I Sverige står runt 2 100 vattenkraftverk för ett klimatvänligt alternativ och över en tredjedel av all el. Men vattenkraften har också inneburit stopp för vandringsfisken, torrlagda forsar och förstörda ekosystem.

Bertil Svensson från Olofstorp utanför Göteborg har arbetat på ett energibolag och skötte vattenkraftstationer från 1984 och framåt. Han berättar för Uppdrag granskning att ålvandringen på den tiden var betydligt större än i dag – men att åldöden inte är en ny företeelse.

– Det fanns inte en ål som kunde passera, de gick rakt ner i den här containern som man fick tömma ett par gånger om året, för att den var full med en sörja bestående av löv och ål. Många hundra, kanske tusentals, ålar totalt.

Finns lösningar

I snitt dör 70 % av de vuxna ålarna som simmar in i ett vattenkraftverk, enligt studier och ledande forskare på ämnet.

– Visst har jag dåligt samvete, men det var bara så det var att sköta en station. Det var baksidan på myntet, vad gäller den fina rena elen. Man hade kunnat bära runt ålarna och släppt dem på nedsidan. Men de är inte räddade för det, det finns tre stationer till innan de når Göta älv och havet, säger Bertil Svensson.

De sex största kraftbolagen i Sverige gick 2010 samman i ett gemensamt initiativ som heter Krafttag ål. Målet var att drastiskt minska dödligheten i turbinerna, bland annat genom att bygga naturlika fiskvägar förbi kraftverken och sätta galler som ska hindra ålar från att hackas i turbinerna.

Om inte kraftverken ska rivas helt är det en helhetslösning med de båda åtgärderna som krävs för svagsimmande arter som ål, enligt forskningen.

Vattenfall: ”En avvägning”

Men Uppdrag granskning har kunnat berätta att bara fyra av de 380 kraftverk som ingår i Krafttag ål har genomfört helhetslösningen. 

En av de fyra helhetslösningarna har Kraftbolaget Tekniska Verken skapat i Linköping.

–  Vi har både ett behov i samhället av förnybar el som vi får från vattenkraften och ett ansvar för den biologiska mångfalden. Det är två värden vi hela tiden måste balansera och det är inte helt lätt, säger Rebecka Hovenberg (MP), vice ordförande vid Kraftbolaget Tekniska Verken.

Erik Sparrevik på Vattenfall, ordförande i Krafttag ål, säger att det inte handlar om en ovilja från bolagens sida som gjort att inte fler gjort en helhetslösning. Han säger att en ombyggnad måste funka både driftmässigt, kostnadsmässigt och ur säkerhetssynpunkt.

– Vid små kraftverk finns kunskapen att bygga förbi, vid stora kraftverk finns inte kunskapen. Sedan är det en avvägning och balans med den elkraft genom vattenkraft som vi också behöver.