– Utredningen har stor vetenskaplig tyngd. Vi har tagit in en rad internationella experter, säger Anders Clarhäll, analytiker på statliga Formas.

Utredarna underkänner den svenska ålförvaltningen. För lite görs för att stoppa åldöden i vattenkraftverken.

– Utredningen understryker att läget akut, säger biologen Ingemar Alenäs, som läst rapporterna.

– De svenska ekosystemen i våra vatten är mycket mer beroende av ålen än vad vi förstått. Förr fanns mängder med ål i Sveriges sötvatten.

Kritiserar regeringen: ”Ålen utrotas”

I snitt dör 70 procent av de vuxna ålarna – i varje kraftverk. Av de lekmogna blankålarna från Sveriges sjöar och åar är det inte många som når havet.

Och den spillra av yngel som fortfarande når svenska kusten, efter att i två år drivit 700 mil med golfströmmen från Sargassohavet, möter ofta sitt öde på en brant dammvägg.

”Det är därför mycket angeläget att få till snabba och omfattande lösningar som förbättrar ålarnas möjligheter till passage både uppströms och nedströms”, står i utredningen.

Lösningen är naturlika fiskvägar, samt avledande galler och flyktvägar vid kraftverken för fisken. Men Uppdrag gransknings tidigare kartläggning visade att ledande kraftbolag gjort fungerande åtgärder vid väldigt få av sina kraftverk. Sverige har drygt 2 000 vattenkraftverk.

Regeringen har dessutom pausat den pågående miljöanpassningen av vattenkraften.

– Regeringens politik går tvärtemot den här tunga utredningens viktigaste slutsats. Konsekvensen blir att ålen utrotas, säger Ingemar Alenäs.

Utredarna kritiserar den svenska strategin att kraftbolagen sätter ut ålyngel, vildfångade i England och Frankrike, för att kompensera för åldöden i kraftverken.

”Panelen rekommenderar att detta ineffektiva program avslutas”, skriver de.

Fasa ut lagligt fiske

Efter vattenkraften är tjuvfisket det största hotet, enligt utredningen. Som också anser att det lagliga fisket helt ska fasas ut.

Biologen Ingemar Alenäs lyfter fram att det finns bra lösningar. Som vid det nedersta kraftverket i Ätran, i Falkenberg. Där återställdes den gamla torrlagda Hertingforsen, och galler sattes in framför turbinerna. Kraftverket producerar fortfarande energi och projektet har av länsstyrelsen bedömts som samhällsekonomiskt lönsamt.

– Det behövs inte mer forskning nu. Vill man rädda ålen så är det bara att sätta igång. Hertingprojektet visar att det går.