• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Ett vanligt myggbett. Det räckte för att Andreas sedan skulle smittas av resistenta bakterier när han badade vid poolen i Turkiet. Foto: TT

Andreas fick resistent bakterie efter myggbett och poolbad

Uppdaterad
Publicerad

Efter en semestervecka i Turkiet fick Andreas åka direkt från flygplatsen till akuten. Ett myggbett ledde till att han smittades av den resistenta bakterien MRSA.

– Min första tanke var att det skulle drabba mig resten av livet, säger Andreas.

Sommaren 2014 var Andreas tillsammans med sin sambo på semester i Turkiet. Efter några dagar fick han ett myggbett på smalbenet.  

– Jag kliade sönder det, det gick någon dag och sedan blev det jätterött runt omkring och jag kände en huggande värk i benet.  

Resistenta bakterier

Han avvaktade med att söka vård på plats eftersom det var så få dagar kvar på resan. Det resulterade i att han gick med såret som blev infekterat i två dagar innan hemresan till Sverige och sista dagen hoppade han i princip på ett ben för att värken eskalerat. 

 – Den smärtan var... det var en helt outhärdlig smärta. Jag vet inte hur jag ska förklara, men myggbettet satt nästan nere vid foten och värken strålade ända upp till knät, säger Andreas.

Lades in på fel avdelning

Direkt efter att planet landat på flygplatsen åkte han in till akuten. Läkarna visste inte vad som drabbat honom, och han lades in på den medicinska avdelningen i en sal som han delade med en annan patient.

– Där låg jag med ett öppet sår och det är ju en brist i patientsäkerheten att det var en dubbelsal, att det kunde gå till så.

LÄS MER: Livsfarliga superbakterierna som kan följa med hem från semestern

Han tillbringade fyra dygn på sjukhuset och blev behandlad med antibiotika intravenöst innan han skrevs ut, fortfarande utan att veta vad som drabbat honom.

Senare samma dag kom provsvaret och han fick beskedet att han hade smittats av MRSA, gula stafylokocker som är resistenta mot flera olika antibiotika.  

– Vid det tillfället visste jag inte mycket om resistenta bakterier. Jag förstod senare att det finns ännu mer aggressiva typer, så det var ju tur att jag inte drabbats av dem.

Smittad via solstolen

I efterhand misstänker Anderas och läkarna att han blev smittad genom att ha vistats i poolen eller genom att ha legat på solstolen.  

– Det var nog tur att jag åkte in så fort som möjligt så att de tog hand om såret så att de läkte bra. När jag sedan fick veta att jag fått MRSA fick jag åka in igen för att topsa, bakterien kan gömma sig och finnas på flera ställen, men jag bara bakterien runt såret. 

LÄS MER: De lever med MRSA:”Känns som om jag har pest”

Friskförklarad efter två år

Han fick bära med sig ett kort han skulle ge vid alla vårdbesök – som informerade om att han var smittad med MRSA. Tills han två år senare fick beskedet att bakterien var borta och friskförklarades.  

– Min första tanke var att det skulle drabba mig resten av livet. Det är några år sedan nu och det märks att kunskap om resistenta bakterier kommit upp till ytan mer nu senaste tiden.

Svårare om man har hudsjukdom

– Det vanligaste är faktiskt att man blir av med MRSA efter några år men en del förblir bärare av bakterien. Framför allt om man har någon hudsjukdom, som eksem eller psoriasis – då kan det vara svårare att bli av med, säger Hans Fredlund som är smittskyddsläkare vid Universitetssjukhuset i Örebro.

Andreas sambo gick också på kontroller, men blev inte smittad av Andreas. 

– Har man fått bakterien är det störst risk att smitta när man själv har en infektion eller böld. Generellt har handhygien stor betydelse för hur bakterierna sprids.

Se upp även hemma i Sverige

Riskfaktorerna som Andreas utsattes för – öppna sår och infektioner i samband med vistelse i sydeuropa – var ofta hur man kom i kontakt med antibiotikaresistenta bakterier för några år sedan, men mönstret har förändrats menar smittskyddsläkaren Hans Fredlund.

– De senaste tre åren har det blivit mycket vanligare även utan dessa riskfaktorer, i och med att bakterierna spridits fort. Men risken att bli smittad är som sagt störst om den som bär bakterien har en infektion.

Så skyddar du dig mot resistenta bakterier på resan

  • Diskutera med din läkare om du har nedsatt immunförsvar innan du bokar en resa
  • Ät väl genomstekt eller kokt mat
  • Undvik råa skaldjur och rå fisk
  • Undvik mat som stått framme länge
  • Skala eller skölj frukt
  • Tvätta händerna i samband med måltider och efter toalettbesök
  • Välj vatten från obrutna plast- eller glasförpackningar alternativt kokat vatten
  • Undvik massage på stranden, händerna har varit i kontakt med många kroppar innan dig och du kan få i dig resistenta hudbakterier
  • Undvik att ta antibiotika i anslutning till utlandsresa
  • Ta inga onödiga risker så att du behöver söka sjukhusvård utomlands
  • Om du blir sjuk hemma och måste söka vård ska du alltid berätta att du varit utomlands

Källa: 1177 Vårdguiden i Västra Götalandsregionen

Multiresistenta bakterier

Meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA) har motståndskraft mot penicillin och penicillinaktiga antibiotika i gruppen betalaktamantibiotika.

MRSA förekommer på hud och slemhinnor och smittar via hudkontakt, inte via mat.

Gula stafylokocker är den vanligaste orsaken till sårinfektioner eller bölder. De kan också orsaka lunginflammation, hjärnhinneinflammation och infektion i skelett och leder.

MRSA har framför allt spridits inom vården och betraktas som ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. Därför har MRSA-infektioner ofta kallats ”sjukhussjuka”.

Antalet rapporterade MRSA-fall i Sverige har ökat stadigt sedan sjukdomen blev anmälningspliktig år 2000. En ökande andel av fallen påträffas nu också ute i samhället.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Resistenta bakterier

Mer i ämnet