Av integritetsskäl har vi valt att inte lägga ut domar, som varit en stor del av vår research.
Vi är på väg in till ett möte för att träffa den högst ansvariga politikern i Husby. Hon heter Mia Päärni och har plötsligt hört av sig till oss under vår granskning av Lugna gatan. På telefon har hon förklarat att hon är upprörd och vill nu ses så fort som möjligt för att säga något viktigt. Historien om Lugna gatan i Husby sätter fingret på ett stort dilemma. Alla är värda en andra chans – men vilka ska vara med och skapa trygghet?
Mia Päärni (S), ordförande Rinkeby-Kista: Och anledningen också till varför jag ville träffa er igen var ju för att jag hade väldigt kort om tid när vi pratades vid i telefon och jag blev så otroligt chockad av de uppgifter som du gav mig då. Det hade jag aldrig någonsin kunnat föreställa mig. Det ställer ju allt på ända faktiskt.
Reporter: Det ställer allt på ända?
Mia Päärni: Ja, det gör det.
Reporter: Hur kunde det bli så då?
Mia Päärni: Ja, det måste de svara på. Det måste de svara på.
Historien om Lugna gatan i Husby börjar 2013.
Polisens dödliga skott mot en man i en lägenhet blir den tändande gnistan för dom mest omfattande upploppen i Sverige i modern tid. Bilar brinner och poliser attackeras.
Polisradion: Och från Kilo Robert då, stenkastning på polispatrull. Mycket ungdomar på taket, kom!
Upploppen 2013 gör att politikerna måste diskutera nya metoder för att hålla ordning runt centrum. Två år senare beskriver de Husby som lugnare. Hittills har Fryshuset fått av bland annat för att Lugna gatan ska patrullera här.
Reporter: Hej! (...) Det är här inne va?
Första gången vi träffar Mia Päärni är här – någon månad tidigare under vår granskning.
Mia Päärni (S): Vi har en hög arbetslöshet. Vi har skolresultat som ligger väldigt lågt om man jämför med resten av staden. Vi har en bostadssituation som egentligen är helt ohållbar. Och det är ju frågor som ligger långt utanför vårat mandat i stadsdelsnämnderna.
Hon menar att de grundläggande problemen i Husby måste lösas nationellt men att Fryshuset och Lugna gatan kan hjälpa till på kort sikt och vara ett komplement till stadsdelens övriga trygghetsarbete.
Mia Päärni (S): Utan det är ju lite plåster på såren, och för att skapa trygghet. Och det klart, för våra medborgare som bor här… alltså det är jätteviktigt att det inte händer saker på torget när man går hem från skolan med sina barn.
Grundidén med Lugna gatan i Husby är enkel. Unga människor från området ska hjälpa till att hålla ordning i centrum. De kallas trygghetsvärdar. Många av dem är före detta kriminella.
Martin Marmgren, närpolis Husby: De gör ett väldigt viktigt jobb vid många tillfällen och jag är glad att dom är här.
Martin Marmgren har arbetat i området i många år och som närpolis i Husby senaste året. Han tvivlade först på idén med Lugna gatan. Men nu har han ändrat sig.
Martin Marmgren: De har ett kontaktnät som inte vi är i närheten utav. Och kanske framförallt då bland ungdomar som är på glid. Som är… ibland begår brott. Och där ses ofta de här killarna som förebilder och de har möjlighet att påverka och nå ut till de grupperna.
Abdirizak Mead: Tjena Uppdrag granskning, hur mår du? Jag tittar på er varje dag på TV....
Vi är i Husby för att vi vill se hur trygghetsvärdarna arbetar.
Men de håller sig borta när vi är i centrum. Vi får reda på att Fryshusets ledning inte vill att några av deras anställda pratar med oss.
Reporter: Jag ville bara kolla om ni hade något att säga. Vem är det som är grönsakshandlare så att säga? Är det butiken där inne eller...
Salam Kurda har haft sin affär här i Husby centrum i 25 år.
Salam Kurda: Jag tycker det är bra. Alla insatser som gör att det blir lugnare här, det är bra. Och Lugna gatan de har lite förflutna och jag tycker det är det som påverkar att de känner sina kompisar och kanske påverkar till att det blir lugnare. Det blir mindre kriminalitet.
Reporter: Har det blivit lugnare med Lugna gatan?
Suleiman: Ja, jag tycker det. Jag tycker det har blivit lugnare.
Reporter: Finns det några exempel på situationer som man kan lösa med Lugna gatan?
Suleiman: Alltså, vi säger slagsmål i centrum, så hära, typ några av dem kastar sten och sådana här grejer, då går Lugna gatan runt och säger till dem, säkert. De hjälper till ganska mycket alltså.
En av dom som fått hjälp är Nessrin Ebrahim på Ica.
Reporter: Och hur kommer det sig att dom lyssnar på Lugna gatan men inte på polisen, så att säga?
Nessrin Ebrahim, ICA: Eh, jag vet faktiskt inte hundra procent varför men jag tror det är själva relationen med dem, de känner varandra. Och de har respekt för dom här äldre killarna kanske.
Reporter: Hur de gör då, som inte polisen klarar av?
Suleiman: De står så här, mitt i centrum, och sedan... Då ingen vågar göra nåt.
Abdi: Alla har respekt mot dom, man lyssnar direkt.
Reporter: Och varför har man respekt mot dom?
Suleiman: De är äldre.
Nessrin Ebrahim: Vi hade ett gäng med ungdomar. Ungefär 16- till 18-åldern, och ungefär fyra stycken var det. Dom brukar komma in, ta grejer eller förstöra i butiken eller vad som helst. Och dom brukar inte lyssna på oss heller. Ibland kom dom in för att jävlas med oss bara. Då tog jag kontakt med Lugna gatan och då… han kom, killen kom hit. Vi kollade på övervakningsfilm. Han bara ”okej, jag känner igen killarna”, han bara ”jag pratar med dom och jag lovar att de inte kommer in något mer”. Ja, sen dess har jag inte sett dom i butiken.
Lugna gatan gjorde det som polisen och rättssamhället misslyckats med. Och det gick snabbt. Men frågan är om tryggheten har en baksida?
Innan trygghetsvärdarna anställs utbildas dom TRE veckor i bland annat konflikthantering, lag och rätt och aggressionsträning. Många av dom är tidigare dömda för brott. Men enligt Fryshuset kan dåliga erfarenheter vara av värde om man samtidigt tagit tydlig ställning mot kriminalitet.
Bo Sundin (M), fd ordförande Rinkeby-Kista: Eftersom dom är uppväxta här och schyssta killar så känner ju dom… de vet i vissa fall vilka det är som är stökiga på ett helt annat sätt än tjänstemän och andra kan se.
Reporter: Finns nåt dilemma i att man ändå överlåter en del av trygghetsskapandet åt personer som har ett kriminellt förflutet?
Bo Sundin (M): Jag skulle inte säga att det är ett problem i sig, va, för att det är ju så att Fryshuset har ju ett koncept som man har jobbat med i trettio år och där är det ju så att dom satsar på schyssta ungdomar och en del som har haft en stökig bakgrund men dock har lämnat detta och ger dem en andra chans. För har man haft en stökig bakgrund så får man ingen chans många gånger.
Reporter: Är det viktigt att man lämnar kriminaliteten?
Bo Sundin (M): Ja, det är det. Det är centralt och det är så centralt för Fryshuset också. De är noggranna med att de anställer ju inte folk som håller på med kriminalitet... de måste lämna. Och är det så att de återfaller… då får de inte vara kvar.
Men det finns också en annan bild av Lugna gatan i Husby.
Vi får kontakt med flera personer som känner sig rädda för trygghetsvärdarna eftersom det sägs att vissa inte lämnat kriminaliteten bakom sig. Och när vi begär ut listor på vilka som anställts i Husby hittar vi ett namn som vi känner igen från en nyligen avslutad polisutredning.
En av dom som är med på festen är mannen i Lugna gatan tröja.
Han lyfts fram som en av dom positiva förebilderna som jobbar i Husby. Och 2014 ger Fryshuset honom förtroendet att bli lokal ledare för ett helt nytt projekt. Det dom inte vet är att han samtidigt som han är anställd på Lugna gatan planerar ett rån.
FRYSHUSET – HISTORIA
Lugna gatan är en del av Fryshuset. Så här såg det ut på 80-talet när det fortfarande låg i ett gammalt fryslager i Hammarbyhamnen.
Idén var att skapa en samlingsplats för ungdomar – bland annat för att minska våldet och ge dem som hamnat i utanförskap en andra chans.
Anders Carlberg: Kommunen har ju enorma svårigheter att överhuvudtaget ha kontakt med ungdomar mellan 15 och 20 år…
Bakom Fryshuset låg eldsjälen Anders Carlberg – och dagens Lugna gatan hade en föregångare: Non Fighting Generation.
Arkiv ABC 29 april 1988:
Reporter: Mot droger, mot våld. Fryshusets ideal är kända. Därför passar Non fighting generation in här. Det starkaste som serveras är kaffe.
Lugna gatan har utvecklats men grundidén är den samma.
Att ge ungdomar som varit kriminella chansen att bli goda förebilder – och skapa trygghet i skolor, kollektivtrafik och bostadsområden.
Kille: … fem minuter.
Reporter: Fredag kväll. Och ungdomarna i Skärholmens Lugna gatan-avdelning ska ut och patrullera. De två ledarna i svarta jackor är anställda av Fryshuset. Och juniorerna i gula jackor jobbar ideellt för att skapa trygghet.
Reporter: God morgon!
Paolo Roberto: Buongiorno!
Reporter: Bra att du kunde komma. Petter heter jag, jobbar med Axel som du pratat med tidigare...
ARKIV: Bilder på Paolo Roberto och gäng i Kungsträdgården.
Paolo Roberto (ung): Ju brutalare desto roligare…
Paolo Roberto var en av de unga våldsamma killar som fångades upp av Anders Carlberg och Fryshuset.
ARKIV: Samma Paolo Roberto och gäng ”sparkar ner” killar på gatan.
Reporter: Det här är deras vapen. Lätta skor med sviktande sula för att få höjd på kicken.
På den tiden var han en känd slagskämpe – omnämnd i medierna som Kungen av Kungsan.
ARKIV: Paolo om att han försöker sluta.
Reporter: Paolo, om jag frågar dig nu då… Har du lagt av att slåss?
Paolo Roberto (ung): Jag försöker i alla fall. Det är inte så jävla enkelt som man kan tro.
Paolo Roberto: Man måste vara tydlig med vad Fryshuset har gjort. Det finns ingen institution som har gjort så mycket för ungdomar som Fryshuset i Stockholm, så är det. Punkt! Det finns ingen som har räddat så mycket folk från gatan som Fryshuset.
Reporter: Men jag har tänkt på det. Det är ju en sak att själv bli rehabiliterad och få en andra chans men om man dessutom då har som uppgift att hålla ordning och man har kontakt med ungdomar och sådär... Är det bra att ta den risken med en sådan roll som man får?
Paolo Roberto: Nä, men det är ju så med allt. (skratt) Det är liksom… Det finns… Jag känner ju många av dom här… jag känner en del riktiga jävla stolpskott som var inblandade i det där, på riktigt. Som inte ska vara i närheten av några ungdomar. Men så känner jag att det är helt fantastiskt människor som har gjort liksom…och såna här typer som är, som kan säga till de här killarna. För det är det som är problemet. Att många av dom här killarna går det inte att lägga huvudet på sned och säga…och tjejer också… och säga ”du kan väl…?” En del behöver man säga till, liksom, på skarpen. Och en del har den pondusen för man kommer från gatan, man pratar samma språk. Och de lyssnar ju inte på någon annan.
Hur ser Fryshuset på riskerna med att före detta kriminella ska vara med och skapa trygghet i stökiga områden? Vi tar tidigt kontakt med Fryshuset och
får beskedet att verksamhetschefen i Husby kan tänka sig att vara med på en intervju.Men plötsligt händer något och Fryshuset slutar svara i telefon.
Telefon: Hej, du har ringt till Katja Wåhlström på Fryshuset och Robert F Kennedy Human Rights… Lämna ett meddelande eller skicka ett sms, hej!
Dagligen skriver trygghetsvärdarna också en rapport om vad som hänt. Där kan vi se att de stoppar bränder, skadegörelse och hindrar bråk runt Husby Centrum. Ibland handlar det om situationer på liv och död. Som en fredagskväll i augusti i år.
En hetsig kille i Husby centrum letar efter någon som han vill skjuta med sitt automatvapen, som det står i rapporten. Lugna gatans värdar lyckas lugna ner honom, och han drar därifrån. Men vem mannen med automatvapnet är – om han fortfarande är på fri fot – det vet inte polisen.
Martin Marmgren: I en perfekt värld så hade vi både fått en desarmerad situation där ingenting hade hänt och sedan hade vi kunnat lagföra personen och fått tag på vapnet. Men om valet står mellan att ingen är där och gör nånting liksom och det leder till att det blir en skjutning, i allra värsta fall i en offentlig miljö. Alltså då kan man säga att trygghetsvärdarna från Lugna gatan, som var där, de har verkligen förebyggt något som kunnat slutat riktigt, riktigt, illa.
Lugna gatans metoder sätter återigen fingret på ett dilemma.
De kan lösa problem och situationer som polisen inte klarar av. De känner alla och kan snabbt ta reda på vilka som kastat sten mot polisen, som eldat på en skolbyggnad eller snattat i butiken – och kan snacka ”vett med dem”, som de uttrycker det i dagrapporterna.
Martin Marmgren: Ja, alltså, om man säger så här. Deras syfte, de är ju inte tjänstmän, dom har ingen anmälningsplikt. Och skulle dom anmäla allt dom såg, till exempel narkotikahandel, då skulle dom tappa förtroende.
De ska vara en brygga till de ungdomar som av olika skäl inte har ett förtroende för polisen. Men frågan är om de inte samtidigt legitimerar ett system där man löser brott utan polisens inblandning. En kultur där man inte vittnar eller talar med polisen – ett parallellt rättssamhälle. Kanske är det en risk värd att ta? Men när vi är i Husby får vi också höra talas om metoder som Lugna gatan inte talar om öppet.
Vi träffar både föräldrar och ungdomar som förklarar att respekten för vissa av trygghetsvärdarna bygger på rädsla. Först är flera av dem beredda att tala med oss öppet. Men plötsligt börjar ett rykte sprida sig i Husby. Det sägs att den som pratar med Uppdrag granskning om Lugna gatan, kommer att råka illa ut.
Vi söker kontakt med personer som jobbat för Lugna gatan för att få veta hur trygghetsarbetet fungerar i praktiken. Sammanlagt träffar vi tio före detta anställda som har jobbat på olika ställen runt om i landet under de senaste 10 åren. De vittnar om att Lugna gatan använt våldsamma metoder mot ungdomar.
Trygghetsvärd X: Alltså det man måste förstå med Lugna gatan är att det inte bygger på nån pedagogik. Ingen utbildning. Ingen liksom professionell grej. Det är förortens logik, förortsretoriken, jag är starkare än dig, jag kan slå dig, lyssna på mig och var tyst. Det är på den nivån. Det finns liksom ingen tanke om att man ska förklara beteenden för ungdomar och jobba med dem långsiktigt utan det är bara: ”så här är det, för jag säger det, och lyssnar du inte får du stryk.”
Personen vi träffar jobbar inte längre kvar på Lugna gatan men han har flera års erfarenhet av att vara trygghetsvärd. Han säger att det skulle vara farligt för honom att prata öppet så för att inte röja hans identitet så har vi bytt ut hans röst och vi har rekonstruerat intervjun.
Reporter: Och när du var med i Lugna gatan, såg du själv att man tog till våld och hot på gatan?
Trygghetsvärd X: Ja, herregud, alltså. Jag själv var ju sån. Jag kommer ihåg en gång, jag hade jobbat i typ en månad eller nåt. Jag fick totalt flipp på en kille. Jag ska knulla dig din lilla hora. Vem fan tror du att du är, din lilla jävla skit. Jag vet inte vad han hade gjort eller vad, jag var så arg du vet, han sa nåt du vet nåt stöddigt, jag bara gick loss jag kommer slå sönder dig din lilla hora. Och han bara stod helt still du vet och gick därifrån. Han blev skiträdd. Men va faan. Man vet inte bättre. Man har levt med våld och kriminalitet i flera år. Hur ska man kunna ändra sig på några veckor?
Reporter: Men du har ju inte jobbat just i Husby. Kan det inte vara annorlunda där då?
Trygghetsvärd X: Ja, finns det nåt som tyder på det? Tre veckors utbildning sen ska tunga kriminella vara förebilder och hantera skitsvåra situationer med stökiga ungdomar? Tidigare har det i alla fall fungerat så.
I Husby får vi höra flera historier om ungdomar som hamnat i konflikt med Lugna gatans trygghetsvärdar. Två pojkar går med på att träffa oss, men vill inte bli filmade. Det här är deras berättelse.
En kväll är dom ute tillsammans och leker med fyrverkerier i närheten av Husby torg. Plötsligt dyker Lugna gatan upp. De blir beordrade att lägga av för att smällarna stör folk i området. I början är pojkarna uppkäftiga och säger emot trygghetsvärdarnas order. Det är då som de blir riktigt arga. En av dem tar tag i den ene och trycker upp honom mot väggen, bryter upp hans arm och trycker hans ansikte mot husfasaden.
”Om ni gör om det här kommer vi spöa skiten ur er” säger han.
När han släpper taget om armen slår han honom samtidigt över huvudet. Den andra pojken börjar gråta.
”Varför gråter du din fitta”, säger den andra trygghetsvärden.
”Du ska bara lyssna på oss så blir allt bra.”
Sen går Lugna gatan därifrån.
Reporter: Man använder metoder som örfilar och knuffar och hot om våld för att skapa lugn och ordning. Vad tänker du om det?
Martin Marmgren: Alltså, det är klart att man inte får hota eller slå folk. Liksom. Det är klart att man inte får göra det. Jag vet inte i vilken utsträckning det används men jag utgår ifrån att man använder lagliga och fredliga metoder.
Reporter: Vi har hört flera värdar då som pratar om motsatsen då…
Martin Marmgren: Nej, det är ju inte bra .. i så fall. Så klart.
Två av dom 10 källor som bekräftar de våldsamma metoderna har själva jobbat som trygghetsvärdar för Lugna gatan i Husby.
När vi träffar en av dem – som pekas ut som våldsam – frågar vi honom: Är det okej att använda hot och våld för att skapa ordning?
Han svarar: ”Det är klart att man inte ska misshandla barn. Om de gör nåt dumt bara en gång så säger vi till. Men fortsätter de så behöver man ge dem en smäll ibland. Det är så det är.”
Trygghetsvärd X: Alltså, att trygghetsvärdarna använder hot och våld det är en konsekvens av vilka man anställer. Det är inget olycksfall som bara händer. Dom kör ju mycket den retoriken du vet på Fryshuset. Vi står för att människor ska kunna komma tillbaka, dom som det gått åt helvete för. Jag förstår det och det är fint. Dom räddade mig också. Jag tycker det är jättebra verkligen. Men varför kan man inte få jobba på ett lager eller något? Varför ska kriminella jobba med ungdomar och barn som första jobbet?
Vi fortsätter att försöka nå Fryshuset för att se om vi ändå inte kan få en intervju.
Telefon: Hej, du har ringt till Katja Wåhlström på Fryshuset…
Fryshuset vill nu svara på våra frågor via mejl. Så vi vänder oss till Paolo Roberto – ett av deras affischnamn som försvarar idén med Lugna gatan.
Vi vill höra vad han säger om det som kommit fram i vår granskning och vi beger oss tillsammans iväg till Fryshusets huvudkontor.
Reporter: Vi har vittnesmål ändå från unga grabbar att de blir uppläxade av värdar då, trygghetsvärdar… Om de inte gör som de blir tillsagda så vrider de upp armen på dem och slår dem över huvudet, så där va.
Paolo Roberto: Jag förstår exakt, att det är ja…
Reporter: Man använder den typen av metoder. Är det nåt som du tycker kan ingå i ett sådant här...?
Paolo Roberto: Nej, det är självklart att det inte kan göra det. Du måste ju liksom… så fort det övergår till den typen av fysisk handling. Det är klart att det inte funkar som princip. Det är klart att det blir lugnare, för folk är rädda. Men den dagen dom flyttar därifrån så har du bara lärt folk samma sätt att lösa problem, det vill säga våld. Det är en svår nöt att knäcka det där.
Reporter: Men det är inte acceptabelt tycker du?
Paolo Roberto: Nej, det är absolut inte acceptabelt. Men det är ju också en ledningsgrej. Det får man se till att man alltid pratar om. Man får se till att man har rätt ledare på rätt plats. Det är en stor organisation.
ARKIV: Ulf Adelsohn (dåvarande landshövding): På något sätt, av de initiativ som tagits under de här åren, är det här ett av de bästa.
Och högsta ledningen inom polisen har också varit djupt engagerade i Fryshusets arbete.
2005 expanderade Fryshuset till Malmö och Göteborg. Och Sveriges television skildrar Lugna gatans arbete i en dokumentärserie.
ARKIV: Scen älskade hatade förort
Berättarröst: Den här berättelsen utspelar sig i Lövgärdet, en förort till Göteborg som kom till på 70-talet som en del av miljonprogrammen. Det är på de här gatorna som Lugna gatan jobbar, för att ungdomarna inte ska hamna i problem.
Lars Klevensparr, fd polismästare i Göteborg: Lugna Gatan här att det kan vara lugnt för tillfället när värdarna är på plats, ja det må så vara. Fast det var helt enkelt att ungdomarna var helt enkelt rädda.
Lars Klevensparr var länspolismästare och den som tog beslutet.
Och det var den hemliga underrättelserapporten som blev dödstöten för Lugna gatan i Göteborg.
Lars Klevensparr, fd polismästare i Göteborg: Men det var just detta, att man som aktiv då, medlem i Lugna gatan värd då, vid ena stunden kunde jobba som värd då och sedan i andra sammanhang både umgås med grovt kriminella personer och dessutom till och med faktiskt begå brott.
I rapporten slår polisens analytiker fast att det finns omfattande information om trygghetsvärdars fortsatta kriminalitet. Även vissa chefer pekas ut som involverade. Och det står att det finns information om att Lugna gatan genom vissa värdar fungerar som rekryteringsbas till organiserad kriminalitet.
Lars Klevensparr, fd polismästare i Göteborg: Och att polisen då, polismyndigheten i Västra Götaland vid det här tillfället skulle vara med och legitimera den här verksamheten det är för mig fullständigt otänkbart kan jag säga.
Even Magnusson, polis: Ja, en stor del utav mitt polisliv har jag ägnat åt ungdomar och att försöka hjälpa dem på olika sätt.
En av dom som såg Lugna gatans arbete från nära håll var Even Magnusson som var polisens samordnare för Göteborgs stads förebyggande satsning Ung och Trygg.
Reporter: Är det bra? Ja, då kör vi, vi sätter vi oss.
Even Magnusson, polis: Jag tycker att man ska få jättemånga chanser att komma in i ett annat liv och till verksamheter. Men jag tycker inte att man ska få experimentera med andras barn.
Reporter: När du säger experimentera?
Even Magnusson: Det har var ju ett, det är ju ett väldigt, väldigt vågat projekt att sätta kriminella som ska hjälpa andra ungdomar till ett bra liv. Det är ett riskprojekt för mig.
ARKIV: Älskade hatade förort...
Berättarröst: Det är en ny tid i Lövgärdet. Tid att skapa sina egna drömmar.
Reporter: Men kan man också väldigt krasst fråga bara, blev det lugnare i de här områdena där Lugna Gatan var?
Even Magnusson: I skolmiljö har vi hört talas om att... det var en del rektorer som sa, det var mycket, mycket mer stillsamt på rasterna och det var väl en följd utav att man då utövade hot, våld mot de som stack upp.
Fryshuset förklarar för oss att de aldrig har tagit del av den hemliga rapporten – och att ingen i Lugna gatans ledning ens delgavs misstanke om brott.
Men tre före detta anställda i Göteborg bekräftar polisens uppgifter för oss. Ett flertal trygghetsvärdar fortsatte att begå brott och använde våldsamma metoder mot ungdomar. Och minst två chefer var citat “kriminella”.
Lars Klevensparr: Lugna Gatan då kan säkert skapa ett lugn på ytan. Men med tanke på den kunskapen som vi hade då i Göteborg 2009 så ville vi inte ha den typen utav lugn ju. Det är som någon sa här va att: ”Lars, vi sätter inte räven till att vakta hönsgården”.
Polisens förtroende är helt avgörande för att Lugna gatan ska fungera. Men här i Stockholm har polisen inte samma bild av verksamheten. Och enligt Fryshuset så lyckas de flesta av Lugna gatans värdar att lämna kriminaliteten bakom sig – ett bättre resultat än Kriminalvården, menar man. Och det är alltså en man från Lugna gatan i Husby som får förtroende att vara en av ledarna på plats.
En man som inte lämnat kriminaliteten bakom sig.
Rånet på Pantbanken den 4 juni 2015 i Västerås är välplanerat. För att uppehålla polisen så placerar männen ut en misstänkt bomb framför polishuset. Och här ser vi hur två andra tar fram fotanglar som de kastar ut för att punktera däcken och stoppa polisens jakt.
Sedan krossar dom fönstret på pantbanken och stormar in i lokalen.
Ägaren och en kund försöker fly via bakdörren. Men rånarna får tag på ägaren, slår honom över örat och tvingar honom att trycka in koden till kassavalvet.
Det de inte vet är att polisen redan väntar på dem utanför.
POLISKAMERA
Polis 1: Ja, det är fortfarande pågående vid pantbanken.
Polis 2: Kan vi släppa ut barnen den vägen tror ni?
Polis 3: Backa! Backa, backa, backa.
Polis 1: Nej det går inte. De får backa undan!
De packar väskorna med smycken, guld och klockor till ett värde av 6 miljoner kronor.
Polis 1: Mörkt klädda. Tre gärningsmän.
Polis 2: Nu ute. Ute, ute, ute.
Polis 1: Tre gärningsmän. Bilen kvar… Erik Hahrs gata. Fyra gärningsmän!
Polis 2: Fyra gärningsmän!
Polis 1: … fyra gärningsmän. Fem gärningsmän!
Polis 2: Fem gärningsmän hoppar in i bilen nu.
Polis 1: Fem gärningsmän. Lastar in i bilen. Gör sig klara för att åka iväg. Bilen beredd att lämna. Kommer bli en konfrontation troligtvis. Piketen?
(Fortsatt radiokommunikation)
Polis: Kör, kör, kör.
Polis: Bilen lämnar, det är en Audi Q7...
Efter en kort biljakt griper polisen rånarna. Alla männen döms till fängelse. Hårdast straff får mannen från Lugna gatan. 3 år och 8 månader.
Jörgen Olsson var den polis som samarbetade närmast Fryshuset under etableringen i Tensta.
Reporter: Men du trodde på den här projektledaren, trots att han hade en kriminell bakgrund? Hur resonerade du då?
Jörgen Olsson, närpolischef Tensta: Jag resonerade väl så här, han hade väl kommit i åren lite grann. Han, när han pratade så upplevde jag att han hade en glöd. Som polis blir man lite människokännare. Dessutom var de uppbackade av Fryshuset och Fryshuset hade liksom gott i god för de här. Och jag kände att jag inte kan gå in och säga att ”nä, det här tror inte jag på, aldrig i livet, jag kommer inte att stötta det här, det går inte”. Utan, vi måste försöka ge sådana här verksamheter chansen.
Fryshuset i Tensta finns inte längre. Det hade bara öppet en kort period och stängdes våren 2015 på grund av problem med finansieringen. När rånet sker är mannen är fortfarande anställd av Lugna gatan, nu i Hammarbyhamnen.
Jörgen Olsson: Vi ska ge människor en andra chans. Vi får aldrig sluta att göra det. Men vi måste tänka på vilken risk vi tar. När vi får in kriminella i det här demokratiska samhället, som lever och har sin agenda men kör den i det fördolda, men får förtroendepositioner på något sätt. Då blir det ju samhällshotande, det blir systemhotande.
Mannen från Lugna gatan stängs av direkt efter rånet. Men historien om pantbanken leder fram till en grundläggande fråga. Hur väljer Fryshuset ut sina positiva förebilder som ska jobba med just trygghet?
Vi får reda på att det ska hållas ett mångfaldsseminarium i Husby. Och att en av Fryshusets projektledare ska vara där och hålla tal.
Kurdo Baksi: Med dom orden så går vi över till Fryshuset, och Gustav Johansson med det vanligaste svenska efternamnet är välkommen!
Gustav Johansson, ansvarig styrning och administration Fryshuset Husby: Det var flera punkter som dök upp. Men två mycket tydliga punkter var arbeta med positiva förebilder och att skapa mötesplatser.
Vi vill fråga Gustav Johansson om hur man ser till att trygghetsvärdarna är goda förebilder. Men det ska visa sig svårare än vi tänkt.
Reporter: Och hur viktigt är det då att om man till exempel företräder Fryshuset eller någon av de aktiviteter som ni har… Lugna gatan till exempel… Hur viktigt är det då att man…
Gustav Johansson: Nu kommer vi in på Lugna gatan och det kan jag inte svara på.
Reporter: Jo, men hur viktigt är det att man är en god förebild och står för mångfald?
Gustav Johansson: Jag vill faktiskt inte kommentera det. Jag känner att nu är vi inne på saker som kan plockas in i Lugna gatan-sammanhang, och det får inte jag uttala mig om.
Reporter: För?
Gustav Johansson: För vi har en pressavdelning som har satt upp riktlinjer för hur vi ska hantera vår relation gentemot er. Ehhh…
Reporter: Du har försatts i en svår situation här?
Gustav Johansson: Jag är inte rätt person att överhuvudtaget uttala mig om någonting av det här, för det får jag inte göra just nu. Jag försö...
Reporter: Det är ju jättesynd, vi får väl prata med någon annan då.
En av frågorna vi ville ställa till Gustav Johansson handlar om Facebook-gruppen ”Förbjud tiggarna i Kista galleria” som startades av en av Lugna gatans värdar i Husby.
Där ger flera trygghetsvärdar offentligt sitt stöd åt den uppmärksammade Kista-mannen – en man i 25-årsåldern som attackerar tiggande romer för att driva bort dem.
Bland annat häller han tändvätska på en sovande kvinna, och försöker sparka henne i munnen när hon vaknar till, enligt en av artiklarna som Facebook-gruppen länkar till.
”En sann hjälte” och ”Vi är många som uppskattar det svåra saneringsarbete du gör. Du har Husbys stöd”, kommenterar grundaren av gruppen, som var trygghetsvärd bara några månader tidigare.
Inläggen gillas av flera av Lugna gatans värdar i Husby.
Reporter: Att ”Vi är många som uppskattar det svåra saneringsarbete som du gör, du har Husbys stöd”, till den här Kista-mannen...
Martin Marmgren: Det är så klart ett väldigt olämpligt uttalande. Det som den här Kista-mannen har gjort har varit att med våld och hot fördriva människor ifrån vårt offentliga rum i området och det är klart att uttalar man stöd för det så är det väldigt olämpligt.
Senare skriver Fryshuset till oss att stödet på Facebook är djupt olyckligt.
Men vilket ansvar kan man egentligen lägga på unga män, som kommer från kriminalitet och får TRE veckors utbildning och sedan ska skapa trygghet i ett bostadsområde? Vara goda förebilder – stadens representanter – och lösa svåra situationer som knappt polisen rår på?
Trygghetsvärd X: Det är Fryshuset och makthavarna som har ansvaret. Dom är arbetsgivare. Man kan inte skylla allt på oss. Vi som jobbade gjorde ju vårt bästa. Vi hade inte bättre verktyg. Vi ville ju ha jobb. Men vissa personer kanske helt enkelt inte ska jobba med trygghet?
Stockholm stad har hittills betalat Fryshuset omkring 8 miljoner för trygghetsskapande arbete i Husby. Men vad är det för bild politiker och tjänstemän har av vilka det är som jobbar för Lugna gatan?
Ytterst ansvarig tjänsteman är Susanne Tengberg.
Susanne Tengberg: När man ska jobba med trygghetsarbete, då ska ju såklart de människor som vistas i området kunna känna sig trygga. Det får inte vara så att man ska känna sig rädd eller att nån har råkat ut för att den som jobbar som trygghetsvärd har misshandlat en person. Det är ju inte lämpligt.
Mia Päärni: Det beror nog lite på vad det är för nånting.
Reporter: Om man tar misshandel till exempel?
Mia Päärni: Nä, det låter tveksamt.
Reporter: Vad tänker du att det kan vara för problem?
Mia Päärni: Nej, men jag tänker på det uppenbara i att ska man jobba med att stävja social oro eller att möta unga människor som befinner sig i en riskzon. Att själv då ha brukat våld mot andra människor och eventuellt också då möta sitt brottsoffer.
Bo Sundin: En person som har begått något brott stöter på ett brottsoffer till exempel. Det är inte okej.
Enligt Fryshuset så görs noggranna kontroller av varje ny anställd på Lugna gatan. Men vi hittar ändå flera exempel där brottsoffer kan tvingas möta sina förövare som trygghetsvärdar i Husby.
En kväll i februari 2013 tvingas en 14-årig pojke och hans vän in i en bil.
En 19-åring kör bilen och hans kompis sitter bredvid. De åker ut i ett skogsparti nära Husby. De stannar till och går ur bilen. Pojkarna blir misshandlade.
19-åringens kamrat har med sig en pistol och hotar att skjuta dem i benet om de inte betalar sina narkotikaskulder. Och om dom kontaktar polisen ska både dom och deras familjer bli skjutna. Men händelsen blir känd och 19-åringen döms till fängelse för misshandel, olaga frihetsberövande, utpressning och övergrepp i rättssak.
Det 14-årige brottsoffret flyttar från Husby. Men 19-åringen anställs som trygghetsvärd för Lugna gatan – ett och ett halvt år senare. Vi berättar om fallet för Paolo Roberto när vi är på väg mot Fryshuset.
Reporter: Men ett sådant här fall där han har hotat och utsatt unga människor på det här sättet, för grova brott.
Paolo Roberto: Nej, nej, absolut inte.
Reporter 2: Varför inte då?
Paolo Roberto: Nej. Det är… nånstans måste man dra en gräns och där har den passerats. Har man hotat unga människor att skjuta dom i knäna så har man ju passerat en gräns ska jag säga. Så är det.
Reporter: Det blir svårt att skapa trygghet bland ungdomar efter det?
Paolo Roberto: Ja, absolut. Nä, men det är klart att man har passerat en gräns då. Det är klart att man inte ska anställa honom. Så klart.
19-åringen försökte också skalla och sparka en polis fyra månader innan han blev anställd på Lugna gatan. Och det finns fler exempel på värdar som har våldsbrott i bagaget. Misshandel, rån och hot.
Reporter: En jättesvår fråga som man också kan koka ner det till är skulle man vilja att ens egna barn vaktades av, eller fick trygghet av den här typen av personer.
Paolo Roberto: Ja, faktiskt. Om jag ska säga på riktigt vad jag menar. Om min dotter skulle hem sent en kväll då vill jag att Lugna gatan är där, så är det. Då vet jag att hon kommer hem tryggt, så är det.
Reporter: Men säg att du har personer som är dömda för våldtäkt, till exempel.
Paolo Roberto: Det är ett hårddraget… Det tror jag inte dom har, eller det kanske dom har?
Enligt Fryshuset anställer man ingen trygghetsvärd som är dömd för våldtäkt. Men vi hittar ändå just ett sådant fall. 2006 plockades en berusad kvinna upp i en bil och körs till en lägenhet i Husby. Under natten våldtas hon av två män som senare döms till fängelse. När Lugna gatan sedan startar i Husby anställs en av dom som trygghetsvärd i centrum.
Paolo Roberto: Fryshuset får helt enkelt lösa dom sakerna som är dåligt, så är det och fortsätta göra det som är bra.
Vi har många frågor till Fryshuset om det som kommer fram i vår granskning. Hur kan personer som är dömda för våldtäkt och misshandel av barn anses lämpliga som trygghetsvärdar?
Efter att vi träffat Paolo Roberto får vi svar i ett mejl.
Reporter: Jag bara läser här...
Dom skriver att Lugna gatan historiskt sett inte anställt människor dömda för pedofili eller sexualbrott. Man skriver också att i huvuddelen av Lugna gatans uppdrag ska värdarna inte ha begått ett brott de senaste tre åren. Men i Husby har den regeln inte funnits. Fryshuset erkänner att man där inte ens begärt utdrag ur brottsregistret.
Reporter 2: Att de väljer att inte kolla…
De skriver att ”på grund av den akuta situationen och med risk för nya upplopp under 2014” åsidosattes rutinen att begära utdrag ur brottsregistret.
Men det fick aldrig politikerna reda på. Som exempel missar de personen som dömts för våldtäkt.
Mia Päärni, telefon: Ja, det är ju oerhört allvarligt.
Reporter: Ja. Och ni kände inte ens till att dom gjorde de här undantagen.
Mia Päärni, telefon: Nej det gjorde vi inte. Det gjorde jag inte.
Reporter: Vad tänker du om det då? Som sagt, att de åsidosätter...
Mia Päärni, telefon: Det gör mig förskräckt...
I mejlet skriver Fryshuset också att dom anställde personer med – citat – ”högre mandat hos tyngre belastade personer” på grund av den akuta situationen. En av dom var 19-åringen som var dömd för misshandel och hot mot en 14-åring.
Mia Päärni, telefon: Men du har fått mitt spontana svar, det finns ingenting annat att säga än att det är helt oacceptabelt.
Under 2015 har läget stabiliserats i Husby, nu tar Fryshuset utdrag ur brottsregister och har nära dialog med polisen innan anställdning sker, skriver de.
Men när vi fortsätter granska vilka som valts ut som trygghetsvärdar 2015 så hittar vi två fall med personer som står under utredning för brott.
Reporter: Jag har några exempel på personer som anställts den senaste tiden.
Susanne Tengberg: Mmm.
Reporter: Ehhh. Här då ett fall med en person som…
Den första personen får jobb i maj 2015 samtidigt som han utreds för innehav av automatvapen och en pistol. Den andra polisanmäls för att ha hotat och slagit en man blodig på McDonalds. Två veckor senare anställs han som trygghetsvärd trots att utredning pågår.
Susanne Tengberg: Nej men, när du visar det så här så låter det ju inte lämpligt. Då önskar man att det fanns… alltså… nej, det är ju inte helt lämpligt.
Reporter: Men de här jobbar ju idag, för Lugna gatan och går som trygghetsvärdar på centrum, idag?
Susanne Tengberg: Ja, då är det nåt vi får fortsätta att diskutera på styrgruppen med Fryshuset.
Reporter: Det här har du inte informerats om?
Susanne Tengberg: En del saker har jag informerats om. Det här kan jag säga, känner jag inte till.
Reporter: Varför har ni inte insyn i vilka man anställer? De är ju ändå stadens representanter. De går ute på torget, har den här jackan på sig och ni vet inte vilka de är? Vad de har för bakgrund?
Susanne Tengberg: Vi vet ju… självklart vet vi att de når ungdomar med före detta…dom ska ha varit före detta kriminella. Kanske inte att de är pågående aktivt kriminella. Det är ju inte bra.
Bo Sundin: Om det stämmer så tycker jag det är mycket märkligt. Men det är en fråga du får ställa till Fryshuset exakt.
Reporter: Varför märkligt?
Bo Sundin: Jaa, för det stämmer ju inte med uppdraget i såna fall, tycker jag. Om de... om det pågår utredningar eller att de håller på med vissa saker, då ska de inte anställas, tycker jag.
Reporter: Men det är inget som du känner till…
Bo Sundin: Nej... inte direkt.
Reporter: Borde du inte göra det? Du talar dig varm för Lugna gatan.
Bo Sundin: Ja, alltså jag har ju inte kartlagt bakgrunden hos dom killarna, eller dom på Fryshuset, men...
Reporter: Men du litar på Fryshuset?
Bo Sundin: Ja, det gör jag.
Efter att vi träffat dom ansvariga i Husby får vi reda på att Fryshuset nu tagit beslut om att stänga av trygghetsvärden som utreds för misshandel på McDonalds. Men totalt har 5 av 20 – alltså en fjärdedel – av trygghetsvärdarna som jobbat i Husby anställts samtidigt som dom utretts för brott.
Frågan är vad de politiker och tjänsteman tycker som köpt in Lugna gatans tjänster – skulle de känt sig trygga om det var deras egna barn det gällde?
Susanne Tengberg: Jag skulle önska att vi hade dem, att… Nu måste jag ändra mig här… Nej, jag skulle inte känna mig trygg om de inte har tagit avstånd från sin kriminalitet. Nej, det skulle jag inte göra.
Reporter: Men om du ser de här exemplena vi hade… Vapenbrott, under utredning för misshandel, i väldig närtid försökt skalla en polis… Och sedan möter de…
Susanne Tengberg: Nej, men det låter ju…
Reporter:.. dina barn på stan…
Susanne Tengberg: Ja, nej, det skulle jag inte tycka var bra så klart.
Reporter: Och varför ska Husbys föräldrar ha det så då?
Susanne Tengberg: Då tänker jag att… jag bygger det på ett tidigare resonemang nu. Jag tänker att man måste ändå diskutera, hur ska vi tillsammans hjälpas åt och få bort barn och unga från kriminalitet. Det är ett... jag tror att om inte samhället lyckas med det, då går samhället under.
Stadsdelens ordförande Mia Päärni hör av sig och vill träffa oss igen. Det hon framförallt är upprörd över är att Fryshuset inte ens kollat brottsregistret på vissa av de före detta kriminella som ska skapa trygghet på Husbys gator.
Mia Päärni: Det finns det ju ingen på den politiska sidan, i den här stadsdelsnämnden, eller bland tjänstemännen i våran förvaltning som skulle accepterat det. Och det här är ju faktiskt nånting som vi inte har fått information om. Det går ju faktiskt stick i stäv med det som vi har diskuterat, det vi har fått veta vad de gör och hur de jobbar.
Reporter: Så vad har du nu sagt till dem i kontakterna?
Mia Päärni: Vi måste ha en diskussion med dem omgående. Nu vill vi veta varför de inte har informerat oss om att de har gjort det här. Hur det kommer sig att de har frångått från sina rutiner, och hur vi ska göra framöver. För det här får aldrig hända igen.
Paolo Roberto: Det är klart att det inte är bra för ett område om det du säger händer, absolut inte. Men… Det är otroligt många liksom – jag inkluderad – som har börjat en resa till nåt som är bättre. Men återigen, det är problematiskt. Det är svåra problem.
Reporter: Du tror att det kan fungera?
Mia Päärni: Ja… även om det... är liksom… det är så otroligt upprörande, det som har kommit fram. Ehh, men jag tror att det går att få det att fungera, och hoppas verkligen det. Mmm.