Bland annat sägs att det inte finns någon förklaring till hur vatten kunde komma in under bildäck. Kommissionens förklaring till att bogvisiret lossnade överensstämmer heller inte med en del ögonvittnesskildringar.

-På grund av detta kan vi inte utesluta en del av de alternativa förklaringarna till Estonias förlisning, säger biträdande riksåklagare Margus Kurm som lett utredningen.

Skrovet ej filmat

Expertutredningen kritiserar också svenska myndigheter som inte tillåtit intervjuer med vissa nyckelpersoner. Det gäller bland annat de dykare som arbetade vid den officiella dykoperationen, personer som de estländska utredarna velat men inte fått träffa.

När det gäller brister i utredningen drar expertutredningen också slutsatsen att Estonias bottenskrov aldrig undersökts eller filmats i dess helhet.

Förväntar sig fler svar

Haveriutredningen har inte presenterat tillfredsställande förklaringar till de hårda stötar som flera passagerare känt och hört, konstateras i den estländska rapporten.

Margus Kurm sade att ett eventuellt beslut om en ny haveriutredning är en fråga för Estlands, Sveriges och Finlands regeringar. Den estländske justitieministern Rein Lang anser dock inte att det behövs en ny utredning, men säger att Estland förväntar sig fler svar från den internationella haverikommissionen.

Krigsmateriel

Expertgruppen skulle varit klar i höstas men har nu fått förlängt mandat för tredje gången. Gruppen ska också utökas med en femte medlem, en representant från sjöfartsverket i Estland.

Estlands regering tillsatte sin expertgrupp för ett år sedan, när den svenska regeringens utredare Johan Hirschfeldt hade konstaterat att Estonia fraktat krigsmateriel vid två tillfällen före olycksfärden i september 1994.

Gruppens ursprungliga uppgift var att undersöka om estländska myndigheter hade medverkat i de militära transporter ombord Estonia. Man fann inga bevis för det men har i stället vidgat sitt arbete till att undersöka om det finns outredda orsaker till Estonias förlisning.