• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Ingrid Larsson, dietist på Sahlgrenska sjukhuset. Foto: TT/Privat

Dietisterna: Fara med att eliminera vanliga livsmedel

Uppdaterad
Publicerad

Att äta rent och naturligt lockar, särskilt som vissa förespråkare menar att du kan läka kroppen genom din mat. Gluten, laktos och socker pekas gärna ut som saker att undvika. Men dietister varnar för att eliminera vissa livsmedel.

Att äta rena råvaror, skippa socker och halvfabrikat eller processade livsmedel är grundstenar i trenden med clean eating. Men som alltid när det kommer till kost och diet finns det inte en väg att gå utan hundra. Men mycket annat läggs också in i begreppet och många förespråkare menar att även gluten, laktos och rött kött bör undvikas. Det värjer sig flera dietister SVT Nyheter talat med emot.

– Ju mer man eliminerar från en kost som i grunden är hälsosam, desto svårare får man att få i sig näringsämnen som man behöver. Följer man dessa dieter för strikt kan det resultera i olika brister. Om man däremot ”eliminerar” godis, läsk, chips och bullar blir kosten mer hälsosam. Det är lättare att få i sig näringsämnen om man äter varierad kost än om man tar bort vanligt bröd, kött, fisk och ägg, säger Ingrid Larsson, dietist på enheten för klinisk nutrition och obesitasmottagningen på Sahlgrenska sjukhuset.

Blev populärt i samband med ekovågen

Ingrid Larsson menar att elimineringsdieter blir populära eftersom man vill försöka få kontroll över vad man stoppar i sig. Hon tror att trenden med clean eating följde med ekovågen att äta miljövänligt och hållbart.

– Det översattes sedan till att det skulle vara hälsosamt även för kroppen. När folk hade tröttnat på LCHF blev clean eating nästa grej. När kända personer som många ser upp till eller identifierar sig med, förespråkar en viss kost fungerar de som lokomotiv som många följer utan att reflektera om det är hälsosamt eller inte.

Elisabeth Jelleryd, dietist på Astrid Lindgrens barnsjukhus, anser att människor bör ifrågasätta varför det hela tiden kommer en ny diet. Hon ser också en fara i att utesluta vissa livsmedel.

– Vi kanske bör ta lärdom av att den förra inte fungerade. Det är heller inte särskilt bra att plocka bort vissa näringsämnen om man inte är duktig på att ersätta dem med andra. Vi bör också bli bättre på att utvärdera vårt mående efter att vi har uteslutit något och se om det verkligen var det som förbättrade situationen.

Obefogad oro för gluten

På senare år – i takt med att LCHF-dieten fick stort fäste i Sverige, ser dietister och kostrådgivare en allt större rädsla för gluten – en oro som till stor del är obefogad om man inte är glutenintolerant, menar dietisterna.

– Det sprids mycket information som inte har något värde och som kan få stora konsekvenser, till exempel att barn inte behöver äta kolhydrater. Det finns risker att barn kan få en hämmad tillväxt och ett sämre välmående generellt om de inte äter kolhydrater, säger Elisabeth Jelleryd.

Hur ska man då förhålla sig till dessa dieter om man vill äta hälsosamt? Ingrid Larsson menar att det som kallas medelhavskost kan vara en bra utgångspunkt.

– Det är ett kostmönster som visat sig vara mycket hälsosamt och innebär grönsaker, baljväxter, frukt, bär, fullkorn, vegetabiliska oljor, fisk, lite kött, snålt med mättade fetter och få sötsaker.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.