2 400 kvinnliga akademiker har skrivit på ett upprop mot sexuella trakasserier och övergrepp inom universitetsvärlden och kräver förändring. Under hashtaggen #akademiuppropet vittnar flera kvinnor om hur de anmält förövare och berättat om händelser för sina chefer utan att någonting förändrats.

– Jag känner mig arg för att det är så vanligt förekommande och att det varit det under så lång tid. De vittnesmål vi nu fått ta del av är förskräckande, säger Helene Hellmark Knutsson.

Värre drabbade

På fredagen träffade Hellmark Knutsson cheferna för Universitetskanslerämbetet (UKÄ), Universitets- och högskolerådet (UHR) och Vetenskapsrådet som hon kallade till mötet redan i slutet av oktober, då Metoo-rörelsen tog fart.

– Akademikernas Metoo-upprop bekräftar den bild vi redan hade av att det förekommer kränkningar och övergrepp inom universitetsvärlden. Kanske är de också värre drabbade eftersom det finns så många beroendeställningar mellan exempelvis studenter och lärare och doktorander och handledare, säger Hellmark Knutsson.

Frysa anslag

Hon vill nu se över möjligheten att frysa forskningsanslag till forskare och forskningsledare som utreds för övergrepp eller trakasserier.

– Det är att likställa med vad som händer vid forskningsfusk då man kan få anslag frysta. Vi behöver titta på vilka möjligheter man har att informera finansiärer om att det pågår en utredning, som man gör vid misstanke om forskningsfusk, och om det finns möjligheter att göra det på ett rättssäkert sätt som följer lagen även i de här fallen.

Under mötet med myndighetscheferna diskuterades även andra åtgärder som behöver vidtas för att förebygga övergrepp och kränkningar inom universitetsvärlden.

– Vi måste säkerställa att vi har goda rutiner för att förebygga och utreda men också se vad vi kan göra för att öka anmälningsbenägenheten.