Daniel Hallberg, som driver Ica Hyltebruk, har investerat dyrt i en energisnålare maskinpark. Trots att han är oförberedd har han ett snabbt svar på frågan hur mycket el butiken förbrukar:
– 500 000 KWh, det är 750 000 kronor om året, säger han.
Den skattesats som Daniel Hallberg betalar är nästan 70 gånger högre än för företaget tvärs över järnvägsspåret, Stora Ensos pappersbruk .
– Det är taskigt. Det kanske kunde jämnas ut lite, tycker han.
”Jämför oss med konkurrenter”
Företag inom industrin betalar en skatt på 0,5 öre per kilowattimme – det innebär en rabatt som på totalt 15,2 miljarder kronor. Det är mer än hela klimatbudgeten på 12,5 miljarder kronor. Pappersbruket Stora Enso får mest av alla, 2017 rörde det sig om omkring en miljard.
– Vi betalar EU:s minimumskatt . Vi jämför oss med konkurrenter, vi jämför oss inte med hushåll. Det är inte en fråga som vi reflekterar över, säger Conny Johansson energichef på Stora Enso som visar oss pappersbruket i Hylte i Halland.
Svensk el är till stor del fossilfri och en övergång från fossila bränslen till el är önskvärd. Men samtidigt lyfts en minskad energiförbrukning ofta som en förutsättning för att klara klimatmålen.
När elskatterna höjts mot hushåll och småföretag har just det varit syftet, det skall löna sig att köpa en ny snål frys, släcka lampor och sänka temperaturen hemma.
Vill värna industrin
Samma resonemang gäller inte för storföretagen, där finns istället en farhåga att höjda kostnader ska slå ut svensk industri.
Det är bara några år sedan som 300 personer blev av med jobbet för att Stora Enso lade ned två pappersmaskiner.
Billig el skyddar jobb och konkurrenskraft, men kan också bidra till slöseri med resurser. Stora Ensos energichef Conny Johansson menar att för höga elpriser kan bli ödesdigert för bruket.
– Blir för det dyrt i Sverige så lägger vi ned här, eller så hamnar investeringen i nästa stora maskin i ett annat land, säger han.
Är det något du vill tipsa SVT Nyheter om? Hör av dig till oss på tips@svt.se.