Anneli, Navid och ettåriga dottern Cleo. Foto: Michael Jansson, SVT

De kan inte hämta sin bebis på grund av corona

Uppdaterad
Publicerad

Om några veckor föds sonen Frans av en surrogatmoder i Ukraina. Men stängda luftrum och gränser gör nu att hans föräldrar inte kan ta sig till hans förlossning.

– Det känns fruktansvärt att inte få ta emot sitt eget nyfödda barn, säger mamma Anneli.

Frans är Annelis och maken Navids andra barn. De är hans genetiska föräldrar men eftersom Anneli saknar en livmoder har Frans, precis som hans storasyster, blivit till via IVF och en surrogatmoder i Ukraina.

Hittar inga resvägar

Väskorna är packade och familjen är reda att resa iväg. Problemet är att de reserestriktioner som införts i samband med pandemin förhindrar dem att ta sig till sonen i Kiev.

Coronapandemin

Nästan all vaken tid går åt till att ringa, googla och att leta efter möjliga resvägar. Men så fort de tror sig ha hittat en lösning är det något som sätter stopp.

– Det går inga flyg och det går inte att åka bil dit för alla gränser är stängda, förklarar Navid.

”Det här är en mardröm”

Föräldrarna är märkbart stressade och oroliga för vad som kommer att hända med sonen om de inte kan ta sig dit.

– Det här är en mardröm. Vi vill bara komma dit så att vi kan få ta hand om honom som vilka andra föräldrar som helst, säger Anneli och börjar gråta.

Överväger att hyra ett privatplan

Paret har tagit in offerter för att hyra ett privatplan tillsammans med en annan familj. Det kostar mellan 150 000 och 250 000 kronor. Pengar som Anneli och Navid inte har, såvida de inte kan belåna sin lägenhet.

Men även om de lyckas hyra ett plan är det inte säkert att de får ett landnings- och inresetillstånd i Ukraina.

Om de inte kan ta sig till Kiev kommer Frans att tas om hand av en sjuksköterska. Det kostar 2000 kronor per dygn och Anneli är orolig för att en, för dem, okänd person ska ta hand om deras nyfödda son under en period som kanske blir långvarig.

– Jag tror att alla nyblivna föräldrar kan sätta sig in i den känslan, det är fruktansvärt, säger Anneli.

Får ingen hjälp

Anneli och Navid har pratat med flera länders ambassader utan framgång. De försöker även ha daglig kontakt med utrikesdepartementet.

Vad har UD erbjudit er för hjälp?

– De har egentligen inte erbjudit oss någon hjälp utan har sagt att deras uppgift är att flyga svenskar hem till Sverige från Ukraina, inte tvärt om eftersom UD avråder från resor, säger Anneli.

Anneli och Navid hade önskat att svenska UD hade kunnat samarbeta med deras ukrainska motsvarighet så att familjen skulle kunna få följa med på ett evakueringsplan från Stockholm som tar hem ukrainska medborgare.

UD vill inte kommentera frågan och i ett mejl till SVT Nyheter skriver UD:s presstjänst att de inte kan uttala sig om enskilda ärenden.

”Ses inte som fullvärdig svensk”

– Vi känner att man kanske från UD:s sida inte ser vår son som en fullvärdig svensk medborgare på samma sätt som andra svenska medborgare i utlandet, säger Navid.

Vad säger du till dem som tycker att det är ert eget ansvar att ta er till er son eftersom ni har valt att skaffa barn på det här sättet via surrogat i utlandet?

– Vad man än tycker om det här sättet att skaffa barn på så handlar det om ett barn som föds statslöst och som är föräldralöst till dess att vi kommer dit utan att någon bryr sig om det, säger Navid.

Fakta: Surrogatmödraskap

  • Det finns två olika former av surrogatmödraskap, partiellt och fullständigt.
  • Partiellt surrogatmödraskap innebär att surrogatmamman också donerar sitt ägg, vilket gör att hon har en biologisk koppling till barnet hon bär. Detta är ytterst ovanligt idag.
  • Fullständigt surrogatmödraskap innebär att surrogatmamman inte har någon egen genetisk koppling till barnet hon bär, ägget kommer från den tilltänkta föräldern eller från en äggdonator.
  • Surrogatarrangemang är inte tillåtet inom den svenska sjukvården – varken kommersiellt eller altruistiskt, däremot är det inte förbjudet att man åker utomlands och anlitar en surrogatmamma i länder där det är tillåtet.
  • Georgien, Ukraina och USA är exempel på länder där svenska föräldrar kan ingå surrogatarrangemang.
  • I Sverige är det alltid den födande modern som räknas som barnets juridiska mor. För att barnet, fött av en surrogatmamma i utlandet, ska kunna få svenskt pass krävs det en svensk man som kan fastställas som barnets biologiska far. Har mannen en partner, kvinna eller man, kan denna sedan göra en närståendeadoption av barnet, efter att den födande kvinnan har avsagt sig föräldraskapet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Coronapandemin

Mer i ämnet