Lärare som jobbar med digital undervisning bedömer att nära hälften av högstadieeleverna från familjer med låg socioekonomisk status har dåliga förutsättningar hemma för att klara fjärrundervisning. Men bland elever från familjer med hög socioekonomisk status bedöms nästan alla, 96 procent, ha goda förutsättningar. 

– Det riskerar att öka den problematik vi redan har med likvärdigheten och visar att det finns ett digitalt utanförskap som spelar roll när man är hänvisad till distansundervisning, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet.

Skillnader i internettillgång

Dåliga förutsättningar kan dels vara en trångboddhet eller en otrygg hemmiljö. Det kan också handla om tillgången till utrustning och nätverk. 

– Många elever har mobiler, men långt ifrån alla har datorer och internetuppkoppling som krävs för att delta i streamad undervisning med sina lärare. Det finns också en geografisk aspekt, att uppkopplingen ser olika ut i olika delar av landet. 

Gymnasieskolor och vuxenutbildningar har redan gått över till distansundervisning och många grundskolor har påbörjat eller är i startgroparna för att göra samma sak, fast i mindre skala.

”Man är all over the place”

Den 26 april beslutade regeringen att utöka möjligheterna till fjärrundervisning i grundskolan för elever och lärare, som på grund av Folkhälsomyndighetens rekommendationer stannar hemma. 

På Lärarförbundet är man orolig för att beslutet ska innebära mer dubbelarbete för lärarna. 

– Vi skulle önska att regeringen istället gick ut med en mer realistisk ambitionsnivå. Många lärare känner att ingenting blir ordentligt gjort. Man är ”all over the place”, måste täcka upp för kollegor, måste förbereda sig för en annan situation där skolorna är stängda. Dessutom har det legat outtalade krav på att man ska förse elever som är hemma med olika lösningar. Allt det på samma tid som man vanligtvis lägger på undervisningen, säger hon.