Blodvärden från enskilda skidåkare är sekretessbelagda och därför har det tidigare bara kunnat konstateras att medelvärdet hos skidåkarna steg, år för år under 90-talet.
Men Uppdrag granskning har fått tag i listor med blodvärden för enskilda åkare, bland annat från en världscuptävling i Lahtis 1997. En lista för damer och en för herrar. Undertecknade av en högt uppsatt chef i internationella skidförbundet.
Och det är i många fall höga värden det rör sig om. Professorn och antidopningsexperten Bengt Saltin reagerar när han får se listorna.
– Det är någon form av blodmanipulation är helt klart, men vilken typ kan jag inte uttala mig om, säger professorn och antidopingexperten Bengt Saltin.
Men otillåtna medel?
– Med otillåtna medel, ja.
Blodvärdena hos längskidåkarna sköt i höjden i början av 90-talet, samtidigt som hormonet EPO slog igenom. Ett hormon som enkelt injiceras och ökar mängden röda blodkroppar vilket i sin tur gör dig starkare och mer uthållig.
Ett blodvärde på mellan 140 och 150 kan ses som normalt men på listorna från Lahtis återfinns flera åkare ur världseliten med värden över 170.
Uppdrag granskning har kontaktat de åkare som har riktigt högt blodvärde och som skulle ligga högt även om mätresultatet skulle visat i överkant.
Finländaren Jukka Hartonen startade med ett blodvärde på 178, vilket är mycket högt.
Här står att du har ett värde på 178?
– Det kommer jag inte ihåg. Men jag har haft höga värden. Någon gång har jag haft över 180, säger Jukka Hartonen.
Handlar det doping?
– Nej, nej.
En annan åkare som återfinns på listan är norskan Marit Mikkelsplass, en meriterad åkare med medaljer från sex stora mästerskap. Hon har svårt att tro på värdet när Uppdrag granskning konfronterar henne.
– 161!? Nej det kan inte stämma. Vi jobbade massor med höjden och jag slet alltid med det. Jag fick ingen anmärkning på det i Lahtis. Men jag tycker att det är konstigt att du har de blodvärdena som är journalist.
Med på listan finns också en svensk. Lars Håland som bara tre månader innan tävlingen i Lahtis bestämt sig för att göra comeback åkte in på femte plats med ett mycket högt blodvärde – 175.
– Ja det var ovanligt högt HB, för jag har alltid legat ganska lågt i HB-värdena, säger Lars Håland.
Hur förklarar du det här höga värdet då?
– Ja, det vet jag inte. Jag har inte fått reda på de här blodvärdena. Så frågan är om de är tillförlitliga.
Hur har du burit dig åt för att få ett så här högt blodvärde?
– Nej, jag har inte gjort någonting. Jag har ätit normal kost.
Det var inte EPO eller bloddopning?
– Nej, absolut inte. Det sysslade vi inte med i Sverige, säger Lars Håland.
Det finns en åkare på som sticker ut på flera sätt. Silvio Fauner har tagit både OS och VM-guld för Italien och är idag chef för det italienska landslaget. Hans blodvärde från Lahtis var extrema 192.
Hur förklarar du de här höga värdena?
– Jag vet inte, säger Silvio Fauner.
Är det EPO?
– Nej, jag vet inte, nej.
Idrottsläkaren Thor-Øistein Endsjø menar att värdena hos flera av åkarna är rent livsfarliga.
– Det helt otroligt att det går att ha så höga värden. Att vanliga friska idrottare har så höga värden och ska tävla på 15, 30 och 50 km är nästan livsfarligt. Det farliga är att de har så höga hemokoncentrationer. Det kan bli stopp i cirkulationen, säger Thor-Øistein Endsjø.
Samtliga åkare Uppdrag granskning intervjuat förnekar att det skulle röra sig om medveten manipulation av blodet. En del tror att resultaten är felaktiga och en del menar att höghöjdsträning kan vara orsaken till de höga värdena.
Men idag vet forskarna att blodvärdet sjunker till normala nivåer igen redan 48 timmar efter att du kommit ner från hög höjd. Och att träning på hög höjd skulle vara förklaringen menar flera experter inte är rimligt.
– Jag vill säga att de höga blodvärden som vi ser på 90-talet, de var så extremt höga vid den tidpunkten att man inte kan förklara det enbart med tiden på hög höjd, säger Jakob Moerkeberg, forskare Rigshospitalet Köpenhamn.
Internationella skidförbundets egen anti-dopingexpert, Rasmus Damsgaard, menar att det kanske måste till en sanningskommission för att reda ut vad som egentligen föregick i skidspåren.
– Jag tycker att tiden är inne att man också inom skidsporten följer cykelns exempel på att finna ut om det föregick något som kan förklara dom höga blodvärdena på 90-talet eller annan form av sanningskommission. Det kunde vara en god idé om tiden är mogen att en gång för alla att reda ut vad som pågick på 90-talet, säger Rasmus Damsgaard.
Reporter: Hasse Svens och Magnus Svenungsson
Text: Magnus Johansson