Från flera håll larmas det om att situationen för de mest utsatta hushållen blivit värre. Svenskarnas skulder hos Kronofogden ligger på rekordnivåer. Antalet hemlösa i Stockholmsregionen ökar. Samtidigt har matpriserna varit höga under vintern och våren.

Vanligtvis brukar antalet personer som behöver försörjningsstöd från kommunerna följa det ekonomiska läget. Men så har det inte sett ut de senaste åren.

– Under många årtionden har försörjningsstödet, det vi kallar för socialbidrag, följt konjunkturen relativt väl med något års eftersläpning. Det har varit väldigt stabilt under tiotalet, legat på ungefär samma nivå hela tiden, säger Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö universitet som bland annat forskat om försörjningsvillkor.

Hushållens ekonomi och matpriser

I mars 2023 fick totalt 94 348 hushåll i Sverige ekonomiskt bistånd, jämfört med 104 900 i mars förra året, en minskning med omkring 10 procent. Så har trenden sett ut under en längre tid: sedan inflationen började stiga under sommaren 2021 har antalet personer som får ekonomiskt stöd av sin kommun ändå minskat.

-  Det har successivt gått ner de två senaste åren, med ungefär 20 procent. Det är överraskande med tanke på hur det ser ut för hushållens ekonomi med inflation och ökade matpriser, säger Salonen.

Förklaringarna till varför det minskar

Förklaringarna kan vara flera, till exempel att människor som kom till Sverige under 10-talet inte längre behöver ekonomisk stöttning. Men det kan även finnas andra förklaringar, som att det blivit svårare att söka hjälp.

– Vi tror också att trösklarna blivit högre i socialtjänstens handläggning. Det handlar om tidsandan, en restriktivare hållning i debatten och det offentliga samtalet som kan slå igenom i handläggningen hos socialtjänsten. Vi behöver mer forskning för att titta på detta, säger Salonen.

Se Agenda Special om inflationen klockan 21.15 i SVT2, eller i SVT Play.