Trots att över 2 000 ärenden utreddes dömdes endast 13 polisanställda för våld i tjänsten under åren 2014 till 2018. Det visar SVT:s granskning. Åklagare vid Särskilda åklagarkammaren bedömer att beviskraven är högre än för andra brottmål – men det ifrågasätts av i princip samtliga domare som SVT Nyheter har varit i kontakt med.

De menar att det precis som i alla andra mål ställs krav på att det ska vara bevisat bortom rimligt tvivel att en person är skyldig. Däremot anser flera att polismål är mer svårbedömda.

Knepigt att bevisa

Joakim Zetterstedt, hovrättsråd vid Svea hovrätt, har haft ett antal polismål på sitt bord och säger att det kan vara knepigt för åklagaren att bevisa att våld som utövas i tjänsten är oförsvarligt.

– Polisens våldsanvändning tar sikte på att de ska kunna göra sitt jobb. Vid vissa typer av åtgärder måste de göra det, till exempel om de blir hotade, angripna eller ska avvärja ett pågående brott, säger han.

Polisers rätt att bruka våld regleras genom Polislagens tionde paragraf, som bland annat säger att det är försvarligt att använda våld om man möts med våld eller hot om våld, om det är fara för liv, hälsa eller värdefull egendom eller om man ska avvisa någon.

Dessutom har poliser – precis som andra medborgare – rätt att försvara sig enligt nödvärnsrätten (24 kapitlet brottsbalken), som slår fast att ”rätt till nödvärn föreligger mot ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom”.

Uppfattningen avgörande

För att fälla en polis är det alltså inte tillräckligt att bevisa att hen har använt våld, man måste också kunna styrka att våldet inte är försvarligt – och ibland är inte ens det nog. Det räcker med att en polis har uppfattat det som att hen haft rätt att bruka våld eller befunnit sig i en nödvärnssituation. Här är tre exempel:

• I maj 2013 slog en polis en fotbollsupporter med batong över ryggen i samband med en match på Friends arena i Solna. Polisen åtalades för misshandel. Rätten konstaterade att polisen varken utsatts för eller hotats av våld, men valde att fria med motivering att polisen missbedömt situationen som hotfull eftersom den var så kaotisk.
• I juli samma år bussade en polis sin hund på en berusad man och slog honom med batong. Tingsrätten dömde henne för misshandel, men hon friades i hovrätten. Den ansåg att hon varken varit utsatt för våld eller hot om våld och att ett så kraftigt ingripande inte var motiverat, men slog samtidigt fast att mannens aggressiva och labila beteende gjorde att hon trodde att hon skulle bli angripen.
• I november 2016 slog två poliser en Hammarbysupporter med batong vid oroligheter under en fotbollsmatch i Malmö. De åtalades för misshandel och tjänstefel men friades. I det ena fallet grundade rätten sitt beslut på att den ena polisen bland annat känt sig hotad av mannens minspel.

Uppfattat som hot

Särskilt vid nödvärn kan poliser använda mer våld än vad situationen kräver – och ändå bli friade, menar Thed Adelswärd, chefsrådman vid Lunds tingsrätt.

– För att bli dömd måste man ha brukat klart mer våld än man skulle ha behövt, det måste finnas ett uppenbart missförhållande mellan hotet och våldsutövningen.