Rakhmat Akilov gjorde sig skyldig till terroristbrott när han den 7 april förra året körde en lastbil, drygt 1 000 meter nedför Drottninggatan i Stockholm, och dödade totalt fem personer.
Vid klockan 13.00 på torsdagen kom domen, och tingsrätten väljer att helt gå på åklagarens linje i fallet.
Akilov döms även skyldig till totalt 119 fall av mordförsök och 24 fall av så kallad ”framkallande av fara för annan”. Straffet blir livstids fängelse och utvisning på livstid.
– Rakhmat Akilov utvisas från Sverige och förbjuds att återvända hit, sade chefsrådman Ragnar Palmkvist vid en pressträff.
”IS-sympatier går inte att diskutera”
Rakhmat Akilov har erkänt att han utfört dådet, hur han utfört det och sina terroristkopplingar. Hans avsikter har spelat roll i bedömningen av gärningen som ett terroristbrott.
– Akilovs sympatier för IS går inte att diskutera, han har själv berättat om det vid ett flertal tillfällen och det framgår också av material från hans mobiltelefon, säger Ragnar Palmkvist
Men, detta i sig har inte varit tillräckligt för att Rakhmat Akilov skulle fällas för terroristbrott i Sverige. Lagen ställer högre krav i frågan, nämligen att det funnits ett syfte att ”allvarligt skada en stat”. Rätten anser att detta är bevisat.
– Det fodras inte att man tillhör någon terroristorganisation. En ensam gärningsman som har en lite oklar och verklighetsfrånvänd agenda kan dömas till terroristbrott, förutsatt att gärningen är tillräckligt allvarlig och sker med ett visst syfte, resonerade Ragnar Palmqvist om domen.
Åklagarens bevisning lyfts fram
I domen skriver rätten att åklagarsidans utredning vad gäller själva attentatet 7 april 2017 är ”mycket gedigen och får sägas vara i princip heltäckande när det gäller Rakhmat Akilovs förehavanden.”
Telefonuppkopplingar, chattutskrifter och övervakningsfilmer har bedömts som viktiga beståndsdelar i åklagarsidans kartläggning av vad Akilov ägnat sig åt det aktuella datumet, ”från det att han steg upp på morgonen till dess att han greps på kvällen.”
Tunnelbanetrafiken stod helt still i tre timmar efter dådet, all tågtrafik till och från Centralstationen stängdes ner under flera timmar och telefonnätet överbelastades kraftigt, med följden att det för många rådde ovisshet om deras anhöriga var i säkerhet. Detta är en av sakerna som rätten konstaterar i resonemanget om varför Akilov ska dömas för terroristbrott.
Dödsoffrens anhöriga får 60 000
Vid pressträffen i Stockholms tingsrätt meddelades också att det kommer att delas ut skadestånd åt dödsoffrens anhöriga på 60 000 kronor. De anhöriga i terrordådet på Drottninggatan hade yrkat på 150 000 kronor.
För icke skadade eller måttligt skadade brottsoffer kommer 125 000 kronor att delas ut. De som skadades allvarligt vid terrordådet, ett tiotal personer, kommer att tilldelas 150 000 kronor. Totalt kommer över 100 brottsoffer få skadestånd, enligt tingsrättens dom.
När åklagare Hans Ihrman sammanfattar domslutet för SVT Nyheter så är han förvisso nöjd med domen, men beskriver det hela som ”fruktansvärt”.
– Hade man kunnat få hela händelsen ogjord och hade man kunnat återställa vad som förstörts, då hade man kunnat vara nöjd. Jag nöjer mig med att säga att vi har satt upp mål med den här utredningen och åtalet och vi har nått dem helt enkelt, säger han.
Advokaten: ”Hoppades på tidsbestämt”
Rakhmat Akilov satt under eftermiddagen ned med sin advokat, Johan Eriksson, för att ha en första diskussion om domen. Eriksson konstaterar framför allt att livstidsstraffet innebär en dramatisk förändring i Akilovs liv:
– Han han hoppats på ett tidsbestämt straff.
Kommer ni att överklaga?
– Jag visar honom respekten att själv få tänka över det här, så återkommer jag när vi vet, säger Johan Eriksson till SVT Nyheter.
Fakta: Livstidsstraff
Livstids fängelse är den svenska lagens strängaste straff. Straffet är inte tidsbestämt men kan bli det till minst 18 år (vilket i regel skulle innebära 12 år efter strafförkortning).
Genomsnittsstraffet för livstidsdömda är 16 år bakom lås och bom. Den som avtjänat längst straff är dubbelmördaren Leif Axmyr, som släpptes 2016 efter 34 år.
I oktober 2017 avtjänade 144 fångar livstidsstraff i Sverige, varav sju kvinnor. Alla utom en är dömda för mord (inklusive medhjälp, försök, anstiftan till). En är dömd för folkmord (i Rwanda 1994).
Brott som kan ge livstids fängelse är mord (inklusive medhjälp, försök, anstiftan till), grovt spioneri, grov mordbrand, grov allmänfarlig ödeläggelse, människorov, grovt sabotage samt sjö-, luftfarts- och flygplatssabotage.
(TT)
Källa: Kriminalvården