Regeringens nya infrastrukturproposition har förhandlats fram mellan de två rödgröna regeringspartierna S och MP, samt C och L.

– Det är den största satsningen på infrastruktur i modern tid, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) på en pressträff med Per Bolund (MP).

– Vi ska bygga världens första fossilfria välfärdsland, säger Bolund och framhåller att utsläppen från transportsektorn måste ned kraftigt.

Propositionen sätter de ekonomiska ramarna för underhåll och investeringar för väg och järnväg de kommande tolv åren.

Höjning på 21 procent

Det finns ett stort tryck från många håll, inte minst kommuner och regioner, på mer pengar till infrastruktur.

Den nuvarande ekonomiska ramen för 2018–2029 omfattar 622,5 miljarder i 2017 års priser. I den nya infrastrukturpropositionen för 2022–2033 föreslås ramen vara 799 miljarder i 2021 års priser. Det motsvarar en höjning på 21 procent.

Därtill beräknas 77 miljarder tillkomma från ban- och trängselavgifter under 2022–2033, som också kan användas till infrastrukturen. Därmed blir totalsumman 876 miljarder.

Tycker olika

Av de 799 miljarder kronorna föreslås 437 miljarder gå till utveckling av infrastruktur. Det kan vara nyinvesteringar i till exempel nya stambanor för järnväg eller nya eller ombyggda vägar, tunnlar och broar.

Per Bolund säger att det ger utrymme för att ”färdigställa Norrbotniabanan” som när den är komplett ska gå täcka in sträckan mellan Umeå och Luleå.

Hur pengarna ska användas kommer att anges närmare i den så kallade nationella planen. När riksdagen klubbat de ekonomiska ramarna, ska Trafikverket ta fram förslag på en nationell plan med konkreta projekt som ska prioriteras de kommande tolv åren.

Planen ska gälla från år 2022 och beslutas av regeringen.