39-årige Rakhmat Akilov misstänks ha kört en stulen lastbil längs med Drottninggatan i centrala Stockholm den 7 april förra året och mejat ner flera personer innan han slutligen kraschade in i varuhuset Åhléns. Fem personer dödades i vad som kom att bli Sveriges hittills värsta terrorattack.

I februari, tio månader efter dådet, inleds rättegången. Totalt finns cirka 150 målsägare – människor som på olika sätt påverkades av lastbilens framfart på gågatan den där fredagen i april.

Rakhmat Akilov erkände terroristbrott vid den första häktingsförhandlingen. Men vem är han?

Akilov, som har sitt ursprung i Samarkand, Uzbekistan, har använt sig av minst två identiteter under sin tid i Sverige. Han ansökte om uppehållstillstånd 2014 under identiteten Rahmatjon Kurbonov men fick avslag 2016 och skulle utvisas från Sverige. Detta eftersom Migrationsdomstolen ansåg att Akilovs berättelse inte var trovärdig.

Gick under jorden

Hans redogörelse förändrades efter hand, enligt Migrationsdomstolen. Detaljerna om hur det gått till när han häktades efter att ha deltagit i en demonstration i hemlandet, om tortyren i uzbekiskt fängelse, om hur han lyckats fly till Sverige och om kontakterna med familjen var för spretiga.

I februari 2017 lämnade Migrationsverket utvisningsärendet till polisen som efterlyste Akilov, efter att han gått under jorden.

Personer som kände Rakhmat Akilov har berättat för Sveriges Radio Ekot att han började förändras runt den tidpunkt när han fick avslag på sin asylansökan.

Kopplingar till extremistiska nätverk

Enligt polisen har Akilov visat sympatier för extrema organisationer, däribland terrororganisationen Islamiska staten (IS). På Facebook ska Akilov ha gillat en blodig bild tagen i samband med bombdåden mot Boston Marathon 2013, då tre människor dog och 185 personer skadades. Han ska också ha lagt ut två filmer som hyllar IS.

Den terrormisstänkte har varit aktiv på flera sociala medier, med koppling till olika extremistiska nätverk. En kartläggning från Sveriges Radios Ekot visar att spåren från nätverken leder till en al-Qaida-knuten islamistisk grupp från Uzbekistan, som stridit i Syrien.

Rakhmat Akilov ska ha kunnat ta del av al-Qaida ledaren Abu Salohs propaganda via en mellanhand på ett ryskt socialt medium, Odnoklassniki.

I hemlandet Uzbekistan ska den terrormisstänkte ha jobbat som svetsare och ha en exfru och fyra barn, enligt Radio Free Europe/Radio Liberty (RFERL) som kartlagt Akilov. I flera år arbetade han också i Ryssland med sin bror.

– Arbetslösheten är hög i Uzbekistan och Rakhmat Akilov var en av de arbetslösa. Han reste ofta till Ryssland och arbetade på byggarbetsplatser. Han tillbringade flera år i Ryssland tillsammans med sin bror, säger journalisten Sirojiddin Tolibov.

Svenska säkerhetspolisen har tidigare sagt att myndigheten fick enstaka underrättelseuppgifter om Akilov under 2016. Uppgifterna kunde inte beläggas och han ska därefter inte ha förekommit i något aktuellt ärende hos Säpo.

Oklarheter kring jobb och bostad

Det finns inte mycket uppgifter kring hur Rakhmat Akilovs liv i Sverige har sett ut. Han fick sin post till en adress i Spånga, väster om Stockholm, men han tros ha bott på en adress i Vårberg, söder om Stockholm innan han greps misstänkt för terrordådet på Drottninggatan. Enligt flera grannar som SVT Nyheter pratat med var den aktuella lägenheten uthyrd i andra hand. Upp till sex personer ska ha bott i lägenheten som är skriven på två personer. Ytterligare fem personer är knutna till adressen i Spånga.

I Sverige har Akilov arbetat inom bygg- och rivningsbranschen. En person med hans namn arbetade också på hotellkedjan Scandic, men enligt hotellet var det en annan person som använde sig av Akilovs identitet.

Enligt en bekant som RFERL varit i kontakt med var det under året innan terrordådet som Akilov blev radikaliserad.

– Det verkar som att han radikaliserades via sociala medier, där islamiska staten är mycket aktiva. Han hade radikala åsikter, även om hans religiösa utbildning inte höll måttet, Sirojiddin Tolibov.

Ovanligt intelligent enligt brodern

Två veckor efter dådet på Drottninggatan söker Aftonbladet upp Rakhmat Akilovs bror Olim i byn där Akilov växt upp, utanför staden Samarkand i Uzbekistan. Föräldrarna dog för flera år sedan. Brodern berättar för tidningen att hans bror var ovanligt intelligent, bland annat ska han ha gjort åttornas matematik när han gick i sexan. Men han fick inte studera vidare på universitet utan blev svetsare som brödernas far.

Enligt brodern är Akilov inte religiös.

– Du skulle inte ens hitta koranen i hans hus. Det finns inga religiösa personer i vår familj, säger han.

Tolibov berättar att Akilovs grannar beskriver ”en vanlig kille”.

– Han gick inte till moskén och han var inte med i någon radikal grupp. Han hade inga problem i Uzbekistan. Han fanns inte på listan för religiösa grupper eller varit inblandad i politiska aktiviteter.

Hustrun reste till Turkiet

Familjen är muslimer men beskrivs av Olim Akilov som en ”typisk Sovjetfamilj”, som samtidigt ville hålla på traditionerna och därför fick Rakhmat Akilov lära sig läsa koranen på arabiska. I intervjun berättar brodern att det enda som kan ha fått Rakhmat Akilov riktigt arg är hans hustru. Han ska inte ha gillat att hon reste till Turkiet och lämnade barnen ensamma i Samarkand.

8 mars, trettio dagar innan attentatet på Drottninggatan, reste hustrun åter till Turkiet medan Akilov befann sig i Sverige. Olim Akilov hade inte kontakt med sin bror sedan början av januari 2017, men föreställer sig att han kan ha reagerat negativt på informationen om hustrun.

– Jag föreställer mig att han blev rasande, säger Olim Akilov till Aftonbladet.

Enligt Tolibov är det få i Uzbekistan som bryr sig om Akilov i dag.  

– Det är en bortglömd historia. Bara de som bor i Sverige kommer ihåg honom. Så vitt jag vet bryr sig ingen i Uzbekistan om honom.

Inför rättegången har Rakhmat Akilov genomgått en liten rättspsykiatrisk undersökning. Resultatet visar att han inte led av en allvarlig psykisk störning när han misstänks ha genomfört terrorattentatet i Stockholm. Det innebär att om tingsrätten dömer honom skyldig till att ha utfört terrordådet kommer han sannolikt att dömas till fängelsestraff.