De senaste fem åren har endast 34 polisanställda ställts inför rätta för våld i tjänsten. Av dessa fälldes 13.

Rolf Granér, som tidigare varit forskningsansvarig på polisutbildningen i Växjö, tycker att siffran låter alldeles för låg i förhållande till verkligheten – och bedömer att det finns ett stort mörkertal.

– Nog måste det vara fler som överilat sig och tagit i för mycket på fem år, speciellt om man räknar in enstaka händelser i hastigt mod. Det finns ett talesätt inom polisen som går ut på att man ”skriver sig fri”, man får sina handlingar att framstå i bästa dager när man efteråt dokumenterar ingripandet.

”Vet vilka de är”

Rolf Granér anser att Polismyndigheten är dålig på att göra något åt ”trigger happy”-poliser, individer med låg våldströskel som använder mer våld än nöden kräver. I mitten av 2000-talet kartlade han anmälningar mot poliser och fann att en mindre klick individer stod för en oproportionerligt stor andel av överdriven våldsanvändning – och tror inte att det har förändrats.

– Internt vet man i stor utsträckning vilka poliser det är.

Han menar att rättsväsendet inte är tillräckligt för att komma åt våldsamma poliser, utan att det bara fångar upp de värsta fallen. I stället borde man blicka mot USA som har ett system kallat ”early warning system”, där polisen själv utreder anställda som drar på sig många anmälningar.

I Sverige utreder Polismyndighetens personalansvarsnämnd poliser som missköter sig, men dess funktion är inte tillräcklig för att komma åt den här gruppen, menar han.

Från Polismyndighetens sida menar man att det hela tiden pågår ett arbete för att motverka en låg våldströskel bland vissa poliser. I ett mejl till SVT hänvisar myndigheten till att det bland annat genomförs utbildning i polisiär konflikthantering.

Från årsskiftet har utbildningen fått ny inriktning som ”ska utveckla den enskilda polisens förmåga att göra situationsbedömningar och fatta rättsäkra och adekvata beslut”.

Fristående utredningsmyndighet

Rolf Granér är också kritisk mot att Sverige inte har en helt fristående utredningsmyndighet för poliser som misstänks för brott, vilket både Norge och Storbritannien har.

– Jag skulle gärna se ett system där man har både poliser och civila som utredare. Vi kommer inte ifrån att vi måste ha poliser som utredare eftersom de har kompetensen för att utreda brott, men samtidigt finns det risk för att de har ett generösare sätt att se på saker som deras kollegor gör, säger han.

Det är väldigt många fler än Rolf Granér som genom åren betonat vikten av en fristående myndighet. Flera utredningar har gjorts, men hittills har riksdagen ansett att fördelarna med att även låta denna verksamhet var en del av polisens organisation överväger. Och att man kan säkra oberoendet på annat sätt.

I samband med den nya polisorganisationen 2015 inrättades Avdelningen för särskilda utredningar, SU, som enligt polisen är ”en fristående och oberoende avdelning inom polisen som rapporterar direkt till regeringen”. Men avdelningen sorterar fortfarande under Polismyndigheten även om chefen tillsätts av regeringen.