Koreanska forskare visade nyligen ett samband mellan tandförlust och hjärtrelaterade sjukdomar som hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke och död. Forskarna har följt 4,4 miljoner personer i sju och ett halvt år för att se hur deras tandstatus relaterar till risken att utveckla olika hjärt-kärlsjukdomar, något Tandläkartidningen rapporterat om.
Övertandläkare och professor Björn Klinge har i en mindre, svensk studie för några år sedan visat samma sak; att tandlossningssjukdomar påverkar hjärt- och kärlsjukdomar. I studien konstaterades att man löper 30 procent högre risk att få hjärtproblem om man hade en tandlossningssjukdom.
– Problemet är att om man har kroniska inflammationer i munnen så påverkar det kroppen i övrigt – sprider sig i blodcirkulationen till exempel. Och det påverkar hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, reumatoid artrit och en hel del andra sjukdomar, säger professor Björn Klinge.
Påbörjad tandlossning utan att veta det
Många har tandlossning utan att ens veta om det. Parodontit, som det heter på fackspråk, är en inflammation som kan börja med inflammerat och blödande tandkött. Har man tandlossning är man överkänslig mot munnens bakterier och måste vara extra noga med att minimera tandplack.
Tandläkaren Nurali Karajev på City Dental i Stockholm menar att det viktigaste som man kan göra själv är att komma till tandläkaren i tid.
– Det värsta är när någon kommer in för sent. Man måste gå regelbundet, inte vänta tills man får värk och måste göra dyra insatser, det är det viktigaste.
I USA har man som rutin att upptäcker tandläkaren att en patient har en allvarlig tandlossningssjukdom så undersöks hjärtat, berättar Björn Klinge. Motsvarande har vi inte i Sverige.
Kopplas till cancer och diabetes
Det finns andra sjukdomar som har visat sig ha kopplingar till tandlossning, som Parkinsons sjukdom, Alzheimers sjukdom, psoriasis och vissa lunginfektioner. Forskningen har också hittat samband mellan tandlossning och cancer i bukspottskörteln, diabetes, benskörhet samt reumatism. Exakt hur dessa kopplingar ser ut vet inte forskarna än.
På Folktandvården Skåne forskar man idag på tandplackets påverkan på lungsjukdomen KOL (Kronisk obstruktiv lungsjukdom).
Professor Björn Klinge tycker att det är anmärkningsvärt hur mycket tandvård och övrig sjukvård är åtskild i Sverige idag.
– När det är en sjukdom i halsen, då är det sjukvård, men så fort du kommer in i munnen, till tänderna, så är det inte det. Det är märkligt.
Så gjordes undersökningen
Socialstyrelsen tog fram personnummer på alla personer som dragit ut minst en tand under 2016 och 2017 från sitt tandhälsoregister.
Dessa personnummer skickades till Statistiska Centralbyrån (SCB), som tog fram uppgifter på personernas disponibla inkomst (både individ- och hushållsinkomst) år 2017.
SCB angav vilken av de sex olika inkomstgrupper som SVT definierat som varje individ tillhörde. Därefter skickades data tillbaka till Socialstyrelsen som tillförde uppgifter om vilka personer som åtgärdat tandgluggen/tandgluggarna och med vilken metod, fram till 31/12 2018. Detta sammanställdes i statistiktabeller som skickades till oss.
Vilket av inkomstbegreppen man använder sig av visade sig ha väldigt liten betydelse för resultatet. Vi har därför genomgående enbart valt att redovisa inkomstgrupper baserat på disponibel inkomst per konsumtionsenhet – det mått som vi bedömer som mest ”rättvisande”.