Granskningen visar att det på många områden är stor skillnad på vad å ena sidan hushåll och småföretag betalar, och vad storföretag i tillverkningsindustrin betalar när det gäller skattesatser och kostnad per utsläpp.
Dessa uppgifter brukar sällan redovisas i debatten, delvis eftersom de inte är offentliga i årsredovisningar eller på andra ställen. SVT har därför via tillgängliga uppgifter, intervjuer och egna beräkningar försökt visa en så god bild som möjligt.
En bakomliggande faktor till valet av ämne är att det i Januariavtalet finns utfästelser om 15 miljarder i så kallad ”grön skatteväxling”. Det betyder att man vill göra stora skattehöjningar på miljöskatter med totalt 15 miljarder, men att man samtidigt skall sänka skatten med motsvarande belopp på andra håll. Det betyder att det kommer olika förslag om höjda miljöskatter de närmaste åren. SVT tycker det är relevant att belysa vilka som idag betalar mer respektive mindre i miljöskatter, t ex när det gäller utsläpp av växthusgaser.
Företagen själv har i olika grad varit hjälpsamma. Många har inte velat redovisa vilka miljöskatter de betalar. I årsredovisningar och hållbarhetsredovisningar framgår ofta inte detta, utan bara vissa uppgifter om hur stor el- och energianvändningen är på koncernnivå. Men företagen har ibland inte velat svara på SVT:s frågor om hur stor del av denna förbrukning som kommer från verksamhet i Sverige.
SVT har därför tagit del av uppgifter i EU:s register över anmälda statsstöd. Dit rapporterar medlemsländernas skattemyndigheter om skattelättnader, subventioner och annat som klassas som statsstöd och därför kräver godkännande från EU. I dessa register framgår dock inga exakta belopp utan bara beloppsintervall, varför siffrorna på enskilda företag blir lite grövre uppskattningar.
Vi har också letat efter andra uppgifter för att försöka komplettera bilden.
Flera av de undantag SVT rapporterar om handlar om nationella regler och skatterabatter. Elskatten är en sådan, och där har Sverige sänkt skatten för tillverkningsindustrin till EU:s mininivå, på 0,5 öre/ kWh.
Några undantag är istället en följd av EU:s energidirektiv, bland annat rabatter på energiskatt för metallurgisk energi. Där slipper man helt energiskatter på såväl el som fossila bränslen, men det gäller en mycket begränsad del av företagen, och bara delar av deras verksamhet.