har sparkat ut så många?
Det är övermäktigt att gå igenom alla fall vi får in. Men det vi kan göra är att gå till siffrorna. Till Försäkringskassans egen statistik.
Ni kommer ihåg talet Nio komma noll – Annika Strandhälls plan för att få ner kostnaden för sjukskrivningarna i Sverige. Sjukpenningtalet skulle sänkas och Försäkringskassan fick uppdraget.
Professor Kerstin Jacobsson och hennes kolleger upptäcker en tydlig förändring i styrningen av handläggarna.
Kerstin Jacobsson
professor sociologi Göteborgs universitet: Det återspeglades i en retorik om att man ska inte släppa in för många i sjukförsäkringen. Tidigare släppte vi på sjukpenning, det ska vi inte göra längre, vi kan inte släppa in för många, för då hotas statsfinanserna. Och den här “släppa in och släppa på”-retoriken är ett uttryck för den här grindvaktspositionen. Men det andra som är intressant, det är att den här rollen fick heroiska inslag. Handläggarna var välfärdsstatens väktare. De hade ett heroiskt uppdrag att rädda statsfinanserna för framtiden.
När vi undersöker vad som hänt med sjukskrivningarna ser vi hur olika det ser ut runt om i landet.
I vissa områden har sjukpenningtalet bara ändrats lite grand.
Kalmar. Jönköping. Östergötland.
Sen finns det platser med en helt annan utveckling.
Västmanland. Norrbotten. Och Jämtland – där kurvan ser ut som en skidbacke.
Bo Lindberg: Man har ju hört diverse, liksom att dom är hårda på reglerna. Då det gäller att få ut pengar. När man verkligen är sjuk och kan visa det på ett papper också. Att dom får en doktors... vad heter det…
R: Ja, ett läkarintyg.
B: Ett läkarintyg ja. Nämen den här personen är sjuk och då borde han få pengar. Och han får inte pengar, eller hon.
Tomas Grundin: Ja, jag var sjukskriven förra året, det funkade hur bra som helst.
R: Lång tid eller?
T: Ja, flera månader. Ett halvår. Sen gick jag tillbaks till jobbet.
R: Allt funkade som det skulle?
T: Ja.
R: Härligt att höra.
T: Ja, absolut, det är inte så många som är så nöjd.
R: Är det inte det?
T: Nej, jag har följt debatt på Facebook och det är många som är väldigt negativa.
Karin Sundström: Oj, Försäkringskassan klingar lite negativt för det är många som har tjorvigt med hjälp, att få hjälp av Försäkringskassan.
R: Du får negativa?
K: Ja, tyvärr så gör jag det, finns så många som i de här tiderna som har det lite kämpigt och så, och så får de vänta på pengarna så länge.
Bo Lindberg:
R: Om du blir sjuk då, tror du att det löser sig? Får du ersättning?
B: Ja, det...
R: Litar du på att det kommer ordna sig på det sättet?
B: Ja, det tycker jag, då man verkligen kan bevisa det, att man är sjuk i covid till exempel. Och jag kan inte jobba. Jag måste ju liksom, bli frisk först. Innan jag kan börja jobba. Då borde man få pengar av Försäkringskassan.
När vi efterlyser vittnesmål om Försäkringskassan är det inte bara sjukskrivna som hör av sig. Även vårdpersonal skriver till oss. En av dem är Agneta Sandström, doktor i medicin och specialist i neuropsykologi.
Agneta Sandström
neuropsykolog Östersunds sjukhus: Vi skriver ju då intyg om att vi bedömer att den här patienten har ingen arbetsförmåga eller i alla fall kanske inte 100% arbetsförmåga och Försäkringskassan bryr sig inte om det, utan de försäkrar ut patienterna. Och sen utbryter det någon slags myndighetspingis där man skickar patienterna till Arbetsförmedlingen, de kanske också bedömer att patienten inte har någon arbetsförmåga och då socialtjänsten, deras regler för utbetalningar är ju jättestränga och så hamnar man i en situation där patienterna, jag har flera sådana patienter som lever kanske på en halvtidslön. Därför att de orkar inte jobba mer. Eller så lever de på partnerns pengar eller så får man sälja huset. Och jag tänker, det är väl inte så här vi ska ha det?
Agneta Sandström jobbar här på Remonthagens Rehabcentrum i Östersund. Hon ingår i ett team som behandlar patienter som drabbats av olika typer av hjärnskador i vuxen ålder.
R: Vad tänker du kring Försäkringskassans bedömningar av arbetsförmågan?
A: Jag tänker att, de har ju fått ett politiskt uppdrag tänker jag, att skärpa till det här. Och det försöker de ju nu, dom försöker göra det, uppfylla det där uppdraget. Och jag tänker, politikerna står ju i TV och säger ”nu sjunker sjukskrivningstalen” och då kan man ju tro att det betyder att människor blir friskare, men det är ju inte det som händer utan det som händer är att folk får leva utan ersättningar. Och det kan jag förstå, det uppdraget, men förut så gick man ju väldigt mycket på den medicinska bedömningen, det läkaren skrev, läkaren och teamet då. Det är vi hela teamet som bedömer patientens förmåga.
R: Vad brukar hända med en patient som får det här beskedet från Försäkringskassan, att du får inte vara sjukskriven längre?
A: Ibland går det bra. Ibland går det inte alls något bra. Därför att de orkar inte med det här som de är ålagda att göra och så blir det bara några rundor runt i systemet och sen så kommer de tillbaka i sjukskrivningen i alla fall.
I februari 2017 börjar sjukpenningtalet att sjunka i Sverige. Och det går snabbt i Jämtland. Det dröjer inte länge innan dom slipper titeln som sjukast i landet. Regeringens mål på 9,0 dagar passeras med råge och idag kan det jämtländska folket titulera sig friskast av alla.
Agneta Sandström
neuropsykolog Östersunds sjukhus:
A: Men är de friskare de där? Är det för att folk har blivit friskare? Nej det tror jag inte, varför skulle folk ha blivit friskare i Jämtland helt plötsligt?
R: Jämtland var sjukast i Sverige 2016?
A: Ja, och nu är de friskast. Men har de blivit friskare, är det därför sjuktalen sjunker? Den där, vad uttrycker den där sänkningen i sjuktalen?
R: Men har du inte märkt av detta, Jämtland har alltså gått från sjukast i Sverige till friskast i Sverige på några år här.
A: Jag märker av det där genom att folk blir utförsäkrade som borde få vara sjukskrivna. Så märker jag av det i min arbetsvardag.
R: Inte att de har blivit friskare?
A: Nej, nej. Varför skulle de ha blivit det? Vad har vi kommit på, har folk börjat äta D-vitamin i Jämtland eller har vissa sjukdomar försvunnit eller vad skulle det vara som har gjort att jämtarna mirakulöst har blivit friskare plötsligt?
Grafik: Vi har varit lite grann den goda modern och släppt in dem i försäkringen och försörjt dem. (Enhetschef, Försäkringskassan)
R: Vad är det vi blickar ut över här för någonting?
Eva Norum
kommundirektör Ragunda: Vi har dalgången, Indalsälven. Sen har vi ju det här berget, Vättaberget. Och bort, nu ska vi se, åt det hållet åt Bispgården då.
R: Men allting vi ser härifrån nu, i princip är det Ragunda kommun, alla de här, den här vidsträckta utsikten?
E: Ja. Det vi ser här det är alla gånger Ragunda kommun. Och sen mer därtill, absolut.
2016 är invånarna i Ragunda sjukast i Sverige med ett sjukpenningtal på 18 dagar. Idag har det mer än halverats. Särskilt stor är minskningen bland sjukskrivna kvinnor, som gått från 24 dagar per år till 11. Ragunda ser nu ut att vara en av Sveriges friskaste kommuner.
Elin Dahlin chef arbetsmarknad och integration Ragunda: Det är fina siffror. Och förhoppningsvis så finns det några människor som har blivit friska och är i sysselsättning eller så idag. Men jag tror inte att det är hela sanningen.
R: Men känner ni till dom, vet ni om har folk blivit friska? Eller är de sjuka ändå, jag förstår inte faktiskt?
ED: Jag möter ju den del av befolkningen som inte har någon arbetsgivare. När man är arbetslös av någon anledning. Och en del av de personerna har ju bedömts tillräckligt frisk för att ta ett arbete av Försäkringskassan. Då hamnar man på Arbetsförmedlingen och får till exempel en arbetsträning. Och då möter jag de personerna. Och av dem finns det absolut människor som går vidare och så småningom kommer in i anställning, men det finns också de som vi ser där det kommer att vara svårt att matcha mot ett förekommande arbete.
R: Alltså de är, i praktiken är de för sjuka för att ta ett jobb eller?
ED: Ja, bedömningen i alla fall mot de arbeten vi kan erbjuda här i kommunen är sådana.
I Ragunda är det kommunen själv som är den klart största arbetsgivaren. Och de har märkt av att Försäkringskassans bedömningar av sjukpenning har förändrats.
Anna Aunver
personalkonsult Ragunda: Ja, vi försöker jobba så mycket aktivt med rehabiliteringen innan 180-dagars kommer för medarbetaren. För att se vad finns det, kan vi göra någonting, kan vi vända, kan vi vrida, kan vi hitta arbetsuppgifter så att det ska vara gjort, så att man inte börjar för sent i rehabiliteringen.
R: Lyckas ni då?
A: Ibland ja, ibland nej. Det beror alldeles på åkomman i grunden. Och arbetet som sådant. Men går det inte att rehabilitera åter i arbete, arbetsgivaren kan inte omplacera, ge annat arbete, då blir det uppsägning.
R: Men då kan man fortfarande vara sjuk då?
A: Ja. Det är ju därför man inte kan återgå i arbete.
R: Men man nekas då sjukpenning?
A: Ja, någonstans på resan där så brukar det hända.
I en rapport svarar handläggarna på kontoren i Jämtland och Västernorrland själva på en enkät om sjukpenningen. Rapporten är gjord av Försäkringskassans egen analysavdelning.
En av frågeställningarna är särskilt intressant.
75 procent av handläggarna håller med om påståendet:
”Min närmaste chef är tydlig med att vi ska bli mer restriktiva än vad vi har varit tidigare i våra bedömningar av sjukpenningärenden.”
2014 – året före Strandhälls plan – drar Försäkringskassan in sjukpenningen för 88 sjukskrivna jämtar.
2019 dras sjukpenningen för 799 personer.
En ökning med över 800 procent.
Elin Dahlin
chef arbetsmarknad och integration Ragunda: Det klart att nekas man sjukpenning så påverkar ju det statistiken. Och vill man då ha ett lågt sjukpenningtal så är det klart att det är gemensamt, men som sagt, förhoppningsvis finns det ett regelverk som styr och då får man ju ändå ha en tilltro till systemen och att de här människorna också förhoppningsvis är friskare. Men å andra sidan, jag möter ju som sagt arbetslös befolkning och jag delar inte bilden fullt ut.
R: Vilken bild är det du inte delar?
EL: Av att man har blivit friskare.
Ronny Godhe:
R: Visste du att ni är bland de friskaste i Sverige här?
Ronny: Nej
R: Och för några år sen, så var ni allra sjukast?
R: Det har jag hört.
R: Har du gjort det?
R: Ja. Men det är ju bra att det har blivit bra då.
R: Vad tror du det kan bero på?
R: Nja det vet jag inte, kanske beror på det här (visar).
R: Systembolaget?
R: Ja man vet aldrig.
R: En gissning så god som någon.
Lena Nilsson:
R: Om jag säger såhär, om jag säger Försäkringskassan?
L: Ja. Ja.
R: Ja, du skrattar till, vad tänker du?
L: Nej, jag tycker de är bedrövliga.
R: På vilket sätt?
L: Hur de behandlar de som är sjuka.
Annika Ekman
A: Tummen ner.
R: Tummen ner? Varför det?
A: Nej, men jag var själv sjukskriven för något år sedan och efter tre månader så började de jaga mig. Men dom var rätt tuffa. Tryckte på liksom du ska söka nytt jobb. Och det funkade inte.
R: Varför inte?
A: Jag hade en frozen shoulder så jag kunde liksom inte köra bil. Jag kunde liksom inte röra armen. Det är inte så lätt att köra.
R: Men nu kan du köra bil? Nu är du frisk?
A: Ja.
R: Ja. Och du har kvar samma jobb?
A: Japp. Jag tycker synd om de som råkar illa ut.
R: Vilka tänker du på?
A: Nej men de som blir långtidssjuka med covid och allt det här nu.
R: Varför tycker du synd om dem?
A: Ja, men alltså jag vet vad de kämpar emot. Om man säger så.
Här i Östersund ligger Försäkringskassans huvudkontor i Jämtland. Men där får vi inte komma in, på grund av coronapandemin.
I stället får vi koppla upp oss på en dessvärre dålig länk i samma stad, för att prata med Försäkringskassans chef för hela Norrland.
Nu hoppas vi på en förklaring till hur Jämtland gått från sjukast till friskast i Sverige.
Charlott
verksamhetsområdeschef Försäkringskassan: Enkelt sagt så drog vi ju slutsatsen då att det fanns människor i Jämtland som fick sjukpenning eller hade fått sjukpenning som inte uppfyller villkoren i försäkringen och därför inte hade rätt till ersättningen.
R: Ni gav sjukpenning till folk som inte skulle ha det säger du?
C: Ja. Precis, det var en slutsats vi kunde dra av den granskningen.
R: Och idag så har ni, nu gör ni inte det längre, menar du?
C: Det förbättringsarbetet som påbörjades då handlade ju väldigt mycket om att förbättra utredningsmetodiken så att den skulle ligga i linje med vad lagstiftningen kräver.
R: Men kan det vara så idag då att ni har gått från att vara för generösa som du sa, till att ni har blivit för tuffa i bedömningarna. För strikta?
C: Jag skulle inte uttrycka det i de termerna, utan de slutsatserna vi drog när sjukpenningtalet var som högst i Jämtland, det var att tillämpningen inte låg i linje med lagstiftningen och att det betalades ut sjukpenning trots att villkoren inte var uppfyllda i försäkringen. Och vår bedömning idag är att tillämpningen ligger mer i linje med lagstiftningen, att den är mer korrekt.
R: Jag måste säga att det låter ju lite på dig som att ert arbete här är lite godtyckligt?
C: Alltså vårt uppdrag är ju att inte tillämpa lagstiftning på ett godtyckligt sätt, utan att tillämpa den på så sätt som den är utformad. Och jag förstår att man kan tycka att det är i samband med att vi drog slutsatser tidigare att det betalades ut sjukpenning till de som inte uppfyller villkoren i försäkringen, det kan jag förstå att det finns synpunkter på. För det var givetvis inte bra.
Jämtland lyckades gå från sjukast till friskast. Men kanske var dom inte riktigt sjukast, kanske är dom heller inte friskast. Klart är i alla fall att Annika Strandhälls plan från 2015 gick över förväntan.
Lennart Järlesand: Jag kämpar med näbbar och klor och försöker få rätt på det här. Att hon ska få sina rättigheter, men nej. Så det är tungt, jag får hoppas att jag håller, jag har nästan lust att gå ut ibland och ställa mig utanför dörren och skrika. Och det är ingen som kan förstå, hur en människa mår när hon inte har, som hon har varit rätt fram här och vill betala och gjort rätt för sig hela sitt liv och råkar bli sjuk och sen bli utförsäkrad, utkastad ur samhället. Och inte vara med alls. Och tappa det alltihop.
I februari 2020, 16 månader efter att Marie-Louise överklagat Försäkringskassans avslag på sjukpenningen, kommer till sist svaret från Förvaltningsrätten.
Marie-Louise Järlesand: Då var det också som att öppna en lucka, man försvann. Vad gör man? Jag har ju kvar samma sjukdom och besvär. Alltså att jag bara, jag tappade mig och jag bara grät.
Domstolen går på Försäkringskassans linje. Marie-Louise ska ta ett “normalt förekommande arbete”.
Grafik: Nu har ju Socialdemokraterna drivit på att vi ska följa en lagstiftning som kommer från Alliansen och det kanske inte ens det egna partiet är så himla nöjd med. (Specialist, Försäkringskassan)
DEL 3: ETT NORMALT FÖREKOMMANDE ARBETE
Ulf Kristersson (M)
partiledare: Allting talar för att Annika Strandhäll har avsatt en generaldirektör av politiska skäl. Och därefter inte hållit sig till sanningen när detta skulle förklaras.
Våren 2019 får historien om hur Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler sparkades nytt liv.
Arkiv Rapport reporter: Begler tvingades lämna sin post efter att Försäkringskassan fått hård kritik. Enligt Begler utförde hon bara regeringens politik.
Annika Strandhäll (S)
socialförsäkringsminister 2014–2019: Det här är ju ett moderat spel och det är väldigt olyckligt att de använder misstroendeverktyget på det här sättet.
Ulf Kristersson (M)
partiledare: Från Moderaternas sida yrkar vi, i enlighet med reglerna om misstroendeförklaring i trettonde kapitlet, fjärde paragrafen i regeringsformen, på att riksdagen ska förklara att socialförsäkringsminister Annika Strandhäll inte har riksdagens förtroende. Tack.
ur TV4 Nyheterna 16 maj 2019: Stefan Löfven, har du fullt förtroende för Annika Strandhäll?
Stefan Löfven (S)
statsminister: Ja. Alla statsråd har statsministerns förtroende till nåt annat är uttalat och så är det för alla i varje given minut.
Och misstroendeförklaringen blir en seger för Annika Strandhäll.
Andreas Norlén (M)
talman: Jag konstaterar att kammaren har avslagit yrkandet om misstroendeförklaring mot statsrådet Annika Strandhäll.
Skylt: Socialdemokraternas riksdagskansli januari 2021
Idag har Annika Strandhäll slutat som minister, men hon har kvar sin plats i riksdagen för Socialdemokraterna och är partiets talesperson i jämställdhetsfrågor. När vi träffar henne har hon nyligen gjort ett hyllat framträdande i SVT:s Min sanning och pekats ut som en möjlig efterträdare till Stefan Löfven.
R: Annika Strandhäll tack för att vi fick komma hit.
Annika Strandhäll (S)
socialförsäkringsminister 2014–2019: Ja, absolut.
R: Jag tänkte, sitter jag mitt emot Socialdemokraternas nästa partiordförande?
A: Nej, det tror jag nog inte. Vi har ju en partiordförande som vi är väldigt nöjda med i Stefan Löfven.
R: Du är inte sugen?
A: Jag lämnade ju regeringsuppdraget för lite mer än ett år sedan för att fokusera på familjen så att nej, inte i nuläget.
Strandhälls beslut att sparka Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler förvånade många. Särskilt tidpunkten, under valrörelsen 2018, har gjort att spekulationerna fortsatt under åren.
Vi har haft kontakt med Ann-Marie Begler vid flera tillfällen, men hon har avböjt medverkan.
I ett mejl skriver hon att: “Trots Strandhälls kritik mot mitt sätt att såväl tolka lagstiftningen som att leda myndigheten fick jag erbjudande om att bli GD för Pensionsmyndigheten, som enligt mig är en stor och viktig myndighet. Något förvånande, tycker jag. “
Hon säger också att hon står fast vid det hon tidigare sagt.
Att hon sparkades för att rädda valet åt Socialdemokraterna.
Annika Strandhäll (S)
socialförsäkringsminister 2014-2019: Jag är tro mig att jag är mycket mycket medveten efter den här tiden om att Ann-Marie Begler inte håller med om den här bilden. Jag skulle vilja säga att det var ju en del i själva problemet – var ju att hon inte kvitterade på den kritik som framfördes...till henne.
R: Alltså kvittera vad betyder det?
A: Kvittera innebär att man då skulle se det i ledningen av Försäkringskassan. I balansen mellan samordning och samverkansuppdraget och de rättsliga prövningarna av rätten till sjukpenning.
R: Så du framförde kritik om att det är för mycket avslag och indrag av sjukpenning och hon höll inte med om det då eller?
A: Nä, det är ju inte så. För det första så är det ju inte riktigt så man resonerar utan som sagt var vid dom här myndighetsdialogerna så togs ju då vid flertalet tillfällen upp just att den här delen av uppdraget måste prioriteras upp. Den måste fungera bättre.
R: Men sjukpenningtalet vänder neråt och i vissa delar av Sverige så går det ner så ganska ordentligt – vad är det som går fel efter det? Varför sparkar du Ann-Marie Begler?
A: Ja, det var ju på grundval av den process som jag nu beskrev att vi la...
R: Vad hade hon gjort fel?
A: Ja, det var ju att balansen mellan dom här uppdragen inte fungerade. Vi fick en myndighet som vände sig inåt där vi också fick så tydliga signaler ifrån dom aktörer som Försäkringskassan måste samverka med för att klara sitt uppdrag dvs hälso och sjukvården och Arbetsförmedlingen bland annat.
R: Varför väntade du inte till efter valet det året?
A: Nä, varför skulle jag väntat till efter valet? Den här frågan var ju inte relaterad till valet. Den här frågan var ju relaterad...
R: Det var bråttom eller?
A: Nä, den här frågan var ju relaterad till den utveckling vi i ganska god tid hade sett på Försäkringskassan.
R: Jamen det är ju inte långt före det så är du ju ganska nöjd med Begler? Åtminstone utåt. Du hyllar henne efter hennes sommarprat.
A: Jag vet inte...om någon håller ett bra sommarprat...
R: Jamen du är nöjd med henne som generaldirektör...
A: Nej, jag har.. nu måste man nog vara väldigt tydlig med att säga att det som jag beskriver för dig är ju den process som var...
R: Men det var väl tydligt att du var nöjd med henne då som generaldirektör? Att det var en jättebra rekrytering?
A: Ja vi var ju nöjda när vi hade naturligtvis rekryterat Ann-Marie Begler.
R: Då har hon ändå jobbat...hon pratar ju i radion där sommaren 2017? Då hon hade sitt sommarprat och du hyllar henne – att hon är en bra generaldirektör. Du är nöjd med din rekrytering?
A: Ja, om jag, jag vet inte på vilket sätt jag möjligtvis uttryckte att Ann-Marie Begler hade hållit ett fint sommarprat, men det är väl...
R: Men menar du att du redan då var missnöjd med henne som generaldirektör?
A: Nä, jag vill inte uttrycka mig på det sättet för det handlar inte om Ann-Marie Begler som person. Utan det handlar om hur man som generaldirektör för Försäkringskassan klarade av balansen i de uppdrag som gällde sjukförsäkringen kopplat till att vi fick allt fler signaler om att människor kom i kläm.
Första gången vi besöker Degerfors är strax före jul. Lennart och Marie-Louise har förberett ett långbord i vardagsrummet och plockat fram alla dokument från åren som gått. Det blir ett långt möte.
Marie-Louise Järlesand: Här är ju en annan handläggare som har ställt frågan till min läkare om hur funktionsnedsättningen, hur det begränsar mig, i aktivitet utifrån diagnosen gastropares. Svar, ”hon kräks ett antal gånger dag, varje vecka, hon kan behålla små mängder av näring, hon har kroniskt minimalt med energi vilket är att hennes låga vikt av 44, står det här, är så att hon likställs med att hon är kraftigt undernärd.
Flera gånger får Marie-Louise gå undan och vila, medan vi fortsätter att gå igenom handlingarna från Försäkringskassan.
R: Här skriver ju då Försäkringskassan..
I ett av avslagsbesluten föreslår handläggaren att Marie-Louise ska ta ett för henne lämpligt, lättare arbete.
R: ”Försäkringskassan menar att ett sådant arbete är normalt förekommande på arbetsmarknaden.”
L: Helt fel.
M: Ja.
L: Helt fel.
R: Vad är det för lämpligt, lättare arbete som de tänker sig här?
M: Det vet de inte.
L: Det vet de inte.
M: Jag skulle inte anställa mig själv om man säger så. Och jag hittar inte det där pappret, det kanske står här någonstans men, i alla fall också att det skulle vara ett lättare arbete och sen att jag skulle ha närhet till toalett. Att jag kunde sitta på ett kontor och ha närhet till toalett, typ att jag kan gå dit och kräkas.
R: Vad tänker du om det?
M: Nej, jag blir bara ledsen. Det är ju inte, det är inte mänskligt.
Efter att sjukpenningen drogs in sommaren 2018 har Marie-Louise skickat in flera nya ansökningar till Försäkringskassan. Hela tiden med intyg från samma specialistläkare som följt och behandlat henne i alla år med sjukdomen.
”Vi anser att det inte är realistiskt utifrån rådande omständigheter att Marie-Louise ska kunna förvärvsarbeta och uppfylla det krav på arbetsinsats som en arbetsgivare ska kunna ställa på sina arbetstagare. Inte ens i ett anpassat arbete bedömer vi att patienten har den arbetsförmåga som krävs.”
R: Det står ju här på flera ställen att du har gått ner väldigt mycket i vikt.
Marie-Louise Järlesand: Före, innan jag blev sjuk, så vägde jag 77 kilo. Idag pendlar jag, jag ligger ungefär vid 43-44. Och med den här viktnedgången också så har jag fått lite hjälpmedel, bland annat har jag fått...
Lennart Järlesand: Titta på rumpan där.
M: Ja, sådan här sittdyna då för jag får så ont i sittbenen när det blir trycksår. Och likadant har jag fått en specialmadrass och glidlakan.
L: Det är ju pga sjukdomsbilden. Det är hårt att se.
M: Eller hur tänker dom? Jag vet inte.
R: Det är hårt att se sa du?
L: Ja, det är det. De har strimmat min fru faktiskt. Jag vill inte att du frågar mer för då börjar jag också. Och blir ledsen. Det är grymt. Att behandla en människa på det här sättet.
I grund och botten handlar allt om begreppet ”normalt förekommande arbete”. Om Försäkringskassan bedömer att du kan klara ett sådant arbete så får du ingen sjukpenning. Har du ett arbete görs prövningen tidigast efter 180 dagar.
Men vad är egentligen ett normalt förekommande arbete?
Gustav Sjöberg
förbundsjurist LO-TCO Rättsskydd AB: Du kan klara ett stillasittande arbete med inga krav på kognition och låg fysisk aktivitet. Vad innebär det? Hur ska man kunna acceptera det när en läkare som i Marie-Louise fall helt dömer ut ens förmåga att arbeta.
R: Vad ska hon arbeta med?
G: Ingen aning. Ett arbete där man inte behöver och kan göra tunga lyft och inte ställer stora krav på kognitionen...jag vet inte. Det är upp till var och en att tänka vad det kan vara… Det vet inte domstolen eller kassan heller skulle jag tippa på...
R: Det är ingenting som dom har specificerat?
G: Nej.
R: Under arbetet med det här reportaget så har vi följt en kvinna som heter Marie-Louise...
Jag berättar för Annika Strandhäll om Marie-Louise Järlesands kamp mot Försäkringskassan. Hur hon förlorade sin sjukpenning sommaren 2018. Att Arbetsförmedlingen anser att hon är för sjuk för att jobba och hur hon lever på sin man Lennart som idag är pensionär.
Annika Strandhäll (S)
socialförsäkringsminister 2014-2019:
R: Hon säger ju själv här att det här är förnedrande. Att hon står helt utanför samhället – hon är 56 år gammal. Vad säger du till henne?
A: Nä, jag...eh...det är jättebra att du lyfter upp Marie-Louise ärende. Jag är ju.…hade jag varit minister idag så hade jag inte kunnat kommentera enskilda ärenden på det här sättet. För det du beskriver är den här gruppen människor som vi såg som då trilla mellan stolarna mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Och helt enkelt trilla ur systemet och det är helt oacceptabelt. Vi kunde också konstatera, vilket är viktigt för mig...
R: Men varför är det oacceptabelt?
A: Ja, det är oacceptabelt för det är ett kvitto på att människor inte får det stöd som dom ska ha.
R: Försäkringskassan anser att hon ska ta ett normalt förekommande arbete…
A: Ja...
R: Vad är ett normalt förekommande arbete?
A: Det är ju ett av problemen med den lagstiftning som då har funnits och hur den nu har implementerats är ju att det blev så...eller tillämpningen av försäkringen under ett antal år… Man får komma ihåg att vi inte har förändrat lagstiftningen i takt med att dom här avslagen ökade utan att det är samma lagstiftning som har varit sedan typ 2008. Eh...att avslagen ökade och att eh...det då innebar att människor prövades mot arbeten som egentligen inte fanns.
R: Finns kanske vi kan säga?
A: Ja… Finns.
R: Men vad är då ett normalt förekommande arbete?
A: Jamen ett normalt förekommande arbete ska ju...det ska ju vara ett arbete som finns...hehe...som finns på arbetsmarknaden. I det här fallet så har det ju blivit så att tyvärr många människor har hamnat i en situation där man har hamnat...ramlat ur helt enkelt för att man har också...eh...man har också prövat det mot arbeten som egentligen inte finns…
Marie-Louise Järlesand:
R: Vad tror du om det här med rökningen då?
M: Jaa.. Det är ju inte hälsosamt alls o... ja men det är min tröst.
R: Att röka?
M: Ja
R: Det är så du ser det?
M: Ja, liksom om man har varit där inne och grinat så har man oftast gått ut och tagit ett bloss och så har man tagit en tablett och så har man försökt att landa.
Det är ju konstigt egentligen. Jag röker mer idag än vad jag gjorde innan allt det här runt omkring mig, med kassan.
R: Jasså
M: Ja, det gör jag… och ändå har jag inte råd.
I december 2019 – lägger Försäkringskassan ut ett antal informationsfilmer under rubriken “Försäkringskassan förklarar”.
ur Försäkringskassans informationsfilm: Kassan förklarar: “Det gäller att ha tur och få rätt handläggare om du ska få sjukpenning. Nej, det har ingen betydelse vilken handläggare du får eller vart i landet du bor. De beslut vi tar bygger vi på lagen och individuella bedömningar av varje ansökan. För ingen person är den andra lik. Vi bedömer hur din sjukdom påverkar just din arbetsförmåga.”
Men när vi går igenom siffrorna ser vi i verkligheten en helt annan bild. Försäkringskassans beslut om avslag varierar stort mellan olika områden i landet.
Organisationen är indelad i olika enheter som handlägger sjukpenning.
I Östergötland ser vi enheter där handläggarna under 2019 dragit in sjukpenningen i 5 procent av fallen.
I Skåne enheter med 7 procent.
I Västmanland med 14.
I Uppsala med 15, i Värmland med 16.
Och i Jämtland en enhet med 19 procent.
Risken att förlora din sjukpenning ser ut att kunna avgöras av var du bor.
Marie-Louise Järlesand tillhör Örebro län. Även här har sjukpenningtalet sjunkit rejält.
Marie-Louise har samma läkare, samma sjukdom, tidigare godkänd av Försäkringskassan. Det är svårt att dra någon annan slutsats än att hennes situation är en direkt konsekvens av regeringens order.
Att avslagen har ökat märks tydligt.
Vi tar förändringen hos Försäkringskassans Enhet 1809 i Örebro län som exempel.
2015 – 2,4 procent – 44 avslag.
2019 – 16,8 procent – 405 avslag.
Det året har flera handläggare över 30 procent i avslag.
Störst andel har en handläggare med 47 procent.
Charlott
verksamhetsområdeschef Försäkringskassan: Vi kan ju se att vi har en variation över tid. När det bland annat gäller andelen avslag då. Och den här variationen som vi har över tid, den är vi inte nöjda med. Vi vill ha en tillämpning av sjukförsäkringen som är stabil över tid och på så vis också blir förutsägbar. Och därför ska vi göra en stor genomlysning som då också syftar till att peka ut vilka områden vi på Försäkringskassan behöver åtgärda.
Under vintern 2018 intervjuas ett 50-tal anställda på Försäkringskassan av utredare på Inspektionen för Socialförsäkringen. Den myndighet som har till uppgift att granska Försäkringskassan.
Vi har läst igenom intervjuerna.
Det är enhetschefer, specialister, samordnare och handläggare.
De beskriver en myndighet som genomgått en stor förändring. Hur allt mot kund blivit tuffare. Hur handläggare slutat efter för många jobbiga samtal. Att det är fokus på att ge avslag. Handläggare beskriver nyanställda kolleger som hjärntvättade och stenhårda.
En av enhetscheferna resonerar själv kring målet 9,0:
Grafik: Om man nu tar ett sånt beslut som folkvald så måste man ju kunna tänka sig att det enda sättet att göra det på, det är om du går ut med mindre sjukpenning för något annat sätt finns det ju faktiskt inte. (Enhetschef, Försäkringskassan)
Annika Strandhäll (S)
socialförsäkringsminister 2014-2019:
R: När vi pratar med anställda inom Försäkringskassan så säger dom att vi gör ju som regeringen och ministern ville? Vi sänker sjukpenningtalet...
A: Ja fast...
R: ...det var det dom, det var det Annika Strandhäll ville...
A: Ja fast det är ju inte...det är ju en tolkning som möjligtvis anställda gör på Försäkringskassan som inte stämmer...med utgångspunkt ifrån vad jag precis har berättat här.
R: Men så du menar att du var helt...Du menar alltså på fullt allvar att du var helt oförberedd på att avslag och indrag av sjukpenning skulle ta fart? Skulle öka?
A: Alltså vi la ju ett uppdrag på fem års sikt att vi skulle ha en sjukfrånvaro som samhällsmål som låg på 9 istället för 10 som det var 2015 när vi satte det här målet. Det skulle ju nås vilket man också kan läsa sig till i det åtgärdsprogram som vi la. Det är bara att läsa innantill, för det är ju det som var uppdraget till kassan. Det går ju att läsa det står ju svart på vitt...
R: Jamen det som också står svart på vitt omedelbart...Försäkringskassan är ju väldigt duktiga på statistik. Man ser ju direkt att avslagen då ökar väldigt kraftigt… Detta kan ju inte ha kommit som en överraskning...
A: Nej och därför reagerade vi ju också som jag precis berättade här och hade den processen vi hade med att lägga förtydligande uppdrag till kassan om vikten av att man just fokuserade också på sitt samordningsuppdrag...
R: Men då måste ni har varit ganska otydliga eftersom de här avslagen det har ju fortsatt att öka?
A: Jag vet inte hur otydlig man kan tycka att man är om det är regeringsuppdrag som läggs och det dessutom förs samtal på...på…på absolut toppnivå i myndigheterna med generaldirektörerna om att det är viktigt...
R: Nä men jag tänker på eftersom det ökar...avslag och indrag av sjukpenning – det ökar ju?
A: Eh...jo...ja det ökade ju och när vi såg att det ökade och att balansen inte fungerade med att människor också fick det stöd som dom behövde så reagerade vi ju från socialdepartementets sida.
Under Annika Strandhälls tid som minister, tillsätter regeringen en utredning, som har lett till en lagändring i sjukförsäkringen. Det ska nu bli lättare att behålla sin sjukpenning i upp till ett år.
Kerstin Jacobsson
professor sociologi Göteborgs universitet: Man kan säga såhär, om man ska spetsa till det, att det är inte så svårt att nå 9,0, det handlar bara om att öka avslagen. Men det var inte det regeringen hade i åtanke. Tanken var ju här också att stödet och insatserna till den sjukskrivne ska förbättras. Så att nå 9,0 genom att primärt öka avslagen, den tror jag inte var regeringens intention.
R: Men avslagen ökade ju?
K: Ja, de ökade.
R: Ganska mycket?
K: Mångfaldigt.
Vi har sett hur Jämtland gått från sjukast till friskast. Hur andelen avslag på sjukpenning där ökat med över 800 procent. Men avslagen har ökat i alla regioner.
Så här mycket mellan 2014 och 2019:
Gustav Sjöberg
förbundsjurist LO-TCO Rättsskydd AB: Det har blivit striktare bedömningar. Försäkringskassan har ju själva förklarat det med att dom har blivit bättre med att deras bedömningar nu är ja, bättre och mer, jag kommer inte ihåg exakt vilka ord dom säger, men i huvudsak menar dom att deras bedömningar är mer kvalitativa nu.
R: Men enligt dig?
Nej, det är klart det inte är. Det är en lagstiftning som omöjliggör rättssäkerhet och förutsägbarhet. Det är ju fortfarande folk som får sjukpenning när dom bedöms mot normalt förekommande arbete och dom som inte gör. Man kan ta två beslut där förutsättningarna är likadana den ena får den andra får inte. Det är ju liksom raka motsättningen till rättssäkerhet och förutsägbarhet.
Grafik: Vi vill ju jobba med de som är sjuka och hjälpa dem. Men det finns det inte utrymme för. (Handläggare, Försäkringskassan)
2014 går Socialdemokraterna till val på att ta bort Alliansens så kallade ”stupstock” – den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. Dom vinner valet och stupstocken försvinner.
Hösten 2015 – när sjukskrivningarna ser ut att skjuta i höjden – presenterar socialförsäkringsminister Annika Strandhäll målet 9,0 för att rädda statsfinanserna.
Hon ger uppdraget till Försäkringskassan. Men lagstiftningen för hur rätten till sjukpenning ska bedömas ändras aldrig.
Under åren som följer förlorar tiotusentals sjukskrivna svenskar sin sjukpenning. Alla med läkarintyg på att de är sjuka.
I maj 2019 tas målet 9,0 bort. Men avslagen har fortsatt att öka.
Annika Strandhäll (S) socialförsäkringsminister 2014-2019:
R: Jag skulle vilja fråga egentligen om du var.…såhär i efterhand är du självkritisk när det gäller det här målet som du lanserade 9,0 2015?
A: Jag är absolut.. ja, men jag är absolut inte nöjd med hur det blev. Och det är ju också orsaken till att vi till slut valde att ta bort det men också att vi såg att det räckte inte med att ta bort det här målet. För det har vi ju sett nu efter att målet är borttaget att avslagen har fortsatt att öka och det gör ju att det då behövs lagstiftningsförändringar för att få en annan tillämpning av lagen.
Marie-Louise:
ML vid köksbordet: Det är mardröm.
R: Vad tänker du på då?
ML: Hela situationen som man har hamnat i.
R: Tror du det kommer att, du kommer slippa ifrån mardrömmen på något vis?
ML: Ja, jag hoppas innerligt det. Tänk om.
R: Vad skulle du göra då?
ML: Jag skulle bli glad men jag skulle inte bli, vad ska jag säga, tjoho. Då skulle jag, då har jag fått min rätt. Att man kan lägga allt det här åt sidan och bara försöka att leva. För det tycker jag inte jag har gjort de här senaste två åren.
R: Har du funderat någon gång på att du skulle bara, sluta med allt kämpande mot Försäkringskassan? Att du skulle sluta skicka in papper?
Ja, ibland har det kommit den tanken. Men så, ändå är det någonting inom mig som att, nej jag vill ha min rätt.
Grafik: Kammarrätten i Göteborg har beviljat Marie-Louise Järlesand prövningstillstånd. Målet är fortfarande inte avgjort.
Grafik: Under 2020 förlorade 47 253 personer sin sjukpenning.