Alla elever har en lagstadgad rättighet att må bra och känna sig trygga i skolan. Skolan är skyldig att omedelbart agera då någon blir illa behandlad. Tyvärr fungerar det inte alltid så. Det visar det växande antalet anmälningar om kränkande behandling som lämnas in till Barn- och elevombudet.

Våld och ryktesspridning

– I bland rör det sig om knuffar och slag, i andra fall om hot, förnedrande ord, utfrysning eller ryktesspridning på nätet. Oftast är det målsmän som anmäler att deras barn blivit utsatta, berättar Thomas Nyström, kanslichef på Barn- och elevombudet, en del av Skolinspektionen.

– I de flesta fall är det andra elever ligger bakom kränkningarna, men ungefär en tredjedel av anmälningarna gäller skolpersonal.

Anmälningarna trefaldigade

Statistiken som Barn- och elevombudet tagit fram åt SVT visar att antalet anmälningar ökat stadigt (se faktaruta). 2006 gjordes totalt 389 anmälningar från elever som upplevde att de blivit utsatta för kränkande behandling som skolan inte gjort tillräckligt för att förhindra. År 2014 var motsvarande siffra 1.315, en ökning på närmare 340 procent.

– Vi tror inte att det växande antalet anmälningar beror på att antalet kränkningar ökat, utan snarare på att fler blivit medvetna om sina rättigheter. Vi har jobbat mycket med att informera elever, föräldrar och skolornas huvudmän om vad som gäller, och det märks i statistiken. Ändå tror jag att de flesta kränkningar som sker fortfarande inte blir anmälda, säger Thomas Nyström.

Varannan anmälare får rätt

Det är inte bara antalet anmälningar om mobbning och kränkande bahandling som blivit större. Även antalet fall där skolor får kritik från myndigheten för att de gjort tillräckligt för att stoppa de anmälda kränkningarna har ökat. Från 36 år 2006 till 569 kritikbeslut 2014.

Statistiken visar också att en allt större andel av anmälningarna renderar i kritik:

2006 resulterade knappt var tionde anmälan i att skolan kritiserades. Åtta år senare hade andelen har ökat till nästan varannan. Av de 1315 anmälningarna  som gjordes 2014 utmynnade 569 i att myndigheten riktade kritik mot skolans huvudmän.

Kan bli skadestånd

– Det visar att vårt arbete blivit mer effektivt men ockå att det fortfarande finns brister i skolornas sätt att arbeta med de här frågorna. Skolorna har tre månader på sig att visa att man kommit till rätta med det enskilda ärendet. Om man inte lyckas det bli tal om nya förelägganden. I vissa fall kan det ockå bli krav på skadestånd för elevens räkning, säger Thomas Nyström.