Tänk dig in i den här situationen. Du har fått en stroke. Överlevt – och hamnat på en rehabiliteringsavdelning. Men sjuksköterskan som sätter dropp, ger medicin och har ansvar för vården är inte alls utbildad sjuksköterska.

Tänk dig att det istället är – en plattsättare, en hönsuppfödare, ett butiksbiträde eller en lastbilschaufför. Som alla har en sak gemensamt. De är legitimerade sjuksköterskor – men dom har också något annat gemensamt: De har alla bluffat sig till sitt yrke – på ett sätt som myndigheter inte kunnat genomskåda.

För att jobba som sjuksköterska måste man ha en legitimation – som är garantin för att personen man möter i vården är rätt utbildad enligt EU:s regler för hur det ska gå till.

För två år sedan avslöjade vi hur människor lyckats lura sig in i vården – ibland rena mytomaner – som fått jobb som läkare och sjuksköterskor.

Vi kunde visa att dom klippt och klistrat ihop betyg – tillverkat egna legitimationer och fått jobb inom vården. Då lovade man att kontrollerna skulle bli bättre för att få stopp på det här livsfarliga fusket.

När vi nu skulle följa upp vad som hänt hittade vi ett bedrägeri som borde vara omöjligt: Falska sjuksköterskor – med äkta intyg.

Dom finns på sjukhus runt om i landet.

På Danderyd – Sahlgrenska – S:t Göran

Här jobbar en kvinna som har lyckats skaffa sig ett par års erfarenhet i yrket. Hennes arbetskamrater – eller patienter här inne har ingen aning om det vi vet.

“Saja”: Men vad är det som är ditt problem?

Reporter: Ja, problemet är om ju du jobbar som sjuksköterska om du inte är sjuksköterska eller utbildad sjuksköterska.

“Saja”: Det är jag visst det.

”Saja”: Jag har utbildning, jag har legitimation och jag jobbar. Du vet liksom, jag har inte gjort något fel.

Reporter: Nej, men jag förstår du erkände ju att du ljög om din utbildning och din bakgrund och vad är det som säger att du inte ljuger om det nu då?

Kvinnan – som vi kan kalla Saja – jobbar som sjuksköterska på flera sjukhus i Stockholm, bland annat på S:t Görans Karolinska.

Hennes historia inom vården börjar tidigt – redan på gymnasiet väljer hon den tvååriga vårdlinjen. Senare gör hon ett försök att plugga till sjuksköterska i Stockholm – men hon avbryter studierna. Sjuksköterskedrömmen tycks hon lägga på hyllan och istället får hon anställning som det hon är utbildad för – undersköterska – på en privat vårdklinik. 

Men hennes arbetsgivare är då i större behov av sjuksköterskor – och plötsligt berättar Saja att hon snart ska ta examen – som just sjuksköterska på Karolinska Institutet.

Zilla Hirsch, åklagare:  Legitimationen får du om du som sjuksköterska genomgått utbildning. Det är ju Socialstyrelsen som ger den och då kontrollerar ju Socialstyrelsen att du har utbildning, sen får du legitimationen. Då vet ju den som anställer att man har den bakgrunden man ska ha.

Så tanken är ju att vi ska känna oss trygga när vi kommer till vården att den personen du träffar har den utbildningen, det vill säga kan sitt jobb.

Zilla Hirsch är åklagare – under en period specialiserad på brott inom sjukvården. Hon kommer att spela en roll i Sajas liv, på ett sätt ingen av dom vet vid den här tidpunkten då Saja just fått jobbet som undersköterska.

Zilla Hirsch: Det är ju brist på sjuksköterskor så arbetsgivaren sa jag är jätteintresserad av att få veta när du är klar. Så höll de på att fråga, så tillslut så sa hon att nu är hon klar. Nu har jag min sjuksköterskeexamen. Då frågade de efter legitimationen och då sa hon att: ”Jag har inte ansökt om den ännu för jag har inte pengarna till avgiften.” För det kostar faktiskt en avgift att få den där legitimationen.

Avgiften var då 700 kronor. Men arbetsgivaren litar på Sajas ord – att hon tagit examen – och anställer henne som legitimerad sjuksköterska.

Ylva Lindh, dåvarande operativ chef: Hon jobbade som joursjuksköterska inom hemsjukvård. Och där gör man lite allt möjligt, det är läkemedelsadministrering, det är injektioner, man kopplar på lite dropp och så.

Ylva Lindh var då operativ chef på vårdföretaget och börjar ana oråd när Saja trots upprepade förfrågningar inte visar upp någon legitimation – istället kommer bara bortförklaringar. Och Saja jobbar på. 

Ylva: Då ringde jag till KI där hon uppgivit att hon hade gått och dom hade inga registrerade kurser på henne. 

Reporter: Hur reagerade du när du förstod att hon inte hade gått på Karolinska institutet?

Ylva: Jag tyckte det var allvarligt, och pratade ju med mina chefer och då bestämde vi att vi skulle göra en polisanmälan.

Och hos Socialstyrelsen fanns inga spår av Saja – hon hade inte ens lämnat in en ansökan om legitimation. Det har nu gått fem år sedan hon avslöjades som falsk sjuksköterska. Det blev utredning och rättegång. 2015 dömdes hon i Svea Hovrätt för brott mot patientsäkerhetslagen. Straffet blev 50 dagsböter.

I domen slås fast att hon måste ha varit medveten om att hon inte hade rätt att jobba som sjuksköterska.

Även arbetsgivaren får sig en åthutning eftersom de inte gjorde det dom är skyldiga att göra: kolla med Socialstyrelsen att hon hade legitimation – och det bidrog till att situationen uppkommit. 

Reporter: Hej ursäkta att jag stör, jag söker..

Kvinna: Hon är inte hemma. 

Reporter: Vet du när hon kommer hem?

Kvinna: Alltså i natt, i kväll. 

Reporter: Hon jobbar sent? 

Kvinna: Ja, hon jobbar kväll.

Reporter: Är hon på Karolinska eller Danderyd? Är det S:t Görans ikväll eller?

Så – hur kommer det sig då att hon idag – tre år efter domen – jobbar som sjuksköterska och dessutom – är godkänd och legitimerad av Socialstyrelsen?

Telefon “Saja”

Reporter: Det är det jag menar, så har man inte utbildningen så ska man ju inte jobba som legitimerad sjuksköterska.

”Saja”: Men jag är legitimerad sjuksköterska.

Reporter: Mmm. Precis…

Ur: Digi 24

“Arbetstillfällen med löner sju gånger större än de i Rumänien. Det handlar om sjuksköterskor som kan åka och jobba i Tyskland även om de inte kan tyska.”

Så här lät det i rumänsk tv för tre år sedan. Det är ingen nyhet att det är brist på sjuksköterskor. Och det är något som kan få svåra följder.

Ur Digi 24

Enligt den nationella statistikbyrån, har nästan 20 000 sjuksköterskor lämnat landet under de senaste fem åren”.

– Som i Rumänien – ett land inom EU som år efter år dräneras på vårdpersonal när de flyttar till länder med bättre villkor och högre löner.

Som Sverige. Här ligger rumänska sjuksköterskor i topp bland dem som söker legitimation från andra EU-länder.

För med legitimation i ett EU-land är steget inte så långt till att få en i Sverige – och Socialstyrelsen är den myndighet som kontrollerar ansökningarna. 

När vi för två år sedan avslöjade förfalskade dokument som myndigheten låtit sig luras av – lät det så här:

Ur Uppdrag granskning 2016:

Erik Höglund, fd chef Socialstyrelsens avdelning för regler och tillstånd: 

Reporter: Och jag vill visa dig några intyg här. Det här var ju det som han kom in med för att få sin legitimation.

Reporter: Vad tänker du när du ser det där intyget? 

Erik Höglund: Ja för det första, Röda korset är ju en behörig myndighet för sjuksköterskor i Schweiz och det är ju på dom handlingarna som utredaren har tagit fram ett beslut om att få legitimation. 

Reporter: Jag tänker, dom här korsen, som är ritade här runt, så ser ju inte Röda korsets kors ut. 

– Nej det har du rätt i. Alltså jag kan ju tycka att med allt vi vet idag, när vi har hittat det här att vi har blivit lurade av det här intyget så och också med kunskapen vi har idag om hur intygen faktiskt ser ut från Röda korset i Schweiz så kan man ju tycka att det här ser inte särskilt professionellt ut. 

Efter Uppdrag gransknings förra reportage – där Socialstyrelsen alltså lurats av personer som själva klippt och klistrat ihop fejkade examensbevis och intyg från skolor i Sverige och andra länder skärptes kontrollen ytterligare.

Numera används ett internationellt varningssystem som ska avslöja fuskarna. Och – just examensbetygen från vårdskolorna runt om i Europa kollas noga.

Zara Warglo, chef avd för behörighet Socialstyrelsen:

Vi använder varningssystemet oftare även utifrån det förhållandet att det har tillkommit andra funktioner, det här är ju ett varningssystem som successivt byggs upp. Så numer har vi den möjligheten att i samtliga ärenden där vi beviljar legitimation göra en slagning i det här varningssystemet.

Vi kan se utifrån de här slagningarna så har vi inte hittat fler fuskare, den största majoriteten är absolut min inställning, att man, man kommer med äkta handlingar och man har ingenting att dölja.

Äkta handlingar – det är garantin för Socialstyrelsen. Men hur kommer det sig då att de personer vi hittat halkat igenom det här finmaskiga nätet?

Reporter: Hej jag heter Karin Mattisson och ringer från Sveriges television. Men är du utbildad då, du är utbildad i Rumänien till sjuksköterska?

Kvinna: Men. Jag vill inte svara nånting på frågor för jag fattar inte, varför ringer du mig? Vem är du som. Varför ska jag svara på sånt ja?

Reporter: Jo. Det är ju jätteintressant att veta hur det har gått då för dig. Du har ju uppgett till Socialstyrelsen att du är utbildad i Rumänien till sjuksköterska. Och då undrar jag. 

Kvinna: Det är därför jag är lite försiktig, varför ska jag svara till dig? 

Reporter: Ja varför inte tänker jag? Vad är problemet? Om du har utbildat dig utomlands. 

Nej, det är ingen slump att just hon blir uppringd. Vi har fått veta att det kan finnas dom som hittat ett sätt att komma runt myndigheternas kontroller.

Så vi begär ut allt underlag för de drygt 80 personer som studerat i Rumänien de senaste fem åren – och som nu fått legitimation i Sverige. Och – ringer några av dem som idag bor och jobbar här. 

”Petru”

Reporter: Vi håller på gör ett reportage om vårdpersonal som har pluggat utomlands och ser här i Socialstyrelsens register att du har legitimation som sjuksköterska. Och har pluggat i Rumänien. Stämmer det? 

”Petru”: Ja, ja, ja det stämmer ja. Alltså, jag jobbade på internmedicin alltså typ palliativ om man säger så, jag har inte bara varit på en avdelning, jag har inte varit bara på en avdelning, inte på njur och sånt det har blivit mest palliativ. Reporter: Så du var där på heltidsstudier helt enkelt? 

”Petru”:Ja.

Reporter: Jaha. Vad jobbar du med? 

”Petru”: Jag är produktionsansvarig på. Jag jobbar med höns om jag säger så. 

Reporter: Med höns?

”Petru”: Och jag har mycket mer betalt än vad jag hade som sjuksköterska. Jag redan jobbar på arbetsplatsen som jag är på idag, jag har jobbat i 11 år.

Reporter: Jaha!

”Jag har jobbat i elva år” säger han. I Sverige – med hönsuppfödning. Men – man kan ju inte va på två ställen samtidigt: jobba heltid i Sverige och samtidigt plugga tre år på heltid till sjuksköterska i Rumänien.

I hans ansökan för att få svensk legitimation ligger betyget från skolan i Rumänien. Där står att han studerat dagtid och tagit examen 2009. Alltså samtidigt som han varit här.

Vi jämför de år han ska ha pluggat i Rumänien med hans inkomst samma år i Sverige. I snitt har han tjänat cirka 19 000 i månaden på hönsuppfödning under de år han ska ha suttit i skolbänken.

2007: 158 000 i årsinkomst

2008: 271 000 

2009: 245 000

Vi hittar fall efter fall: För Socialstyrelsen har de uppgett att de har gått i skola i Rumänien – men vi ser att dom samtidigt har varit skrivna här och haft årsinkomst här. När vi ringer skolorna där de har studerat – hänvisar flera till sekretess.

Telefon:

Vårdskolan, Carole Davila.

Skolan: Ja. Jag vet inte ens längre. Skicka officiellt så ser vi då. Men som jag sa till er, personuppgifter får vi inte ge ut om vederbörande.

Skolan: Vi kan inte ge ut sån information.

Det är konfidentiella uppgifter och inget som vi lämnar ut utan personens medgivande. Så vi åker dit. 

Med oss har vi några namn på sjuksköterskor som har fått legitimation i Rumänien – och sedan i Sverige. Vi misstänker ju att betygen och avgångsdiplomen är falska. Dom som borde kunna svara är ju de som godkänner dokumentationen – och såklart skolorna.

Reporter: Vi kommer från Sveriges Television. Vi granskar sjuksköterskeskolor i Rumänien. För att många studenter läser här och sen åker de till Sverige och jobbar som sjuksköterskor.

I norra Rumänien ligger staden Târgu Mureș. Där finns flera skolor som utbildar sjuksköterskor och läkare. Här är det också attraktivt att läsa för utländska studenter – det är billigare jämfört med andra länder. Just den här skolan tar en avgift på cirka 18 000 kronor för att bli sjuksköterska.

Vi har hittat ett antal personer som studerat vid de olika yrkesskolorna och som har både rumänsk och svensk legitimation.

Reporter: Vet du att det finns förfalskade diplom? 

Vårdförbundet: Jag vet inte, nej nej. Vi ger inga kommentarer. Säg det, det kommer inte på tal. 

Reporter: Har du hört om det?

Jazz: Nej, hon vet inte. 

Vid en av de större skolorna ska två personer – som just nu jobbar på Danderyds sjukhus – ha studerat. En kvinna som gick ut 2012 – har idag både svensk och norsk legitimation.

Och en man som tog examen 2015 – fick nyligen norsk legitimation, vilket gör att han enkelt kan få en svensk. Kan du fråga var receptionen ligger? Är det hitåt?

Vad står det där då, we'd like to speak to someone, like the headmaster of the school..

Det är några personer, jag har förstått från Sverige, som vill intervjua er. Jag har inga detaljer.

Mircea Simionescu, universitetsrektor

Reporter: När man läser medicin och till sjuksköterska, måste man vara på plats här då eller kan man läsa på distans? 

Mircea Simionescu: Systemet tillåter inte distansstudier i medicin. Det är obligatoriskt att vara på plats här på universitetet. Och närvaron är obligatorisk. 

Reporter: Vi tänkte vi skulle gå och prata med skolan som utbildar sjuksköterskor och fråga dom lite om studenterna där.

Ţăran Camelia, rektor för sjuksköterskeutbildningen

Reporter: Men kan man jobba i Sverige på heltid och läsa här samtidigt?

Rektorn: Nej, nej något sådant går inte.

Det går alltså inte att läsa på distans.

Reporter: Känner han igen den typen av certifikat? 

Rektorn: Vänta lite. Jag ska ta deras...

Reporter: Det är två olika studenter, kan hon titta på de båda. Det är viktigt att hon tittar på den också. 

Reporter: Så han har gått här helt säkert enligt den här boken?

Rektorn: Ja, såklart.

Rektorn: Det här är erat. Och här är hon. Här är hon då. 

Rektorn: År 1, 2 och 3.

Reporter: 2009-2012. 

Rektorn: Så ni ser att de överensstämmer.

Reporter: Filma av där lite också. 

Reporter: Då tar vi anledningen till att vi frågar. Det är att vi har uppgifter om att en av de här personerna har jobbat i Sverige heltid, samtidigt som han ska ha läst här. Och hur är det möjligt?

Rektor: Jag vet inte, om personen har betyg. Det är 600 elever, jag känner inte varenda en, var de rör sig och vad de gör. Men om de kommer till skolan, har betyg, gör tentamen, så antecknar vi respektive tenta. Det betyder att personen har varit närvarande på skolan i och med att dom har betyg.

Allt ser korrekt ut. Rektorn intygar att det här är sant och stämmer. Men det stämmer inte med våra uppgifter. Inte alls. 

Vi kontrollerar flera sjuksköterskor som har legitimation i Rumänien – och nu också i Sverige.

I Bukarest ligger sjuksköterskeorganisationen som utfärdar rumänska legitimationer, motsvarigheten till Socialstyrelsen. Hit skickar eleverna sina examensbetyg efter avslutad utbildning.

Reporter: Du kan skriva det här intyget och ge det till studenten, för att studenten gick på en viss skola.

Beatrice Nimereanu: För att skolan intygar kvalifikationen.

Reporter: Ja och det är det som är allvarligt. För det vi har sett är att det finns skolor som påstår att studenten har gått där. Om du tittar på betygen och allt så ser det ut som att allt är i sin ordning.

Beatrice Nimereanu: Jag förstår.

Reporter: Men skolan själv lurar dig. Förstår du? 

Beatrice Nimereanu: Ja. För det här är det Utbildningsdepartementet, som är den ansvariga myndigheten som utför yrkeskvalifikationerna. Det är inte inom Hälsodepartementets ansvar eller Vårdförbundets. Vi kan inte kommentera det här.

Enligt betygsböckerna så har eleverna varit närvarande på skolan. Men vi vet – att en av dem har varit plattsättare och jobbat med olika byggprojekt i Stockholm – och tjänat runt 300 000 kronor om året. Samtidigt.

En annan har jobbat med kreditutlåning för en bank. Det berättar hon när vi utger oss för att vara ett bemanningsföretag.

Telefon, ”Elena”

Reporter: Så jag vill alltså först försäkra mig om att mina uppgifter är korrekta. Har ni jobbat på Finance? 

”Elena”: Ja.

Reporter: Och perioden under vilken ni jobbade där, jobbade ni där från 2007 till 2014?

”Elena”: Ja.

Reporter: Ah, då är mina uppgifter korrekta. Och jobbade ni heltid?

”Elena”: Ja.

Reporter: Jobbar Ni fortfarande på bank eller?

”Elena”: Som sjuksköterska.

Under de år hon själv bekräftar att hon jobbade heltid – intygar skolan att hon har studerat där – på heltid. I Sverige jobbade hon först som vårdbiträde – men – examensbeviset från skolan gav henne svensk legitimation – som alltså lett henne hela vägen till en tjänst på Danderyds sjukhus.

Men Beatrice Nimereanu – den som godkänner legitimationsintygen – verkar trots våra uppgifter inte så förvånad som man skulle kunna förvänta sig.

Beatrice Nimereanu: Så, jag repeterar. Det är inte vår uppgift. Vi kontrollerar yrkesutövningen.

Reporter: Ja, men när du hör att det är skolor som gör det här för pengar, de tar pengar från studenterna och de skriver i boken, de skriver att studenten har gått i skolan i tre år, men samtidigt så har den här studenten varit i Sverige och jobbat heltid med helt andra saker.

Beatrice Nimereanu: Jag förstår. Men du vet, såna rykten måste bevisas. Och det är inte vårt ansvar. Så det är inte trevligt att höra något sådant för att vi har väldigt bra yrkespersoner, ett väldigt viktigt yrke för samhället och vi kan inte göra mycket åt det.

Reporter: Men är du förvånad att höra att vi har information om att studenter har gått ut skolan men aldrig har varit i skolan?

Beatrice Nimereanu: Som sagt, jag har hört det förut, men det måste bevisas (skrattar). Du vet...ja. 

Reporter: Men du har hört det förut, att det här händer på vissa skolor?

Beatrice Nimereanu: Det är något som alla diskuterar. 

Reporter: Och hur diskuteras det, vad säger de om det?

Beatrice Nimereanu: De hör också det du säger, de hör att det finns skolor där ingen gått.

Reporter: Det är därför det här bedrägeriet är så svårt att se, för er också.

Beatrice Nimereanu: Ja.

Reporter: För att när du får dokumenten från skolan så måste du på något sätt lita på dem. Eller hur.

Beatrice Nimereanu: Ja såklart. Det här ryktet, som du berättar, vi hör dem men för tillfället när vi inte kan ingripa. För tillfället så ser situationen ut så här.

Reporter: Är det frustrerande för er, att ni hör rykten? Ja, för att det, för hela samhället. Det är våra yrken. Det här är olyckliga omständigheter (accidental situations). Våra yrkespersoner är väldigt bra. Väldigt kompetenta.

Hon verkar luttrad – men också uppgiven. För det är närmast omöjligt – för myndigheter – att genomskåda. Ansvaret ligger på den rumänska regeringen – så vi försöker boka en intervju med utbildningsministern.

Utbildningsdepartementet, press

Reporter: Här är press.

Press: Goddag. 

Reporter: Goddag, vi vill komma i kontakt med pressen från Utbildningsdepartementet. 

Reporter: Vi har information om skolor som i Rumänien som gör håller på med någon slags bedrägeri. De låtsas att de har studenter som de utbildar till sjuksköterskor men de går faktiskt inte i skolorna. 

Reporter: Så det är en bluff. Förstår du? Och det är det som Utbildningsdepartementet borde vara medveten om. 

Press: Det finns ingen som kan prata.

Press: Det går inte. Jag får inte ge en kommentar.

Reporter: Finns det inte någon som kan, i hela huset?

När vi kartlägger personerna – med information från Skatteverket, CSN, Landstingsarkivet, Folkbokföringsregistret, anställningsavtal, offentliga och privata arbetsgivare – får vi fram vad de egentligen har gjort när de påstår att de pluggat till sjuksköterska. 

Kvinnan som bekräftade för oss på telefon att hon jobbade heltid under sin studietid är på väg hit – vi har fått veta att hon snart går på sitt morgonpass. 

”Elena”

Reporter: Det är så här, vi håller på att granska dem som går utbildningar utomlands och jobbar, för du jobbar som sjuksköterska?

”Elena”: Ja.

Reporter: Här inne?

”Elena”: Ja, det stämmer.

Reporter: Ja, ja. Men, du har inte gått på skolan.

”Elena”: Här, i Sverige?

Reporter: Nej, i Rumänien.

”Elena”: Jag har gått på skolan.

Reporter: Och vad jag förstår det så var du och jobbade på ett finansinstitut i, i Rumänien samtidigt. 

”Elena”: Ja, ja, det stämmer.

Reporter: Heltid.

”Elena”: Mm.. Jag jobbade som chef och jag har hunnit att göra skolan.

Reporter: Men man kan ju inte jobba heltid som chef och på ett, på ett helt annat jobb och samtidigt gå i skolan.

”Elena”: Men det funkar. Du kan lära dig hemma också. Och du kan gå till examen också, om du tar din examen, det funkar.

Hon skriver senare i ett mail till oss att hon är rätt utbildad efter det rumänska systemet. Och – hennes chef ringer upp och säger att kvinnan gör ett bra jobb som sjuksköterska men hon vill inte kommentera våra uppgifter.

Vi hittar en annan kvinna som jobbade heltid på ett lager i Skåne – under samma period som hon ska ha suttit i skolbänken. 

Trots det bekräftar skolan hennes närvaro.

Telefon: Ja, hon gick ut här hos oss, på eftergymnasiala skolan. 2014 gick hon ut.

En ung man jobbade som lastbilschaufför i Västsverige när han – enligt underlaget för hans sjuksköterskelegitimation – studerade dagtid i en stad, sju timmar nordväst om Bukarest.

Och en man tjänade runt 300 000 om året på olika byggprojekt i Stockholm. Han var samtidigt inskriven – och betalade – för att gå på skolan i norra Rumänien. Men – en av terminerna läste han samtidigt SFI på vuxenskolan i Stockholm – och fick godkänt i betyg där.

Ett tips gör att vi också tittar på legitimationer från ett annat land, Polen, och hittar – ett butiksbiträde i Mellansverige – som dessutom hade två jobb, tjänade runt 300 000 – samtidigt som hon ska ha gått i skolan i Polen.

Vi ringer upp skolorna – den här gången utger vi oss för att vara svenska arbetsgivare som vill anställa sjuksköterskor. 

Telefon, Vårdskola Henri Coanda

Skolan: Hej, jag har sökt efter honom och han har ett diplom/examensintyg som är utfärdat, med Serie F Nr ( ) från den 14/10 -2013, då hämtade han upp sitt diplom.

Hur går det till? Och vad säger sjuksköterskorna själva om våra uppgifter.

Telefon, ”Petru”

Reporter: Men, och hur jobbar du då, vad är dina arbetstider, skulle vi kunna ses.

”Petru”: Alltså jag är rätt så fritt, det är jag som planerar mitt jobb.

”Alex”

Reporter: Hej, är du sjuksköterska som har jobbat här inne ikväll? 

”Alex”: Ja

Reporter: Heter du ...? 

”Alex”: Ja.

De har alla legitimationer – utfärdade av Socialstyrelsen – som bygger på äkta examensbevis – från skolor som intygar att de har gått där.

De är falska sjuksköterskor med äkta intyg. När vi tidigare granskade bluffmakare inom vården kunde vi avslöja hur de klippt och klistrat ihop falska intyg – för att lura arbetsgivare och myndigheter. 

Ur Uppdrag granskning 2106.

Reporter: Ja du jobbade i över tre år som läkare, du behandlade över tusen patienter som inte har en aning om.

Man: Ni är snälla och stannar där.

Reporter: Dom har inte en aning om att du inte var en riktig läkare, vad säger du om det skulle jag vilja veta.

Vi berättade då om flera – rena mytomaner – som på ett sinnrikt sätt förfalskat dokument. Men trots att den här bluffläkaren hade avslöjats – så gjorde varken arbetsgivaren – eller Inspektionen för vård och omsorg någon polisanmälan.

Ur Uppdrag granskning 2016

Christina Carlsson, enhetschef Inspektionen för vård och omsorg.

Christina Carlsson: För att vi gjorde en bedömning utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv så är det bättre att granska hur vårdgivaren sköter sina legitimationskontroller över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal.

Reporter: Hur kan det vara bättre ur ett patientsäkerhetsperspektiv, man kan väl göra båda sakerna – att både granska och kritisera arbetsgivaren och polisanmäla en person som arbetat bedrägligt som läkare?

Christina Carlsson: Nu gjorde vi bedömningen att det var det här vi skulle göra för vi trodde att det här hade störst effekt för att komma till rätta med den här typen av problem.

Samma dag vi sände vårt reportage ändrade sig arbetsgivaren – Region Skåne – och polisanmälde. Trots att de då känt till den falska läkaren i två år. Men då var det för sent.

Zilla Hirsch, åklagare: Och utifrån perspektivet bara patientsäkerhetslagen kunde jag konstatera att det där brottet skulle preskriberas åtta dagar efter att den anmäldes. 

Reporter: Så det var försent, den anmäldes för sent?

Ja den var döfödd redan från början utifrån preskriptionsperspektivet om vi pratar patientsäkerhetslagen liksom.

Bluffläkaren gick fri. Och – sökte sig tillbaka till vården men som vårdbiträde. Och den falska sjuksköterskan – som fejkat dokument från Röda korset – blev av med sin legitimation, polisanmäldes av Socialstyrelsen men fortsatte trots det att i nästan två års tid söka nya jobb.

Som falsk sjuksköterska, falsk läkare – men till slut åkte han dit när han sökte jobb i Lerums kommun – och utgav sig för att vara socionom.

Terence Cross, Enhetschef, stöd och omsorg, Lerum.

Terence Cross: Och jag minns den dan mycket väl, för jag fick upp hans examensbeviset på min dator, det var i pdf-format, och jag reagerade direkt, som ni kanske hör är jag engelsk språkig, engelsman. Och jag fastnade på ett ord och det var detta. Honors. Den har en amerikansk stavning, och detta skulle komma från ett brittiskt universitet. Om det är någonting som en engelsman inte gör det är att stava på amerikanska, det förekommer inte. Och när jag upptäckte detta började jag titta närmare på examensbeviset, och det var alldeles uppenbart att det var inte äkta. 

Terence Cross: Det som är betydligt allvarligare, han uppgav också att han var sjuksköterska. Vilket är någonting jag aldrig undersökt eftersom det var inte aktuellt för tjänsten, men det är klart det underminerar också förtroendet för sjukvården, det underminerar förtroendet för, för universiteten. Och jag tycker även i förlängningen att det kunde underminera förtroendet för, för människor med utländsk bakgrund. Vilket är, skulle vara otroligt beklagligt eftersom vi har väldigt många, väldigt duktiga akademiker.

Så – Terence Cross polisanmäler honom och efter att polisen då fått in två anmälningar utreds han. Förra året dömdes han – mot sitt nekande – till ett års fängelse för urkundsförfalskning.

Runt om i landet har landsting och regioner gått igenom sin vårdpersonal för att se om det finns dom som jobbar utan legitimation.

I vår granskning hittar vi 335 fall – där arbetsgivare slarvat och helt enkelt inte undersökt om personen har legitimation vid anställning. Men det kan vara många fler – eftersom alla arbetsgivare inte har kontrollerat sin personal.

Även om de här personerna har rätt utbildning så är det olagligt att jobba utan legitimation och dessutom farligt – för när kontrollen brister så kan ju andra – rena bluffmakare slinka igenom.

Kartans röda prickar är de 27 personer vi hittat i vår kartläggning. De har på olika sätt lurat sig in i vården. En del utreds just nu av polis. Andra är redan dömda – och vissa jobbar på sjukhus runt om i landet.

Här är några exempel på sjuksköterskor som faktiskt dömts:

Falsk sjuksköterska

Kvinna

Förfalskade studieintyg

Mälarsjukhuset 

Dömd: brukande av falsk urkund

Hon klarade inte utbildningen utan använde ett manipulerat examensbevis.

Falsk sjuksköterska (Västra Götaland)

Kvinna 

Förfalskade legitimation

Sökte jobb: NU-sjukvården

Dömd: urkundsförfalskning

Kvinnan sökte jobb på kirurgen med en egentillverkad legitimation

Falsk sjuksköterska  (Västernorrland)

Man

Förfalskade examensbevis

Sundsvalls sjukhus

Dömd: Brott mot patientsäkerhetslagen

Och – han jobbade i nästan tio år innan bluffen avslöjades när en patient slog larm. 

Falsk sjuksköterska (Eskilstuna) 

Kvinna

Förfalskad legitimation

Mälarsjukhuset

Dömd: urkundsförfalskning

Hon förfalskade både examensbetyg och legitimation.

Falsk sjuksköterska (Skåne)

Man

Förfalskade examensbetyg

Hemsjukvården Skåne 

Dömd: brukande av falsk urkund

Den här mannen lurade sin omgivning i nästan ett år. I polisförhör säger han att han klarade jobbet eftersom han gått vårdlinjen och förstod jargongen och för att han jobbade mycket ensam i hemsjukvården. Han avslöjades när han stal medicin – som han själv missbrukade...

Det kan finnas betydligt fler som har lurat sig in i vården. Hur många patienter som drabbats när de sökt vård hos bluffmakarna vet vi inte. Men en enda falsk läkare i Skåne är misstänkt för att ha felbehandlat 37 patienter – men den utredningen har gått i stå eftersom kvinnan lämnat landet.

Vi ska tillbaka till Saja – som dömdes för brott mot patientsäkerhetslagen – hon som hade ljugit om sin utbildning. 

I domen finns en mening som väcker intresse. För under rättegången hävdar hon plötsligt att hon har en relevant utbildning – från utlandet.

Reporter: Hur långt gick ni i att efterforska om hon verkligen hade det?

Zilla Hirsch: Inte alls. Nej. Den uppgiften i domen, den är hennes egen och den framkom i samband med förhandlingen och jag hade inte utrett det innan, det hade inte påståtts innan.

Reporter: Och det kom inte fram under utredningen att...någonting som tydde på det här att hon hade.. 

Zilla Hirsch: Nä hon hade inte sagt det. Alltså vilket i sig är intressant eftersom det är det första man borde säga om man ändå har en relevant utbildning, men det hade hon inte sagt.

Men – ett par månader innan domen faller – skickar hon in en ansökan till Socialstyrelsen om att få sjuksköterskelegitimation. I den hävdar hon att hon blev färdig sjuksköterska i Egypten 2008. 

Med examen utanför EU måste hon göra ett kunskapstest för att visa vad hon kan. Det gör Saja – och klarar testet. Hur är det möjligt? 

Ylva Lind: Hon har ju för det första en undersköterskeutbildning sedan tidigare. Men sen tror jag att man kan lära sig väldigt mycket av andra genom att titta, visa intresse, får vara med och utföra olika arbetsuppgifter. Där hon arbetade hos oss arbetade hon med hemsjukvård, i patienternas egna hem och då arbetar man ensam.

Trots att hon dömts för att ha ljugit om att hon var sjuksköterska så får hon – i augusti förra året – legitimation av Socialstyrelsen.

Zara Warglo, Socialstyrelsen: Mm, det är en bedömning vi gör i alla enskilda fall där vi får upp en signal att här finns det ett brott som har begåtts och då gör vi en helhetsbedömning och det vi har då enligt lagen att förhålla oss till det är samma bedömningsgrunder, samma praxis, som HSAN, som vi kallar dem, använder sig av.

Reporter: Men vad var det som gjorde att ni tyckte att, jo men hon, hon ska få en legitimation trots att hon hade det här i bak, bakom sig? 

Zara Warglo, Socialstyrelsen: Ja, som jag nämnde så gör vi en helhetsbedömning och då kan man bland annat titta på, ja vad har det gett för brottspåföljd? Hur allvarligt är brottet utifrån den brottspåföljd man fått? Och då kan man också komma fram till att utifrån de här omständigheterna, i ett enskilt fall, så ser vi att det är helt enkelt inte tillräckligt för att neka en legitimation. 

Reporter: Men då, om vi tittar då på underlaget för den här legitimationen, för hon hade ju tidigare sagt att hon inte hade någon utbildning, och då kommer hon plötsligt med betyg från ett universitet i Egypten till er, och säger att här, här har jag gått. Varför trodde ni på det?

Zara Warglo, Socialstyrelsen: Därför att där har vi också tittat på, de här betygen som hon hade från. Nej. Ursäkta. Jag går inte in i enskilda fall. Därför så.

Det tyngsta dokumentet i ansökan är betyget från universitetet i Egypten. Socialstyrelsen gör ett försök att kolla om de är äkta. De får inga klara besked.

Men – vi vet ju hur man kan gå till väga för att avslöja en bluffare. Så vi testar vår metod. Vi kartlägger hennes liv i Sverige genom arbetsgivare, offentliga register och det visar sig att hon har haft inkomst på runt 200 000 varje år.

Och dessutom – varit inskriven på Komvux i Stockholm under en period av studietiden i Egypten. Jag har nåt viktigt att visa henne och hon går med på att träffas. 

”Saja”

Reporter: Hej hej, ska vi gå en promenad?

För att få beviset svart på vitt har vi anlitat en kollega i Egypten som åker till Sajas universitet. Ledningen ger oss ett skriftligt svar. Hon har inte gått på universitetet.

Reporter: Här är ett brev, du kan få ta med dig det och läsa det i lugn och ro, eller du kan läsa det nu om du vill. Läs det nu.

”Saja”: Okej. Ja. Nej, det är inte sant det här, jag kan också gå vidare du vet.

Det är mycket som inte stämmer. Hon påstår att hon gick ut 2008 – men den första gruppen färdiga sjuksköterskor examinerades först 2010. Stämpeln är fel och tillhör inte universitetet. Hon finns inte i deras register – över huvud taget.

”Saja”

Reporter: Hur kan du, dom säga att du inte har gått där då, överhuvudtaget varför skulle de ljuga om det? 

”Saja”: Men varför skulle jag hitta på? Vet du, jag ska tala om för dig … sjuksköterska. Jo, men jag kan motbevisa dig absolut. Ja. 

Reporter: Det här är ju bevis för att hon iallafall inte gått utbildningen i Egypten. Det är ju den hon har fått sin legitimation på. 

Zara Warglo, Socialstyrelsen: Mmm. Och den måste vi naturligtvis titta på och gå vidare och se vad vi kan göra i det här fallet.

Reporter: Men skulle det vara ett skäl för att återkalla legitimationen. 

Zara Warglo, Socialstyrelsen: Jag kan inte svara på det just nu, jag känner att då skulle jag behöva ha lite mer på fötterna, för att uttala mig i det. På det, här och nu. 

Jag har bokat en träff med sjuksköterskan som nu jobbar som hönsuppfödare. Sedan han fick sin svenska legitimation för drygt ett år sen, har han provjobbat på en medicinklinik – och han berättade ju för mig på telefon att han studerade på heltid i Rumänien.

Reporter. Det här är ju din legitimation, men det är nånting som inte stämmer.  Vet du vad det är?

”Petru”: Nej. 

Reporter: Det står att du har gått dagtid – heltid i den här skolan. Men samtidigt har du varit i Sverige och jobbat eller hur?

”Petru”: Alltså jag har varit i Sverige och jobbat och sen jag gick till provningar hela tiden.

Reporter: Ja men det står här att du har gått på dagtid, heltid.

”Petru”: Nej, jag kan inte, det är inte helt okej. 

Han medger att han inte deltagit i undervisningen men så ser det inte ut i hans betyg. Och – inom EU finns ett direktiv – som detaljerat beskriver hur utbildningen måste gå till för att garantera patientsäkerheten oavsett vilket land man jobbar i. Det ska ske på heltid. Under tre år. Och innehålla minst 4 600 timmars undervisning.

Reporter: Men tänk dig att du själv att du i en skola där du utbildar dig till sjuksköterska bara går och tar proven. Alltså det är ju farligt för patienterna. 

”Petru”: Det är hundra procent farligt, jag vet. 

Reporter: Men socialstyrelsen vet ju inte att du inte har gått där, det tror dom att du har gjort när du fick den här legitimationen. Är det rätt tycker du?

”Petru”: Nej det är inte rätt, skulle inte va rätt. 

Bara tio minuter efter att vi sagt hej då så ringer han tillbaka.

Reporter: Hejsan hej. 

”Petru”: Karin jag vill säga att jag ringde till Socialstyrelsen. Ja jag vill säga till dom att de kan hämta licensen för jag har inte varit hundra procent i skolan.

Reporter: Så du vill helt enkelt bli av med din svenska sjuksköterskelegitimation?

”Petru”: Ja ja, och som jag sa till dig jag har inte jobbat och jag vill inte jobba heller. 

Reporter: Men det är bra, så då kan man räkna med att dig träffar vi inte som sjuksköterska i framtiden i alla fall.

”Petru”: Nej nej nej. Med det kan du vara hundra procent säker.

Hans skola blev nyligen av med sitt tillstånd på grund av korruption. Flera lärare vittnade då om att elever betalat för examen utan att vara närvarande. En tjej skrev slutexamen efter att ha varit på skolan bara en enda dag. Inte så konstigt – för svaren till proven gavs till eleverna. 

Ur: Express de Banat

Reporter: God dag fru Gavrilescu, har ni någon ånger, ni har skickat massa personer som inte kan någonting till de rumänska sjukhusen. Har ni någon ånger för det ni gjort? 

Journalisten som avslöjade skandalen berättar att lärare vittnade om att hela systemet byggde på att de fick ersättning av eleverna. Chefen för skolan dömdes till fängelse. 

Fruns man: vad har hon gjort? 

Reporter: Ni har hotat med att stämma pressen

Managern ger ingen kommentar, går mot rättssalen.

”Petru” fick åka tillbaka till skolan och göra praktik som en följd av skandalen, berättar han. Och kanske talar han sanning när han säger att han gett upp sjuksköterskeyrket.

Men det har inte den här mannen – som har en tjänst på Sahlgrenska.

Under arbetet med reportaget har några frågor gnagt – hur klarar man jobbet? Och hur kan man dagligen utsätta människor för en så allvarlig risk?

Reporter: Är det någonting du har funderat på att det skulle kunna vara en risk för patienten?

”Alex”: Det har jag sagt på intervju också, att jag är inte, har inte så mycket erfarenhet och jag är inte så, liksom, jag har inte jobbat innan och så och då.

Reporter: Har du sagt att du inte är på skolan?

”Alex”: Nej, inte att jag inte gick på skolan, jag har sagt att jag inte jobbat. Att jag har gått utbildningen för ett tag sen och då blir det lite svårare för mig. Just att jag inte har erfarenhet och det. 

Reporter: Men då undrar jag, hur klarar man sig som sjuksköterska då, när man inte har gått på skolan, inte har erfarenhet.

”Alex”: Då har jag börjat jobba som undersköterska, tre fyra månader.

Reporter: Och då lärde du dig lite sjuksköterskejobb eller?

”Alex”: Ja, precis. 

Reporter: Men de vet inte att du läste, var här samtidigt som du läste där?

”Alex”: Nej, nej.

Reporter: Nej. Det har du inte berättat. 

”Alex”: Nej. 

Reporter: Men samtidigt är det en så pass otroligt viktigt jobb och ett jobb där man kan utsätta människor för en stor risk. 

”Alex”: Ja. Absolut. Men beror på. Till och med inte i akut läge. Så. Så ringer man bara ambulansen. Jag har inte gjort något fel, hittills jag har klarat mig ganska bra.

Reporter: Jaja, du har klarat dig utan att skada någon patient.

”Alex”: Ja. Utan att skada, utan någon avvikelse eller någonting. 

Vår granskning visar att han under två år – av den treåriga sjuksköterskeutbildningen – i själva verket var i Sverige och jobbade som bland annat lastbilschaufför. Och läste SFI.  Även han berättar att han bara åkte till skolan och gjorde ett examensprov.  

Trots det har han – liksom de andra – ett bevis på att han gått den treåriga utbildningen. 

Reporter: Det är många som har den historien som du berättar nu, att man har betalat för att gå på skolan men man är inte där. Och det tänker jag då är man ju inte en riktig sjuksköterska. 

”Alex”: Ja. 

Reporter: Egentligen.

”Alex”: Nej, inte riktigt. Alltså beror på. 

Reporter Hur mycket betalade du? 

”Alex”: Det var omkring tre och fem. 

Reporter: 3500 euro? Per år? 

”Alex”: Ja.

Reporter: Men du var ju inte där på lektionerna menar jag.

”Alex”: Nej. Alltså som sagt, det var jag tvungen liksom du vet att flytta hit och så det var svårt med ekonomin, så det är därför jag kom till Sverige. 

Reporter: Om Socialstyrelsen hade känt till det du berättar att du inte var på skolan, att du var här osv, då hade du inte fått legitimationen. 

”Alex”: Nej, jag vet det. Jag vet, jag vet. 

Reporter: Det här är en kvinna som jobbar på Danderyd, den här mannen jobbar på Sahlgrenska och... han jobbar inte längre för han testade ett par veckor men han klarade inte riktigt av att jobba som sjuksköterska. Den här mannen har jobbat med hönsuppfödning. Jag har en takmontör och ett butiksbiträde, vi har en lagerarbetare. De påstår att de har gått i skolan i Rumänien, men samtidigt har de gjort någonting helt annat. Hur reagerar du när du hör det? 

Zara Warglo, Socialstyrelsen: Just det här situationen är ingenting jag känner igen eller har hört talas om. Däremot är det ju så att de har ju då sökt naturligtvis utifrån äkta handlingar, och det vi gör när vi tittar på de här ärendena är ju att vi enligt det här yrkeskvalifikationsdirektivet har att titta på den examen som man har lämnat in till grund för sin ansökan. Och vi begär ju också in intyg från motsvarande behörighet, myndighet i de här länderna. 

Reporter: Vi har ju gått via Skatteverket, vi har tittat på CSN och alla möjliga olika källor för att, för att få fram den här informationen. Är det någonting som Socialstyrelsen skulle kunna göra? 

Zara Warglo, Socialstyrelsen: Vi har inte den möjligheten enligt det regelverket som finns idag. Yrkeskvalifikationsdirektivet är ju ett EU-regelverk som bygger på tillit, och vi har inte heller de formella möjligheterna helt enkelt.

Reporter: Ni får inte..? 

Zara Warglo, Socialstyrelsen: Vi får inte gå in och titta så här djupt, utan det vi har att förhålla oss till är det examensbevis som man har då med sig när man ansöker om legitimation.

Reporter: Och det här är ju äkta legitimationer som bygger på äkta examensintyg från skolor som kan intyga och garantera att eleverna har varit där. Men vi vet att de har varit någon helt annanstans och tjänat pengar i Sverige, ibland två-trehundra tusen om året.

Zara Warglo, Socialstyrelsen: Mm. Och då är ju det här någonting för det landet som är i fråga, att ta tag i och vår roll där blir ju då naturligtvis att informera om det här så vi kan få till en bra dialog, utifrån att vi, allihopa inom ramen för EU behöver samarbeta och hitta lösningar på problem liksom detta.

Reporter: Vi vet inte hur många det här handlar om. Vår metod avslöjar bara en del av dem som fuskat med utbildningen.

Men sjuksköterskors arbetsfält är hela världen – och legitimationen är som ett körkort – det ska va beviset för att du kan ditt jobb. Vem vill sätta sig i baksätet hos nån som säger sig ha gått körskola – men som egentligen bara köpt sitt körkort?

Uppdrag gransknings reportage Sjuksköterskebluffen sändes i SVT1 onsdagen den 14 november och finns att se på SVT Play.