Tidigare var en skjutning främst ett sätt att bygga upp status i den kriminella miljö – nu är kopplingen till högre status inte längre given, konstaterar Brå.

De etablerade kriminella beskriver i många fall skjutningar som ett ”lågstatusjobb” de inte vill befatta sig med. När unga personer är utförare har de sällan koppling till konflikterna där skjutningarna sker.

– Därför är det viktigt att också ledande personer i konflikten lagförs för att skjutningarna ska minska, säger Mariana Dufort, utredare, Brå.

Uppmärksammade fall – till synes oviktiga

Att antalet skjutningar ökat i Sverige beror enligt Brå mycket på vem som skjuts – snarare än omständigheterna kring själva skjutningen.

Brå skriver att det finns många exempel på uppseendeväckande skjutningar som fått mycket uppmärksamhet i media, till exempel skjutningar där utomstående drabbas. Men tvärtemot vad Brås utredare först trodde, så verkar inte den kriminella miljön påverkas nämnvärt av dessa dåd. Det som har störst påverkan för skjutvapenvåldets utveckling är när ledargestalter skjuts.

”Det kan trigga igång en våldsspiral genom att andra grupperingar positionerar sig och skapar sig ett våldskapital genom skjutningar”, skriver Brå.

Ny typ av gärningspersoner och brottsoffer

En av de största förändringarna sedan 00-talet är att de inblandade är allt yngre, konstaterar Brå.

Skjutningarna har också förändrats sett till hur brotten utförs, vem som är gärningsperson och vem som är brottsoffer.

Enligt Brå har våldet gått från en reglerad miljö till en mer okontrollerad miljö. Det finns i dag fler våldsgrupperingarna och en större geografisk rörlighet bland de kriminella.

I mitten av 00-talet var skjutningarna oftast avgränsade händelser men nu är dåden starkare kopplade till långvariga konflikter. Tidigare fanns det också särskilda utförare och det var främst ledargestalter som besköts. Nu för tiden är fler personer involverade i skjutningarna och anhöriga är oftare måltavlor, konstaterar Brå.